Som en följd av Sveriges medlemskap i EU ska unionsrÀtten tillÀmpas i Sverige och de svenska konkurrensrÀttsliga reglerna har till stor del influerats av EU:s konkurrensregler. Tanken Àr att den nationella konkurrenslagstiftningen ska ge utrymme för att unionsrÀtten fÄr en viss genomslagskraft. EU:s mÄl om en sund konkurrens nÄs frÀmst genom att de nationella domstolarna begÀr förhandsavgöranden frÄn Europeiska unionens domstol enligt artikel 267 FEUF. De högsta instanserna har en skyldighet att inhÀmta förhandsavgöranden frÄn EU-domstolen medan de lÀgre instanserna har möjligheten att göra detsamma avseende tolkningen och tillÀmpningen av unionsrÀtten.Skyldigheten att begÀra förhandsavgöranden har till syfte att sÀkerstÀlla att unionsrÀtten tillÀmpas korrekt och tolkas enhetligt i alla medlemsstater. Den Àr dessutom en del av samarbetet mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna som ska tillÀmpa unionsrÀtten.Bakgrunden till uppsatsens uppslag har varit den kritik som framförts mot domstolarna i Sverige avseende deras obenÀgenhet att inhÀmta förhandsavgöranden frÄn EU-domstolen.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Since the beginning of 1940 there have been externally developed tests in Sweden. Their appearances have changed over the years together with the cognitive approach. Nowadays, this kind of tests is going by the name of the national tests, which was introduced in the year of 1994. When the Swedish National Agency for Education received the assignment to develop new purposes and national tests to the third grade students, debate took a bounce. The matter was well discussed; national tests in third grade or not?The national tests thus far carried out four rounds in the third grade and the purpose of my study was to find out how teachers are reasoning about the tests.

Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt var att unders?ka effekten av medelhavskost p? HbA1c j?mf?rt med annan kost hos vuxna ? 18 ?r med prediabetes och diabetes typ 2. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes den 29 mars 2023 i databaserna Scopus och Pubmed. Inklusionskriterier var vuxna ? 18 ?r med prediabetes eller diabetes typ 2, intervention och kontroll var medelhavskost j?mf?rt med annan kost och utfallsm?ttet var HbA1c. Vidare inklusionskriterier var RCT som studiedesign, studien skulle p?g? i minst tolv veckor, humanstudier samt studier gjorda p? svenska/engelska.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka fel elever i Är 5 gör i matematik och vilka matematiksvÄrigheter de befinner sig i nÀr de kommer till vÄr skola i Är 6. För att ta reda pÄ det gjorde jag en kvalitativ innehÄllsanalys av 37 Nationella prov för Är 5 som eleverna genomfört pÄ vÄrterminen innan de slutar. Studiens litteraturgenomgÄng definierar begreppet matematikkunskap, tydliggör begreppet matematiksvÄrigheter och lyfter fram teorier om bedömning och kartlÀggning av matematiksvÄrigheter.Resultatet visar att elever befinner sig i svÄrigheter bÄde utifrÄn det matematiska innehÄllet sÄ som talförstÄelse och geometri och de mer processinriktade kompetenserna som begreppsförstÄelse, procedurkompetens och strategisk kompetens. Jag har Àven försökt belysa det som vissa författare betecknar som grundlÀggande matematikkunskaper. Detta innefattar bland annat förstÄelsen av tal och resultatet visar att elever gör fel vid berÀkning av subtraktions- och divisionsuppgifter.

SammanfattningI föreliggande studie undersöks hur lÀrare arbetar med bedömning av de nationella proven i NO i skolÄr 9. Eftersom ett huvudsyfte med de nationella proven i NO Àr att stödja en rÀttvis- och likvÀrdig bedömning och betygsÀttning (Skolverket 2013) Àr det av intresse att klargöra om, och pÄ vilket sÀtt, proven kan fungera som ett redskap för likvÀrdig bedömning. Empirin bygger pÄ semistrukturerade intervjuer genomförda i fokusgrupper pÄ tre olika skolor. UtifrÄn en intervjuguide och exempel pÄ provfrÄgor och bedömningsanvisningar diskuterade lÀrarna bland annat hur bedömningen gÄr till, eventuella svÄrigheter med bedömningsarbetet och hur bedömningsanvisningarna anvÀnds.De teoretiska utgÄngspunkterna för studien finns i pragmatismen och lÀroplansteorin och med diskursanalytiska verktyg analyserar studien innehÄll, handlingar och konsekvenser av bedömningspraktiken. Intervjuerna analyserades med avseende pÄ att försöka hitta likheter och/eller skillnader i lÀrarnas diskussioner om provens innehÄll och bedömningen av dessa.

Huvudresultaten i undersökningen Àr att de tre gratistidningarna vÀljer att profilera sig helt olika. City Göteborg vÀljer att profilera sig som en gratistidning med lokala nyheter i ett kvÀllstidning format. PunktSE vÀljer att profilera sig som en gratistidning med en blandning av lokala och nationella nyheter i ett kvÀllstidningsformat. Metro vÀljer dÀremot att profilera sig som en gratistidning med nationella nyheter i ett seriöst perspektiv. Gratistidningarna skiljer sig inte mycket ifrÄn betaltidningarna och analysen överensstÀmmer Àven mycket vÀl med tidigare forskning pÄ omrÄdet.

Vilka Àr mÄlkriterier/kvalitetsindikatorer för att nÄ de nationella kraven, med tanke pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd?.

Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex spansklÀrare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning av elevers skriftliga produktion pÄ de nationella provet i spanska utifrÄn ett lÀroplansteoretisk perspektiv och utifrÄn teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lÀrare i varierande grad anvÀnder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begrÀnsas av faktorer som resursfördelning som pÄverkar den tid som lÀrare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lÀrarnas tjÀnster. SpansklÀrare uttrycker Àven en osÀkerhet nÀr det gÀller betygsÀttningen av elevers texter dÄ kursplaner lÀmnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebÀr att lÀrarna tolkar kursplanen pÄ olika sÀtt och anvÀnder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

Denna uppsats handlar om betyg och bedömning i den svenska gymnasieskolan. UtgÄngspunkten Àr; hur verksamma lÀrare inom matematik ser pÄ det nuvarande betygssystemet och vilken pÄverkan det kan ha för matematikundervisningen. Genom intervjuer med verksamma lÀrare har jag skapat en djupare och bredare bild av hur de ser pÄ betygssystemet och hur de bedömer och sÀtter betyg pÄ eleverna. Med Bakgrund av intervjuerna har jag försökt att tolka huruvida undervisningen eventuellt styrs av det sÀtt de intervjuade bedömer och betygsÀtter. I uppsatsen presenteras litteratur, resultaten frÄn intervjuerna tillsammans med de tolkningar som gjorts med stöd av litteraturen och till sist egna slutsatser av vad som framkommit.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Titel Got Event i Nationella MedierFörfattare Alexander Jönsson, Philip StrömbĂ€ck & Johan ÖhrlingKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik och masskommunikation vidGöteborg universitetTermin Höstterminen 2008Handledare Magnus FredrikssonSidantal 40 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga och undersöka Got Eventsbild som speglats i nationell media.Metod Kvantitativa innehĂ„llsanalyser av 272 artiklarMaterial 272 artiklar frĂ„n Dagens Nyheter, Expressen och AftonbladetResultat Resultatet visar att nationell media överlag ger en bild av Got Event som överensstĂ€mmer med den bild bolaget sjĂ€lva villförmedla. Dock kan vi se att mediebilden inte ger bolaget hjĂ€lp med mĂ„len att sprida kunskap och ge en bild att man har moderna arenor. Sett över tid Ă€r det just moderniteten avarenorna som har fĂ„tt den kraftigaste förĂ€ndringen. Ju senare i vĂ„r undersökningsperiod, desto mer omskrivs arenorna som omoderna..

Syftet med föreliggande arbete Àr att granska vilken bild som förmedlas av minoritetsgruppen resande i forskning och lÀroböcker i Àmnet historia samt om bilden av resande skiftat under seklets gÄng. Ett huvudantagande Àr att samhÀllets krav har en stor pÄverkan pÄ vÄr uppfattning om vÄr samtid och att framstÀllningen av resande sÄledes har skiftat i takt med samhÀlleliga förÀndringar. För att uppnÄ syftet har en litteraturstudie pÄ tidigare forskning och litteratur kring resande gjorts, samt en litteraturstudie av lÀroböcker i Àmnet historia pÄ gymnasie- och grundskolenivÄ. Sammanfattningsvis visar uppsatsen pÄ att det existerar en tydlig diskrepans mellan lÀroplanernas mÄl angÄende nationella minoriteter och vad som förmedlas i lÀroböckerna..

Bostadsmarknaden har lÀnge varit tuff i Sverige och gjort det svÄrt för mÄnga att fÄ ett hyreskontrakt, inte minst om det funnits anmÀrkningar rörande boende sedan tidigare. Studiens syfte Àr att undersöka hur tvÄ stadsdelsförvaltningar i Göteborgs Stad arbetar vrÀkningsförebyggande samt att se till hur stadsdelarna pÄverkas av kommunala och nationella direktiv. FrÄgestÀllningarna som har behandlats under studiens gÄng Àr: Hur ser det vrÀkningsförebyggande arbetet ut i de olika stadsdelarna? Vilka skillnader samt likheter finns det kring det vrÀkningsförebyggande arbetet i de olika stadsdelarna? Hur pÄverkar organisationen samt de kommunala och nationella direktiven stadsdelarnas vrÀkningsförebyggande arbete?Det Àr en kvalitativstudie som har grundats pÄ semi-strukturerade intervjuer med tre yrkesverksamma inom det vrÀkningsförebyggande arbetet i vardera stadsdelen. Studien har ett organisationsteoretiskt perspektiv samt ett grÀsrotbyrÄkratiskt perspektiv.