Att elevernas kunskap i matematik sjunker är ingen nyhet. Flera undersökningar, både nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försämras. Vidare visar studier även att elevernas lust till att lära matematik sjunker ju äldre eleverna blir. Hur ser då eleverna själva på sin nuvarande matematikundervisning? Vad är det som kännetecknar en lustfylld och lärorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkätstudie, med öppna frågor, där 157 elever i årskurs 4 och 5 fick svara på frågor som berör deras uppfattningar om lärorik och lustfylld matematikundervisning.

Uppsatsens syfte är att redogöra för forskningens syn på det nationella skrivprovet inom ämnet svenska. Utifrån ett psykometriskt perspektiv, med inriktning på konstrukt, bedömning och användning, belyser uppsatsen potentiella problembilder med standardiserade prov inom en svensk, norsk och amerikansk kontext. Provet innehar en normerande ställning inom svensk utbildning, där det agerar rättesnöre över vad som utgör goda och mindre goda elevtexter. Forskningen visar också på den svårighet som existerar gällande provets interbedömarreliabilitet, där olika examinatorer bedömer proven olika. Vidare påverkar provet undervisningen, där dess genrepedagogiska utgångspunkt leder till en tanke om progression, där texttyper hierarkiseras.

AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns någon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lärobok. Information har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med elever i år 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och från de nationella proven i matematik för år 5.Teorin bygger på lusten att lära genom motivation och betydelsen av att eleverna får en bra förståelse av varför de ska lära sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begränsade studie är alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lärobok eller inte, men det är noterbart att intresset för matematik sjunker mer i år 3 för de med lärobok än de utan. Kunskaperna i matematik är ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lärobok i år 5. Svårighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks också styra elevernas intresse för matematik..

I den här uppsatsen undersöks två västerländska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna är Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 månadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrån bildspråkligt perspektiv. Här ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. När jag närmare studerar bildernasinnehåll och funktion ses här tydliga likheter i anslagen såsom antal färgbilder och hursvartvita bilder används, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna är relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

Uppsatsen är en undersökning av elevers och lärares upplevelser av lärandet i slöjden. Frågeställ-ningarna berör innehållet i lärandet, sättet att lära och syftet med ämnet. Metoden är observationer med låg struktur och semistrukturerade intervjuer med lärare och elever, delvis inspirerade av observationerna. Studien gjordes på två olika skolor. Antalet observationer är sju, elevintervjuerna är 17 och lärarintervjuerna fyra.

SammanfattningDenna uppsats behandlar det samarbete som sedan 2003 finns mellan Linköpings HockeyClub (LHC) och Linköpings Fotboll Club (LFC), som innebär en kombination av herr- ochdamidrott. Samarbetet är unikt och de båda föreningarna har ett gemensamt varumärke och tillstor del samma management.Syftet med denna uppsats är att få förståelse för det gemensamma varumärket i samband medsponsring och identifiera de värden som kan finnas i samarbetet LHC/LFC. Detta utifrånnågra av de nuvarande större sponsorernas perspektiv, samt även hur andra nationellastorsponsorer som generellt verkar inom idrottssponsring uppfattar det.Resultatet av studien är ämnat att vara av intresse för LHC/LFC och målet är att kunna gedem ny kunskap i området och för att visa hur sponsorer uppfattar samarbetet. Detta görsgenom att intervjua nio intressanta företag som alla verkar i sponsringsbranschen. Av de nioföretagen är fem nuvarande sponsorer och fyra är nationella storföretag som verkar generelltinom sponsring men som inte samarbetar med LHC/LFC i dagsläget.

Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten är en högaktuell fråga i finsk politik. Både på statlig och kommunal nivå diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förändring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning på problemet. Den pågående Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala.

AbstractThe intension with this paper was to describe the understanding students in third grade had about mathematics and how these students, based on their previous mathematics experiences, apprehend the coming national tests in mathematics. After the test period the student was interviewed on how they experienced their participation in the test. The choice of method was the qualitative case study where the data was collected from interviews and observations. In the result that was found, the interviewed students described mathematics as counting. Students preferred easy math work and to solve routine tasks in math books instead of more demanding work.

Meänkieli är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk i vilket forskning kring kulturella aspekter är av begränsat områdesfokus. De politiska ändamål som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, ämnar skapa en språklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport påvisar att kunskapsbristerna är stora dels gällande anspråk minoriteter efterfrågar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrättigheter. Ett ledord i lagen är främjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad från andra minoritetsgrupper urskiljer meänkieli inte en lika säregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

Bakgrund och problem: Efter införandet av IFRS 2005 har redovisning av goodwill visat sig vara ett problematiskt område rörande redovisning av förvärv och nedskrivningar. Studier har visat kopplingar till att tillsynen har inverkan på nedskrivningar. Den svenska tillsynen som sköts av börserna har kritiserats av både börsens övervakningschef såväl som av Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden. Studier har visat att ett starkt tillsynsorgan bidrar till en jämnare tillämpning av IFRS.Syfte: Syftet med uppsatsen är att nå klarhet i hur den svenska redovisningstillsynen uppfattas av Large Cap-bolag i Sverige och hur tillsynen påverkar bolagens redovisning av goodwill.Avgränsningar: Studien har avgränsats till svenska börsnoterade bolag på Large Cap-listan som redovisar goodwill.Metod: Primärdatan är insamlad genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med alla respondenter förutom med en person som intervjuades via ett mejlformulär. Primärdatan har sedan indelats i kategorier och analyserats med hjälp av tidigare studier inom området.Resultat och slutsatser: Uppfattningen av redovisningstillsynen hos de tillfrågade respondenterna är att tillsynen är bristfällig i sättet granskningen utförs.

Bakgrund Artros ?r en ledsjukdom d?r kroppens naturliga balans av uppbyggnad och nedbrytning av ben och broskv?vnad p?verkas. Artros i h?nderna ?r en av de vanligaste formerna av artros. F?rekommande symtom ?r sm?rta, nedsatt r?rlighet och stelhet vilket p?verkar handfunktionen.

Syftet med detta examensarbete är att utreda Uppsalaelevernas tillgång till skolbibliotek i sina grundskolor, samt hur väl integrerade skolbiblioteken är i undervisningsverksamheten. Frågeställningarna syftar till att belysa hur stor andel av Uppsalas elever som har skolbibliotek som uppfyller skollagens krav, samt i vilken grad bibliotekarier och lärare samarbetar på Uppsalas skolor. Dessutom undersöker jag huruvida utvecklat samarbete mellan undervisande personal och bibliotekspersonal ger avtryck i läsförmågeuppgifterna i de nationella ämnesproven i svenska i åk 3 och åk 5.Aktuell biblioteksforskning i såväl Sverige som Nordamerika lägger tonvikt vid att samarbete mellan lärare och bibliotekarier kan spela stor roll för elevernas kunskapsutveckling, särskilt vad gäller Literacy, det vill säga det vidgade läsbegreppet som omfattar läsförståelse och kunskaper om hur man använder information. Data har inhämtats med hjälp av en enkät som har skickats till 42 grundskolor i Uppsala kommun. Enkäten omfattar flera frågor med fritextsvar och de fylliga svaren från informanterna har analyserats kvalitativt.

Den här uppsatsen undersöker om styrdokumenten och förskolornas arbetsmetoder har stöd i forskningen vad gäller språkkunskaper, språkutveckling och kognition hos tvåspråkiga barn. I uppsatsen presenteras en litteraturöversikt för att sammanfatta några forskningsresultat nationellt och internationellt, samt en empirisk studie omfattande fyra kommuner i Uppsala län, där syftet är att undersöka mer konkret hur kommunerna arbetar med modersmålsstöd i förskolorna. En del av uppsatsen undersöker också möjligheten för modersmålsstöd i de nationella minoritetsspråken.Litteraturen visar att mängden input är viktig vad gäller språkkunskaper i allmänhet, samt att risken är stor för språkbyte ifall det inte finns något stöd utifrån för att stötta utvecklingen av ett minoritetsspråk i ett majoritetsspråksamhälle. Resultatet av kommunstudien visar att kommunerna har svårt att följa styrdokumenten fullt ut i fråga om att barn med annat modersmål ska kunna utveckla sitt modersmål. Inputen riskerar att bli väldigt begränsad, så som de undersökta kommunerna arbetar med modersmålsstödet idag..

Finland och Sverige har mycket gemensamt ? historiskt, kulturellt och geografiskt till exempel. Ändå finns påtagliga skillnader mellan hur problematiseringen av säkerhetspolitiken yttrar sig i de båda länderna. I denna uppsats analyseras den säkerhetspolitiska retoriken med Carol Lee Bacchis socialkonstruktivistiska metod för politisk analys. Analysen sker utifrån två teoretiska perspektiv, liberalism och realism, och hur dessa ser på staten, internationellt samarbete och säkerhetsbegreppet.Genom att analysera hur de båda ländernas nuvarande politiska ledning skriver om säkerhetspolitik identifieras vilket huvudsakligt perspektiv på internationella relationer som ligger till grund för doktrin och säkerhetspolitiska överväganden.

Uppsatsen behandlar balansen mellan EG-rätt och nationell processrätt. Genom att göra en grundlig utredning av artikel 234 samt att utreda vilka grunder som fanns för det motiverade yttrande kommissionen riktade mot Sverige i anledning av svenska domstolars hantering av artikel 234 vill jag visa på den beroendeställning som finns mellan nationella domstolar och EG-domstolen. Uppsatsen belyser också de svårigheter ett system, som bygger på förtroende och i stort sett saknar sanktioner, utsätts för när det utmanas av någon sida.De frågor som behandlas i uppsatsen är: Var den kritik som riktades mot Sverige avseende tillämpningen av artikel 234 befogad? Vilken betydelse hade den lagändring, som genomfördes efter kritiken, för kommissionens beslut att avsluta ärendet? Har de lagstiftningsåtgärder som genomfördes i samband med kritiken någon effekt på den faktiska tillämpningen av artikel 234 i svenska domstolar? Finns det sanktioner mot en medlemsstat om ett brott mot artikel 234 kan konstateras? Vilken betydelse har artikel 234 för det fortsatta samarbetet mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna?EG-rätten är sedan Sveriges inträde i Europeiska unionen en del av den svenska rättsordningen. För att det EG-rättsliga systemet skall fungera förutsätts ett fungerande samarbete mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna.