Studiens syfte i korthet har varit att ta reda på hur slöjdlärare tolkar den nationella kursplanen för slöjd i en vidare bemärkelse än själva hantverkskunnandet. I detta syfte har sex slöjdlärare med olika bakgrund intervjuats. Inledningsvis har i arbetet gjorts en översikt över slöjdämnets historia, forskning kring praktiskt och intellektuellt arbete i förening och den rådande samhällssynen på kunskap. Sedan har en tolkning av den nationella kursplanen för slöjd gjorts utifrån mitt eget perspektiv och även de intervjuade slöjdlärarnas. Resultatet som framkommit pekar på att slöjdämnets egentliga nytta är större än själva hantverkskunnandet, men svår att definiera, och att ämnets långsiktiga syfte behöver tydliggöras.

Kultur kan skilja sig organisationer emellan, detta kan bli ett hinder i att förstå varandra och samarbete kan eventuellt bli lidande då det uppstår missförstånd i kommunikationen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om organisationskulturen påverkar samarbetsförmåga. I undersökningen har vi valt att undersöka skillnaden mellan en samarbetsvillig respektive osamarbetsvillig bransch, bilindustrin och byggindustrin. Syftet nåddes genom att undersöka branschkulturen på universitetsnivå, med programstudenter som representerade respektive bransch. Uppsatsen baseras på en kvantitativ undersökning i form av enkätundersökning och bygger på uppgifter från ett flertal studenter.

Med denna uppsats har jag ämnat att undersöka det skifte i popularitet och berömmelse som har skett mellan Diego Rivera och Frida Kahlo, vilka var ett par under stora delar av sina respektive liv. Vid tiden då de verkade var Rivera den mest erkände av de båda, men med 1900-talets senare hälft har Kahlos berömmelse kommit att bli vidsträckt. Detta skifte har jag undersökt genom att studera konstnärernas liv och konstnärskap i ljuset av såväl nationella som internationella omständigheter vid tiden för konstnärernas verkande, och därefter studerat åren som följer deras död. Då har jag återigen tagit hänsyn till internationella såväl som nationella perspektiv, och faktorer såsom stil, politik och kulturella företeelser har undersökts för att klarlägga hur, när och varför detta popularitetsskifte sker..

Bakgrund: Förutom de diagnostiska fördelarna med jodkontrastmedel finns det samtidigt risker. Nedsatt njurfunktion, diabetes och hjärtsvikt är några av de riskfaktorer som kan leda till att patienten drabbas av en kontrastmedelsinducerad njurskada. Allergi och astma utgör riskfaktorer för en akut överkänslighetsreaktion. Tyreoideafunktion, graviditet och läkemedel är andra faktorer som är viktigt att ta reda på för att undvika negativa effekter av jodkontrastmedel. I Sverige finns nationella rekommendationer samt utarbetade frågeformulär som ska förebygga de negativa effekterna.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanställa befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal ställs inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hänsyn till etiska aspekter på HLR. En litteraturstudie genomfördes där tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod när det gällde ambulanspersonalens beslut om att påbörja HLR eller inte, på patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller äldre terminalt sjuka patienter. Ibland kränkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att påbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan från patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sådana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.

Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska ? hur påverkar de undervisningen i årskurs 9? Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. SammanfattningDetta är en studie om det nationella provet i svenska för årskurs 9.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), som är företagens sociala samhällsansvar har blivit allt viktigare i dagens samhälle. Den grundar sig på företagens frivilliga samhällsansvar och är indelat i tre ansvarsområden: ekonomisk, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Syftet med CSR är att företag ska driva sin verksamhet på ett långsiktigt hållbart sätt för att kunna uppnå det måste det finnas en optimal balans mellan de tre områdena.Ett omtalat begrepp inom CSR är hållbar utveckling, som definieras enligt (World Commission on Environment and Development, 1998:57) som en ? utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. I takt med att CSR blev allt viktigare ville företag redovisa sitt arbete och med tiden utvecklades en del riktlinjer för redovisning av CSR arbetet.

I dagens kursplaner betonas att elever ska utveckla komplexa förmågor och inte enbart fakta och färdigheter. Vid bedömning av sådana komplexa förmågor ställs krav på de bedömningsverktyg som används att de ska kunna bedöma dessa på ett tillförlitligt sätt. Ett verktyg för ändamålet som ofta lyfts fram är bedömningsmatriser. I denna studie analyseras filmad interaktion mellan lärare för att synliggöra hur lärare skapar mening kring sin uppgift att bedöma mer omfattande elevarbeten med stöd av bedömningsmatriser, vilka överväganden de gör och vilka dilemman som uppstår. Resultaten visar att lärare vid bedömningen förutom de instruktioner som tillhandahålls även lyfter in andra faktorer som blir avgörande vid bedömningen. Utifrån resultatet förs även en diskussion kring utveckling av bedömarkompetens hos lärare..

Vårt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med två olika former av mottagningsmetoder för nyanlända barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lärares samt elevers perspektiv på två olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Våra resultat visade på att båda skolor ville integrera nyanlända barn i en ordinarie klass så snart som möjligt, men under något olika former. Både lärare och elever ansåg att deras sätt att arbeta på var det bästa.

Undersökningens syfte har varit att utifrån relevant litteratur granska vem som främjas bäst av ett utvecklingssamtal, är det eleven, vårdnadshavaren eller läraren. En frågeställning var att undersöka vem som får mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrån syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhåller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frågan har som metod använts en litteraturstudie där ett antal artiklar baserade på avhandlingar fungerat som bas. Studien har även inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar.

Det är ingen enkel process att ge sig in i en okänd framtid. Inom den fysiska planeringen är det betydelsefullt att göra långsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvägning mellan olika anspråk på nyttjande och bevarande. Fysisk planering är till stor del en kommunal fråga, men samtidigt är det allt fler planeringsfrågor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsättningarna som behövs för fysisk planering på en nationell nivå saknas i Sverige och något sammanhållet nationellt dokument har inte heller utarbetats.

I den här uppsatsen undersöks vilka nationella värden som tillskrevs naturlandskapet vildmarken i Svenska Turistföreningens årsskrift från 1900-1910. Uppsatsens syfte är att synliggöra hur representationen av landskapet i årsskriften förändrades i samband med en förändring av den nationalistiska diskursen. Undersökningen genomförs med diskursanalytiska metoder, och utifrån perspektivet nation. Vildmarken tillskrivs värden som ?skön?, ?poetisk?, ?vild?, ?öde?, ?orörd? och ?gammal?. Undersökningen visar att vildmarken värderas utifrån dess motsats, nämligen människor, kultur, civilisation och bebyggelse, samtidigt som den beskrivs bli allt mer publik och attraktiv för en större mängd människor.

The globalisation of the world is believed by some to homogenise individuals from different national cultures. However, the values and norms of an individual are deeply rooted in their national culture and are therefore difficult to change. Since birth these values and norms are learnt through interaction with others within a specific national culture. The differences in values of a national culture are shown in the cornerstones of the nation. These cornerstones are language, aesthetics, religion and social institutions.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med användning av färgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners inställning till användning av färgat ljus. Undersökningen tar också upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr användningen av färgat ljus.Användning av färgat ljus är ett relativt nytt sätt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför färgat ljus skall användas då det inte finns mycket tillgänglig kunskap i området samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer är otydliga. Ljus är en viktig del i gestaltningen av staden och därför är det är viktigt med en övergripande strategi för ljussättning av staden. .

Syftet med studien var att undersöka hur rutiner kring hemskrivningspro­cessen för äldre patienter på akutmedicinsk vårdavdelning fungerar och om de behöver förbättras samt hur sjuksköters­kan upplever arbetet med den och om det behövs någon form av stöd i det arbetet. Kvalitativa meto­der som observation, semistrukturerad intervju och journalgranskning har använts. Resultatet visade att trots att sjuksköterskan inte kände till gällande riktlinjer för ett vårdplaneringsmöte följdes de ändå i stort. Däremot fanns det brister i sjuksköterskans information om patientens medi­cinska- omvårdnads- och funktionsstatus. Sjuksköterskan önskar tydliga riktlinjer och struktur i hemskrivningsprocessen.