IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever definierar de geografiska begreppen natur- respektive kulturlandskap, samt att undersöka om eleverna vet varför eller vem som bestämmer att de ska ha denna kunskap. Det är intressant att undersöka dessa begrepp beroende på att eleverna vistas i dessa varje dag, samt att enligt våra styrdokument ska eleverna ha kunskap om dessa begrepp i slutet av sitt femte skolår. Undersökningen är genomförd med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod där individuella intervjuer har utförts på 15 elever. Resultatet redovisas i kategoriseringsscheman där varje begrepp åskådliggörs i 4 olika nivåer. Eleverna i undersökningen vet inte med säkerhet vad det är som ligger till grund för undervisningen i skolorna.

Syftet med uppsatsen är att skapa djupare förståelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte är att ge en teoretisk grund för vår magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen på ett finsk-svenskt företag med utgångspunkt i de nationella skillnaderna.  För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgått från tvärkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjälp av fem dimensioner går att skilja nationella kulturer åt. Vi har likaså använt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.

Barn med någon form av språkstörning är förekommande i förskolan. Dock är det inte förrän när barnet är runt 4-5 års ålder som dessa språkstörningar brukar upptäckas. Då de kan vara svåra att upptäcka innan eftersom det är svårt att säga om det rör sig om en störning eller om barnet inte är färdigutvecklat. Därför är det viktigt att förskollärare tänker på hur de stimulerar barns språkutveckling för att barnen skall kunna utveckla sitt språk. Syftet med denna studie är att undersöka om arbetet med barn som har språkstörningar inom förskolan bedrivs så som forskningen idag rekommenderar eller om det kunde förbättras.

The aim of this Master?s thesis is to examine how librarians, information specialists and teachers discuss Wikipedia within national (Swedish) professional journals. Questions asked in the study are: How is Wikipedia perceived in the professional journals? What different positions do writers and commentators take in relation to Wikipedia? 133 articles from 31 different professional journals in the period from 2001 to the middle of 2010 were analysed. The theory and method used is Laclau?s and Mouffe?s discourse theory from which we created our own model with sex different steps.

Syftet med införandet av eurokoder är att skapa standardiserade regler och krav för dimensionering av bärverksdelar, vilket ska skapa ökade möjligheter för företag att konkurrera om arbeten utomlands. Förhoppningen är att den ökade konkurrensen ska leda till ökad kvalitet och minskade kostnader inom byggbranschen. Syftet med eurokoderna är också att varje land ska få utnyttja sina tidigare kunskaper och erfarenheter inom området, varför varje land tillåtits tillföra sina egna nationella tillägg till dessa eurokoder. De nationella tilläggen skapar då skillnader mellan hur olika länder nyttjar eurokoder vid dimensionering och lastberäkningar. En bransch som påverkas av dessa skillnader och som ständigt växer på marknaden är industrin för prefabricerade trähus, där marknaden i och med framgången rör sig allt mer mot export till andra länder.

Under vår lärarutbildning har vi fått kunskap om vilken betydelse samarbete och kommunikation har för elevens lärande. Statens offentliga utredning (SOU 2004:97) hävdar att trots styrdokumentens betoning på problemlösning, kommunikation och argumentation så är matematikämnet grundskolans tystaste ämne. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever löser ett problem i grupp samt hur lärare arbetar med det nationella provet med fokus på gruppuppgiften i matematik. Vi har använt intervjuer, observationer och enkäter för att få svar på våra frågeställningar. Undersökningen genomfördes med lärare och elever i år 5 på två olika skolor i en kommun i Västerbottens län.

Bedömning av estetiska ämnen har varit ifrågasatt gällande dess kvalité, rättvisa, funktion och hur det påverkar ämnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska ämnet Visual Arts vid en lärarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lärarperspektiv. Forskningsfrågorna utgår från ämnesdidaktikens teori gällande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som använts är ett två månaders fältarbete vid en bildlärarutbildning där jag följt tre lärare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument.Det empiriska materialet har analyserat från de tre didaktiska frågorna. Resultatet visar att lärarna, som var utbildade konstnärer lade ned mycket tid och engagemang på bedömning.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka elevers självskattade kunskap i förhållande till målen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hälsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad.Stämmer elevernas självskattade kunskap överrens med de nationella målen som ska vara uppnådda efter avslutad kurs i Idrott och hälsa A 100 p?Hur skiljer sig den självskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad?MetodI denna studie har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter. En kvantitativ undersökning var lämplig för studien då den behandlade en bred syn på elevernas självskattade kunskaper beträffande uppnåendemålen inom kursen Idrott och hälsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet från åtta klasser, varav fyra klasser var från en storstad och fyra var från en mindre stad.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie kring likabehandlingsplaner i grundskolans senare år. Syftet med studien har varit att med hjälp av den kvalitativa textanalysen analysera de Nationella styrdokumenten samt de lokala handlingsplanerna. För att på så vis få en inblick i hur skolorna har valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner. Vidare har vi även ställt skolornas likabehandlingsplaner i relation till de Nationella styrdokumenten Skolverkets Allmänna råd[1]samt DO, BEO och Skolinspektions handledning[2]. Vidare har vi i denna studie utgått från följande frågeställningar: Frågan till de Nationella styrdokumenten är följande:Hur kommer likabehandling till uttryck i Skolverkets Allmänna råd[3] samt i DO, BEO och Skolinspektionens handledning[4]? Frågor till lokala handlingsplaner:Hur har skolorna valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling samt diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner?Hur förhåller sig grundskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets Allmänna råd[5]samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning[6]? Metoden vi har använt oss av är en kvalitativ textanalys.

Den här studien utgår från en kvalitativ forskningsansats, där vi valt att intervjua fyra stycken lärare. Syftet med studien är att synliggöra några lärares tankar kring de sjunkande resultat som visats i de internationella och nationella undersökningarna, som PISA, PIRLS och de nationella proven i årskurs 3. Frågeställningarna berör hur lärarna ser på de negativa resultaten och om de upplever någon förändring i elevers läsförmåga. Utifrån detta har då lärarna förändrat eller anpassat sin undervisning som en följd av de resultaten och på vilket sätt i sådant fall? Frågorna berör även om de negativa resultaten påverkar lärarnas självkänsla.Sammanfattningsvis visar analysen av studien att det har skett en förändring i elevers läsförmåga.

The purpose of this qualitative study is to investigate how some teachers make use of the results of the national tests in mathematics to plan their teaching. The questions are how they plan their teaching in mathematics and if they use the results of the national tests to compare with their own teaching.   Five teachers in mathematics has been interviewed. I have used unstructured interviews with open-ended questions, and I have been able to ask follow-up questions based on their answers. The analysis of the survey is made from a systems theory approach.  The result of the survey shows that teachers make use of student performance to look at their own teaching of the current group of students. However, there is not enough time to rehearse and repair the deficiencies discovered in the national tests, which for some is perceived as a stress factor.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka hur några lärare i den svenska grundskolan ser på sitt uppdrag i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid. Utifrån syftet med uppsatsen är frågeställningarna följande:1. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till styrdokumenten?2. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till arbetsuppgifterna?3.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur belöningssystemen är utformade i företag med skillnader i nationella ägarförhållanden. Detta exemplifieras med en jämförelse mellan svenskägda och amerikanskägda företag. Vi har använt oss av en deduktiv ansats genom hela uppsatsen. Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie av fyra företag. Vår insamlade data består av primär- och sekundärdata.

Studiens fokus är sovjetkommunismen och elevers kunskaper i detta ämnesområde i förhållande till styrdokumenten för gymnasiekursen historia A. I studien utreds genom granskning av relevanta styrdokument kunskapsområdets betydelse, samhällets krav, skolsystemets krav samt gymnasieelevers kunskapsläge. Detta kunskapsläge har testats genom ett diagnostiskt test på en gymnasieskola i Skåne under våren 2006, vilken valts ut som ett least likely case på grund av skolans i övrigt goda resultat. Resultaten av testet visade på en låg kunskapsnivå om sovjetkommunismen och delvis om 1900-talets historia i allmänhet hos eleverna, i förhållande till kursmålen och betygskriteriet för betyget Godkänd i historia A. Vidare diskuteras eventuella implikationer av detta resultat och förslag ges till vidare studier..