Syftet med denna studie är att med en kvalitativ ansats beskriva hur skolgången kan se ut för särskolans elever som går inkluderade i grund- och gymnasieskolan. Studiens frågeställningar syftar till att belysa skolpersonalens erfarenheter av särskoleelevernas skolgång. Studien är indelad i två delar. Studiens första del har genomförts i en lärargrupp som undervisar särskoleelever i grund- och gymnasieskolor. Träffarna med dessa lärare innehöll litteraturstudier, litteraturseminarier, diskussioner om arbetssätt, metoder, individuella studieplaner, portfolio, samverkan, sociala aspekter på inkludering, anpassning av läromedel, föreläsningar och studiebesök.

Sammanfattning Betyg och bedömning är ett ständigt aktuellt ämne i alla skolformer och inte minst inom kurser för svenska för invandrare (SFI). Skolverkets reviderade kursplaner för SFI-utbildningen visar på tydliga kunskapskrav för alla kurser inom utbildningsgrenen (Utbildning i svenska för invandrare, Skolverket 2012). Den här uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt kunskapskrav och kursplaner används i bedömningen av de vuxna deltagarnas kunskaper. Följande frågeställningar undersöks: 1. På vilket sätt används kunskapskraven och kursplanen i bedömningen på SFI? 2.

Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla beredningsarbetet av infrastrukturbehov i Bodens Garnison. Examensarbetet bestod i att analysera befintliga rutiner och föreslå utvecklade rutin-och metodbeskrivningar för rangordning och urval av infrastrukturbehov. De föreslagna rutinerna prövades till del i samband med Försvarsmaktens centrala produktionsdialog under hösten 2014 och har därefter kompletterats. Rutiner föreslagna i denna rapport inarbetas under vintern 2014/15 i garnisonens styrdokument..

Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte. Vilka är:- Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete?-Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner? -Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå.Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna.

Vår undersökning om läsprojekt på viskastrandgymnasiet som innebär 20 minuters skönlitteratur läsning på första lektionen på dagen utfördes via enkätutdelning till årskurs två elever från 5 olika program. Vi ställde 12 bestämda frågor i syfte att få information om elevers åsikter angående läsning och dess effekter i utveckling av läsförståelse och kunskap. Resultatet har visat att en majoritet av tillfrågade eleverna bekräftar att 20 minuters läsning under den första lektionen på dagen ger positiva effekter i deras läsförståelse, skriv förmåga, avslappning, koncentrations förmåga och utveckling i kunskap. Att 20 minuters morgonläsning är viktigt håller 67 % av elever med om, men vår undersökning har också visat att det finns en minoritet med Ca 33 % av eleverna alltså 16 av 49 tillfrågade, som inte tyckte det. Tidigare nationella och internationella undersökningar visar att elevers läsförståelse har försämrats, vilket beror på läslusten hos elever.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att studera studiekontrakt, anmärkningar på studieresultat och åtgärdsprogram som upprättades under läsåret 2008/09 på ett av gymnasieprogrammen på Hammargymnasiet (fiktivt namn). Utifrån detta syfte ställs följande frågor: ? Vilka diskurser kännetecknas gymnasieprogrammets studiekontrakt, anmärkningar på studieresultat samt åtgärdsprogram av? ? Hur förhåller sig diskurserna som framträder i skolans dokument till styrdokument och tidigare skolforskning?Teoretisk utgångspunkt: Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Studiekontraktet som elev och målsman undertecknar uppvisar ett asymmetriskt maktförhållande mellan skola och elev. Kontraktet förmedlar att skolan har långtgående rättigheter gentemot eleven.

BAKGRUND:Bakgrunden behandlar en del av förskolans historia och dess styrdokument. Beskrivningen av varför pedagogen Fröbel startade Kindergarten samt de styrdokument och förordningar som gjort att förskolans pedagogiska utformning växt fram redogörs. I barnkonventionen lyfts barns rättigheter samt respekten för varandra. Teorin om livsvärlden ligger som grund för hur människan utvecklas i samspel och kommunikation med varandra.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppet barns inflytande i förskolan. Syftet behandlar också hur pedagogerna arbetar med barns inflytande, vilken påverkan de anser att inflytande har på barns utveckling och lärande, samt hur de menar att barn förstår att de har inflytande.METOD:Studien är kvalitativ, första frågeställningen utgår från fenomenografisk ansats med kvalitativ analys i övriga frågeställningar används kvalitativ analys.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur matematiklärare i två kommuner ser påoch arbetar med individualisering i matematikundervisningen i årskurs 7-9. Den empiriskastudien avsåg att besvara syftet utifrån ett antal frågeställningar vilka belysteindividualisering, konkretisering, begreppsförståelse och problemlösning imatematikundervisningen.Teori: Den huvudsakliga inriktningen i litteraturdel och teoridel i denna studie handlar omhur skolan och lärarna, enligt styrdokument och forskning, skall genomföra sitt uppdrag föratt eleverna på ett individualiserat sätt skall bli goda problemlösare. Studien har sin teoretiskautgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, vilket utgår från den ryske psykologen Lev SVykovskijs (1896-1934) teorier om lärandet.Metod: Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av struktureradefokusgruppsintervjuer. Totalt intervjuades fem fokusgrupper, vilket representerade allakommunala 7-9 skolor i de två kommunerna.Resultat: Individualisering i bemärkelsen att nå och lyfta alla från sin nivå är en paradoxenligt de intervjuade lärarna i de två undersökta kommunerna. Duktiga och självgående eleverfår inte den handledning under dialog som de borde kunna kräva och de kan därför inteutvecklas optimalt.

SammanfattningElevernas matematikkunskaper sjunker och många elever blir inte godkända på de nationella proven i matematik. Undersökningar och forskning har gjorts på området och de visar att läraren och själva utformningen av undervisning kan ha betydelse för hur eleverna tillägnar sig kunskap. Syftet med studien blev därför att undersöka vilka arbetssätt lärarna i en kommun använder sig av i sin matematikundervisning i år 1-6 samt vad lärarna anser ligger till grund för deras val av arbetssätt. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvantitativ metod och vände sig till lärare som undervisade i år 1-6. Studien omfattade inte speciallärare och specialpedagoger.

The aim of this study was to investigate how the content of the syllabus for Physical Education and Health at Uppsala University correlates to selected parts of the core content of the Gy11 syllabus for Physical Education and Health 1 in Upper Secondary School. Furthermore we aimed to investigate the perceived competency of recently graduated and still studying teachers of Physical Education and Health within the selected parts of the core content.The selected parts of the core content are:Exercise, sports and outdoor activities that develop a comprehensive physical abilityThe adjustment of tension and mental training.The methods used were a qualitative comparative text analysis of the syllabuses for Physical Education and Health at Uppsala University and Gy11 Physical Education and Health 1 in Upper Secondary School, as well as a quantitative survey conducted with recently graduated and still studying teachers of Physical Education and Health.The results were that there is an obvious correlation between the content of the syllabus for Physical Education and Health at Uppsala University and the Gy11 syllabus for Physical Education and Health 1 in Upper Secondary School. Moreover the survey shows that the respondents felt confidence in their ability to teach exercise, sports and outdoor activities that develop a comprehensive physical ability. The survey also shows that the respondents felt less confidence in their ability to teach the adjustment of tension and mental training..

Abstract Denna studie har vi ägnat åt att undersöka PRS-dokumenten, vilka innefattas under IMF och Världsbankens nya skuldreduceringsprogram som ska präglas av nationellt ägande, nationellt drivande och landsspecificering. Frågan vi ställt oss är om dessa dokument är landsspecifika eller om de är mer generellt utformade och då ej så anpassade till det enskilda landets förhållanden. Vi har även tagit del av den kritik som riktas mot PRS-initiativet och försökt utröna hur pass befogad denna är. Kritikerna menar bl.a. att PRS-initiativet endast är en fortsättning på tidigare strukturanpassningsprogram (framtagna av IMF och Världsbanken) och inte alls något nytt inom utvecklingsarbetet.

Kompetensförsörjning inom vård och omsorg till äldre och funktionshindrade är i flera avseenden en ödesfråga. Att vård- och omsorgsgivarna har tillräckligt med personal med god kompetens för sina uppgifter är en grundläggande och nödvändig förutsättning för att kvalitetsbrister inte ska uppstå eller att de ska kunna arbetas bort. Vår undersökning visar vilka diskussioner som förs av politiker, tjänstemän och intressenter från pensionärsorganisationer i en mindre glesbygdskommun gällande framtida personalförsörjning inom den kommunala omsorgen om äldre och funktionshindrade. Inledningsvis finns en beskrivning på hur diskussionerna i frågan om kommande personalförsörjning ter sig på det nationella planet. I uppsatsens fortsatta bakgrundsdel beskrivs historiken kring omsorgen om äldre och funktionshindrade innan ämnen som demografi, kompetens, kontinuitet och nationella samt lokala kompetens- och personalförsörjnings insatser framställs.

SammanfattningBakgrund Det bedöms att 10 - 60 % av alla patienter på norska sjukhus och sjukhem är undernärda. Mer än hälften av dessa patienter går ned ytterligare i vikt under tiden de är inlagda på sjukhus. Norska riktlinjer (Kosthåndboken) för måltidsplanering på vårdinstanser rekommenderar systematisk måltidsplanering för att förebygga och behandla undernäring på sjukhus.Syfte Att ta fram information om aktuell situation gällande måltiderna som serverades vid ett regionalt sjukhus i Nordnorge och jämföra med nationella rekommendationer, samt att ta fram underlag för ett åtgärdsförslag. Metod Studien är en tvärsnittsstudie som genomfördes vid Nordlandssykehuset, Bodø, Nordnorge. Samtliga huvudmåltider i de två huvudkosterna (Nøkkelrådskost och Energi- og næringstett kost) näringsberäknades och jämfördes med rekommendationen. Recept, produktinformation och portionskalkyler inhämtades med intervju av kökspersonal.

Anledningen till att Nationella Insatsstyrkan skapades var en utredning som tillsattes efter mordet på Olof Palme. Utredningen kom fram till att Sverige behövde en styrka som skulle kunna användas vid terrorangrepp. Innan styrkan skapades figurerade det flera förslag på hur styrkan skulle se ut, var den skulle vara placerad, och hur stor den skulle vara. Den 21 juni 1990 beslutade regeringen att en styrka på ca 50 man skulle bildas och att den skulle inrättas vid dåvarande polismyndighet i Stockholm. Sedan dess har ansvaret för styrkan flyttats och är i dagsläget inrättad under Rikskriminalpolisen.

Inom gemenskapsrätten har en princip om förfarandemissbruk växt fram på mervärdes-skatteområdet. Den har tydligast befästs genom rättsfallet Halifax. Där uttalade EG-domstolen att formellt riktiga transaktioner som vidtagits i syfte att uppnå skattefördelar som inte överrensstämmer med direktivets syften utgör förfarandemissbruk. Det krävs dock att det ska utgå av de objektiva omständigheterna att det huvudsakliga syftet med transaktionen var att uppnå en skattefördel. I och med detta ska förhållandena omdefinieras så att de verkliga förhållandena upprättas.