Inom EU förekommer varierande anslutningsvillkor till de nationella socialförsäkringssystemen. Rätten till vissa förmåner är kopplade till arbete och inbetalningar av sociala avgifter, medan bosättning även kan fungera som tillhörighetsgrund. I Sverige är socialförsäkringen uppdelad i två grenar, nämligen förmåner som grundar sig på bosättning samt förmåner som är arbetsbaserade och grundar sig på arbete i Sverige. Bosättning utgör således ett reellt försäkringsvillkor för att omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen. En neutral utgångspunkt för bosättningsbedömningen i svensk rätt är huruvida personen är att betrakta som bosatt enligt folkbokföringslagen (1991:481) och därmed är folkbokförd i Sverige.

Den här uppsatsen är en C-uppsats för Programmet för Pedagogisk Mjukvaruutveckling, Högskolan i Halmstad, 2004. I denna uppsats undersöker vi vilken navigeringsdesign som kan vara lämplig att applicera på e-papperstidningar. Genom en kvalitativt förhållningssätt har vi genomfört en undersökning där vi har blandat observation med intervju samt kompletterat med en enkät. Vi har även inhämtat information från litteratur samt databaser som IEEE och ACM. En ryggrad i uppsatsen är Ben Shneidermans (1998) åtta gyllene regler för att uppnå en god gränssnittsdesign.

Studiens syfte i korthet har varit att ta reda på hur slöjdlärare tolkar den nationella kursplanen för slöjd i en vidare bemärkelse än själva hantverkskunnandet. I detta syfte har sex slöjdlärare med olika bakgrund intervjuats. Inledningsvis har i arbetet gjorts en översikt över slöjdämnets historia, forskning kring praktiskt och intellektuellt arbete i förening och den rådande samhällssynen på kunskap. Sedan har en tolkning av den nationella kursplanen för slöjd gjorts utifrån mitt eget perspektiv och även de intervjuade slöjdlärarnas. Resultatet som framkommit pekar på att slöjdämnets egentliga nytta är större än själva hantverkskunnandet, men svår att definiera, och att ämnets långsiktiga syfte behöver tydliggöras.

Uppsatsen handlar om aktiebolagsregleringen i Sverige och Ryssland med fokus på minoritetsskyddet för aktieägarna. Arbetet innehåller en allmän beskrivning av bolagsformer som finns i ryska bolagsrätten, historisk överblick i den svenska och ryska aktiebolagsrätten. De grundläggande frågeställningarna med uppsatsen är utformningen och jämförelse av minoritetsskyddsregler i Sverige och Ryssland och tillämpningssvårigheter och praxis som finns på området. Arbetet berör sådana allmänna skyddsmoment som aktiebolagets verksamhetsföremål, likhetsprincipen, vinstsyfte och generalklausulen. Vidare behandlas sådana specifika regler som jävsbestämmelser, lojalitetsplikten, insynsregler samt vinstutdelnings procedur.

Med denna uppsats har jag ämnat att undersöka det skifte i popularitet och berömmelse som har skett mellan Diego Rivera och Frida Kahlo, vilka var ett par under stora delar av sina respektive liv. Vid tiden då de verkade var Rivera den mest erkände av de båda, men med 1900-talets senare hälft har Kahlos berömmelse kommit att bli vidsträckt. Detta skifte har jag undersökt genom att studera konstnärernas liv och konstnärskap i ljuset av såväl nationella som internationella omständigheter vid tiden för konstnärernas verkande, och därefter studerat åren som följer deras död. Då har jag återigen tagit hänsyn till internationella såväl som nationella perspektiv, och faktorer såsom stil, politik och kulturella företeelser har undersökts för att klarlägga hur, när och varför detta popularitetsskifte sker..

Kultur kan skilja sig organisationer emellan, detta kan bli ett hinder i att förstå varandra och samarbete kan eventuellt bli lidande då det uppstår missförstånd i kommunikationen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om organisationskulturen påverkar samarbetsförmåga. I undersökningen har vi valt att undersöka skillnaden mellan en samarbetsvillig respektive osamarbetsvillig bransch, bilindustrin och byggindustrin. Syftet nåddes genom att undersöka branschkulturen på universitetsnivå, med programstudenter som representerade respektive bransch. Uppsatsen baseras på en kvantitativ undersökning i form av enkätundersökning och bygger på uppgifter från ett flertal studenter.

Utvecklingen inom redovisningsområdet har gått i mycket rask takt. Den svenskalagstiftningen har anpassats till EG-rätten och gjort redovisningen onödigt svår ochkomplicerad för onoterade svenska företag. På grund av detta har bokföringsnämndenidag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende påstorlek. Dessa kategorier benämns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats ärbegränsad till att enbart behandla K3.Bokföringsnämnden har än så länge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.Informationen i utkastet är så pass tunn att syftet med uppsatsen är att försöka ta redapå hur det nya regelverket bör utformas, så att det gynnar så många företag sommöjligt inom denna kategori.

Bakgrund: Förutom de diagnostiska fördelarna med jodkontrastmedel finns det samtidigt risker. Nedsatt njurfunktion, diabetes och hjärtsvikt är några av de riskfaktorer som kan leda till att patienten drabbas av en kontrastmedelsinducerad njurskada. Allergi och astma utgör riskfaktorer för en akut överkänslighetsreaktion. Tyreoideafunktion, graviditet och läkemedel är andra faktorer som är viktigt att ta reda på för att undvika negativa effekter av jodkontrastmedel. I Sverige finns nationella rekommendationer samt utarbetade frågeformulär som ska förebygga de negativa effekterna.

Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska ? hur påverkar de undervisningen i årskurs 9? Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. SammanfattningDetta är en studie om det nationella provet i svenska för årskurs 9.

Bakgrund: Idrottsrelaterad hjärnskakning (commotio cerebri) är vanligt inom fotboll, handboll och ishockey. Forskning visar att ett mindre trauma mot huvudet kan vara tillräckligt för att klassificeras som hjärnskakning. Svenska riktlinjer har utformats för handläggning av hjärnskakning, däri ingår en rehabiliteringsmodell som kallas ?hjärntrappan?. Det är viktigt att en hjärnskakning uppmärksammas tidigt för att minska risken att ådra sig ytterligare en hjärnskakning eller annan extremitetsskada.

I dagens kursplaner betonas att elever ska utveckla komplexa förmågor och inte enbart fakta och färdigheter. Vid bedömning av sådana komplexa förmågor ställs krav på de bedömningsverktyg som används att de ska kunna bedöma dessa på ett tillförlitligt sätt. Ett verktyg för ändamålet som ofta lyfts fram är bedömningsmatriser. I denna studie analyseras filmad interaktion mellan lärare för att synliggöra hur lärare skapar mening kring sin uppgift att bedöma mer omfattande elevarbeten med stöd av bedömningsmatriser, vilka överväganden de gör och vilka dilemman som uppstår. Resultaten visar att lärare vid bedömningen förutom de instruktioner som tillhandahålls även lyfter in andra faktorer som blir avgörande vid bedömningen. Utifrån resultatet förs även en diskussion kring utveckling av bedömarkompetens hos lärare..

Syftet med denna kvalitativa studie var att analysera hur socialarbetare som arbetar med ensamkommande flyktingbarn praktiserar teorier och metoder utifrån lagar regler och förhållningssätt, samt att även ge en bild av vad de själva anser är viktigast i arbetet och mötet med dessa barn. Resultatet är baserat på 5 stycken djupintervjuer gjorda med socialarbetare som regelbundet möter ensamkommande flyktingbarn. Vidare gjordes även jämförelser med tidigare forskning. Resultatet visar att varken lagar, metoder eller teorier anses vara det viktigaste i mötet med dessa barn. Kunskapen om lagar och regler är eftertraktad men inte så mycket satsad på.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala dynamiken har för ett framgångsrikt samtal mellan unga arbetslösa och arbetsförmedlare. Undersökningen bygger på kvalitativ metod och består av genomförda intervjuer och observationer på Arbetsförmedlingen, där sex arbetslösa ungdomar och två arbetsförmedlare responderade. I en institutionaliserad miljö som Arbetsförmedlingen finns en rad regler och riktlinjer att förhålla sig till. Vi var därför intresserade av att ta reda på hur institutionella regler kan harmonisera med individuella önskemål och intressen. Studien genomsyras till stor del av Moira von Wrights (2000) teori om relationellt och punktuellt förhållningssätt där resultatet påvisar att det förra är viktigt för unga arbetslösa då de efterfrågar personligt bemötande där de blir sedda som enskilda individer och får hjälp anpassad efter deras behov. Vi undersökte den övergripande upplevelsen av samtalet med fokus på förhållningssätt, sociala interaktioner och det professionella samtalet.

Det är ingen enkel process att ge sig in i en okänd framtid. Inom den fysiska planeringen är det betydelsefullt att göra långsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvägning mellan olika anspråk på nyttjande och bevarande. Fysisk planering är till stor del en kommunal fråga, men samtidigt är det allt fler planeringsfrågor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsättningarna som behövs för fysisk planering på en nationell nivå saknas i Sverige och något sammanhållet nationellt dokument har inte heller utarbetats.

I den här uppsatsen undersöks vilka nationella värden som tillskrevs naturlandskapet vildmarken i Svenska Turistföreningens årsskrift från 1900-1910. Uppsatsens syfte är att synliggöra hur representationen av landskapet i årsskriften förändrades i samband med en förändring av den nationalistiska diskursen. Undersökningen genomförs med diskursanalytiska metoder, och utifrån perspektivet nation. Vildmarken tillskrivs värden som ?skön?, ?poetisk?, ?vild?, ?öde?, ?orörd? och ?gammal?. Undersökningen visar att vildmarken värderas utifrån dess motsats, nämligen människor, kultur, civilisation och bebyggelse, samtidigt som den beskrivs bli allt mer publik och attraktiv för en större mängd människor.