Detta arbete undersöker hur den sÄ kallade minoritetsreformen, som kom 2010, har pÄverkat arbetet med material pÄ samiska pÄ UmeÄ stadsbibliotek. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med bibliotekarier pÄ stadsbiblioteket och Samernas bibliotek samt en representant för UmeÄ kultur. Intervjuerna visade pÄ ett antal utmaningar och svÄrigheter i detta arbete, framförallt knutet till bestÄndsutveckling och förvÀrv samt synliggörandet av den samiska litteraturen. Analysen förhÄller sig till och bygger vidare pÄ tidigare studier som berör de svenska bibliotekens arbete med de nationella minoriteterna och minoritetssprÄken. Det som framförallt framgÄr i sÄvÀl intervjuerna som kÀllmaterialet Àr ett tydligt behov av utrymme och resurser för arbetet samt material som tilltalar de tÀnkta anvÀndarna.

SammanfattningDenna studie, baserad pĂ„ enkĂ€tdata frĂ„n det nationella kvalitetsregistret RIKSÄT, insamlad mellan 2003-2010, undersökte betydelsen av vikt vid Ă€tstörningsbehandling för svenska kvinnor. Viktgrupper inom diagnoserna anorexi, bulimi, Ă€tstörning utan nĂ€rmare specifikation samt hetsĂ€tningsstörning jĂ€mfördes avseende behandlingsutfall. UtfallsmĂ„tten var kvarvarande symtom efter avslutad behandling i form av HetsĂ€tning och kompensatoriska beteenden och Ångest kring mat och vikt, TillfredsstĂ€llelse med behandlingskontakt, samt FörĂ€ndringar i global funktionsförmĂ„ga (GAF). Resultatet indikerar samband inom diagnosen anorexi. Underviktiga vid behandlingsslut var mindre nöjda med behandlingskontakten Ă€n de med hĂ€lsosam vikt och de som förblivit underviktiga var mindre nöjda Ă€n de som gĂ„tt frĂ„n undervikt till hĂ€lsosam vikt.

Elever med annat modersmÄl Àn svenska besitter oftast inte den sprÄkliga kompetens som förvÀntas av dem nÀr de nÄr skolÄldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlÀrningen i matematik. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur verksamma lÀrare arbetar med begreppsinlÀrning i klasser som har elever med annat modersmÄl Àn svenska. I studien har verksamma lÀrare intervjuats och observerats med fokus pÄ begreppsinlÀrning och pÄ elever med annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lÀrarna Àr överens om att i klasser med elever med annat modersmÄl Àn svenska gÄr det inte utgÄ ifrÄn att alla elever förstÄr begrepp genom ord.

Ledningssystem Àr en anvÀndbar metod för att Ästadkomma ett systematiskt och effektivt arbetssÀtt bland företag. Med ett ledningssystem menas ett ramverk inom vilket företagsledningen styr, mÀter och utvÀrderar arbetet. Ledningssystemen har standardiserats för att skapa entydighet och fÄ likformighet för begrepp och struktur. I standarden för Miljöledningssystem ISO 14001 finns ett antal element som ska samverka för att företag ska organisera sitt miljöarbete pÄ ett systematiskt sÀtt (Ammenberg, 2004: Brorson & Larsson, 1998). Uppdragsgivare till detta examensarbete Àr VÀgverket Region Norr, avdelning Strategiskt stöd.

Nationella och internationella rapporter visar pÄ hur svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap sjunker och svenska lÀrare fÄr kritik för sitt sÀtt att undervisa. KNUT Àr ett nationellt forskningsprojekt och ett av projektets mÄl Àr att fÄ lÀrare att arbeta fram pedagogiska planer kring energi-, klimat- och resursfrÄgor i skolans naturvetenskap. Arbetet syftar till att undersöka vilket innehÄll lÀrarna i KNUT- projektet vÀljer till de pedagogiska planerna utifrÄn ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskning visar pÄ ett antal dilemman med undervisningen i naturvetenskap. Elever och lÀrare har olika uppfattningar om vad problemet med undervisningen Àr och forskningen visar Àven att eleverna inte Àr överens med lÀrarna nÀr det kommer till vilket innehÄll undervisningen skall ha.

Arbetstagarnas organisationsgrad inom den fackliga verksamheten har generellt sett minskat de senaste Ären. Samtidigt bygger den svenska lagstiftningen pÄ en tanke om att arbetstagare ska organisera sig i hög grad. Detta leder till frÄgan om den svenska lagstiftningen Àr legitim, samt om det finns nÄgra alternativa lösningar..

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Hypertoni Àr vanligt förekommande i dagens samhÀlle och anses dÀrför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni stÄr för cirka 13 procent av den totala dödligheten i vÀrlden, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vÄrd av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vÄrd av hypertoni.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

Sverige arbetar idag med att minska landets negativa miljöpÄverkan och beroendet av fossil energi. Som ett led i detta har miljö- och energipolitiska mÄl satts upp, dÀr ett av mÄlen Àr att 50 procent av den svenska energin ska vara förnyelsebar Är 2020.Regeringen framhÄller att vindkraften har förutsÀttningar att bli en stor och betydelsefull energikÀlla i framtiden. För att stimulera utbyggnaden av vindkraft har regeringen beslutat om en planeringsram för vindkraften pÄ 30 TWh Är 2020, varav 20 TWh pÄ land och 10 TWh till havs. Att sÀrskilda satsningar görs pÄ havsbaserad vindkraft beror bland annat pÄ att det till havs finns förutsÀttningar för en betydande energiproduktion, eftersom vindflödena Àr högre och jÀmnare. Samtidigt syns storskaliga havsbaserade vindkraftsanlÀggningar pÄ lÄngt hÄll och berör dÀrför vÀldigt mÄnga mÀnniskors livsmiljöer.

Under vÄr lÀrarutbildning har vi blivit inspirerade av erfarenhetspedagogik och tematisk undervisning men vi har haft svÄrt för att hitta lÀromedel i svenska som andrasprÄk som Àr upplagda efter detta. VÄrt syfte var dÀrför att skapa en del av en lÀrarhandledning som kan anvÀndas i Svenska som andrasprÄk A pÄ gymnasiet. VÄr frÄgestÀllning var: Hur skulle man kunna utforma ett flexibelt undervisningsmaterial i svenska som andrasprÄk som frÀmjar en kommunikativ och sprÄkutvecklande undervisning och samtidigt Àr tematiskt upplagt, erfarenhetspedagogiskt och verklighetsförankrat? För att kunna göra detta har vi utgÄtt ifrÄn teorier och forskning som rör undervisning i svenska som andrasprÄk och svenska samt andrasprÄksinlÀrning i allmÀnhet. I beskrivningen av projektet har vi motiverat de val som vi gjort under projektets gÄng och visar hur vi har tÀnkt vad gÀller val av innehÄll och utformning.

Syftet med studien Àr att undersöka effekterna av en lÀs- och sprÄksatsning. Fokus ligger pÄ att identifiera faktorer som pÄverkar skolor att delta, huruvida dessa har förbÀttrade elevresultat samt lÀs- och sprÄkutveck-larnas upplevelser av förÀndringar i undervisning, lÀrarkompetens och elevernas mÄluppfyllelse. Undersök-ningen omfattar tvÄ extremgrupper; dels Ätta skolor som deltagit, dels Ätta skolor som ej deltagit. Data kommer frÄn Skolverkets databaser samt frÄn en enkÀt stÀlld till skolornas lÀs- och sprÄkutvecklare. Den teoretiska ramen utgörs av en pedagogisk samspelsmodell.

Inledning: Skolsköterskan Àr delaktig i elevhÀlsoteamet som bestÄr av en bred samlad kompetens dÀr mÄlet Àr att frÀmja barns hÀlsa och utveckling. Skolsköterskan Àr ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stÀmde överens med de förvÀnt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den nÀrmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn Àr betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas Àr det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrÄn ett rektorperspektiv.

Huvudsyftet med detta arbete Àr att ta redo pÄ hur bedömningsprocessen ser ut hos de olika lÀrarna. I den svenska skolan ska det ske en likvÀrdig bedömning oavsett bedömare. Vidare har vi Àven tittat nÀrmre pÄ hur samarbetet mellan kollegor har skett. Genom semistrukturerade intervjuer genomförde vi undersökningen. En intervjuguide, med fÄ öppna frÄgor, upprÀttades och denna anvÀndes i de fyra intervjutillfÀllena med lÀrarna.