IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa djupare förstÄelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte Àr att ge en teoretisk grund för vÄr magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen pÄ ett finsk-svenskt företag med utgÄngspunkt i de nationella skillnaderna.  För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgÄtt frÄn tvÀrkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjÀlp av fem dimensioner gÄr att skilja nationella kulturer Ät. Vi har likasÄ anvÀnt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl svenska och finlandssvenska niondeklassare hanterar utvalda svenska skrivregler och det svenska skriftsprÄket. Vidare undersöks huruvida det finns olikheter lÀnderna emellan, samt mellan kön. Undersökta sprÄkdrag Àr fyra till antalet: förekomst av sÀrskrivning, hantering av gemener och versaler, inslag av engelska respektive finska samt hantering av pronomina de, dem och dom. Undersökningsmaterialet bestÄr av 100 diskursiva elevtexter frÄn Sverige och Finland, jÀmnt fördelade mellan lÀnderna. Texterna kommer frÄn nationella prov i Àmnet svenska (Sverige) respektive modersmÄl och litteratur (Finland) genomförda vÄren 2010 av elever i Ärskurs 9.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka elevers sjÀlvskattade kunskap i förhÄllande till mÄlen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hÀlsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad.StÀmmer elevernas sjÀlvskattade kunskap överrens med de nationella mÄlen som ska vara uppnÄdda efter avslutad kurs i Idrott och hÀlsa A 100 p?Hur skiljer sig den sjÀlvskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad?MetodI denna studie har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter. En kvantitativ undersökning var lÀmplig för studien dÄ den behandlade en bred syn pÄ elevernas sjÀlvskattade kunskaper betrÀffande uppnÄendemÄlen inom kursen Idrott och hÀlsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet frÄn Ätta klasser, varav fyra klasser var frÄn en storstad och fyra var frÄn en mindre stad.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie kring likabehandlingsplaner i grundskolans senare Är. Syftet med studien har varit att med hjÀlp av den kvalitativa textanalysen analysera de nationella styrdokumenten samt de lokala handlingsplanerna. För att pÄ sÄ vis fÄ en inblick i hur skolorna har valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling utifrÄn de sju diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner. Vidare har vi Àven stÀllt skolornas likabehandlingsplaner i relation till de nationella styrdokumenten Skolverkets AllmÀnna rÄd[1]samt DO, BEO och Skolinspektions handledning[2]. Vidare har vi i denna studie utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: FrÄgan till de nationella styrdokumenten Àr följande:Hur kommer likabehandling till uttryck i Skolverkets AllmÀnna rÄd[3] samt i DO, BEO och Skolinspektionens handledning[4]? FrÄgor till lokala handlingsplaner:Hur har skolorna valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling samt diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner?Hur förhÄller sig grundskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets AllmÀnna rÄd[5]samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning[6]? Metoden vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ textanalys.

Den hÀr studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr vi valt att intervjua fyra stycken lÀrare. Syftet med studien Àr att synliggöra nÄgra lÀrares tankar kring de sjunkande resultat som visats i de internationella och nationella undersökningarna, som PISA, PIRLS och de nationella proven i Ärskurs 3. FrÄgestÀllningarna berör hur lÀrarna ser pÄ de negativa resultaten och om de upplever nÄgon förÀndring i elevers lÀsförmÄga. UtifrÄn detta har dÄ lÀrarna förÀndrat eller anpassat sin undervisning som en följd av de resultaten och pÄ vilket sÀtt i sÄdant fall? FrÄgorna berör Àven om de negativa resultaten pÄverkar lÀrarnas sjÀlvkÀnsla.Sammanfattningsvis visar analysen av studien att det har skett en förÀndring i elevers lÀsförmÄga.

The purpose of this qualitative study is to investigate how some teachers make use of the results of the national tests in mathematics to plan their teaching. The questions are how they plan their teaching in mathematics and if they use the results of the national tests to compare with their own teaching.   Five teachers in mathematics has been interviewed. I have used unstructured interviews with open-ended questions, and I have been able to ask follow-up questions based on their answers. The analysis of the survey is made from a systems theory approach.  The result of the survey shows that teachers make use of student performance to look at their own teaching of the current group of students. However, there is not enough time to rehearse and repair the deficiencies discovered in the national tests, which for some is perceived as a stress factor.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur belöningssystemen Àr utformade i företag med skillnader i nationella ÀgarförhÄllanden. Detta exemplifieras med en jÀmförelse mellan svenskÀgda och amerikanskÀgda företag. Vi har anvÀnt oss av en deduktiv ansats genom hela uppsatsen. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ fallstudie av fyra företag. VÄr insamlade data bestÄr av primÀr- och sekundÀrdata.

Aktiekursen pÄverkas av en rad olika faktorer, allt frÄn spekulationer- till nationella och internationella hÀndelser. MÄnga tidigare studier har genomförts för att undersöka i vilken utstrÀckning olika centrala makroekonomiska variabler pÄverkar aktiekursen, de flesta i USA och Asien. Studier pÄ den svenska marknaden har i stort sett lyst med sin frÄnvaro. Syftet med studien Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan olika aktieindex och makroekonomiska variabler genom att studera fyra olika branschindex; finans, fastighet, teknologi och industri. Syftet Àr att lyfta fram eventuella skillnader mellan branschindexen.

Den Svenska Basketligan Àr en av fÄ europeiska nationella ligor (oavsett sport) som tillÀmpar det stÀngda seriesystemet inom lagidrott. Sedan sÀsongen 92/93 har den högsta svenska ligan i basket varit stÀngd och upp- och nedflyttning har vilat pÄ framförallt ekonomiska skÀl, och inte sportsliga. Detta Àr vÀldigt ovanligt i Europa och i akademisk litteratur görs en tydlig uppdelning mellan europeisk och amerikansk idrottsstruktur. En faktor som bidrar till att göra ligans karaktÀr stÀngd Àr att mÀstarlagen och övriga topplags deltaganden i europeiska och regionala sammanhang Àr oregelbundna.I uppsatsen tillÀmpas ett systemteoretiskt perspektiv som grund och teorier om konkurrens och kompetensutveckling anvÀnds som stödteorier. 5 spelare, varav 3 med internationell erfarenhet,2 coacher samt en basketfokuserad skribent ger i uppsatsen deras synpunkter pÄ hur ligans struktur pÄverkar deras och ligans internationella konkurrenskraft.Studiens resultat pekar pÄ att det finns stora möjligheter till en förbÀttrad internationell konkurrenskraft, men att det krÀvs förÀndringar i strukturen och synen pÄ vad basketligan har för syfte..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl svenska och finlandssvenska niondeklassare hanterar utvalda svenska skrivregler och det svenska skriftsprÄket. Vidare undersöks huruvida det finns olikheter lÀnderna emellan, samt mellan kön. Undersökta sprÄkdrag Àr fyra till antalet: förekomst av sÀrskrivning, hantering av gemener och versaler, inslag av engelska respektive finska samt hantering av pronomina de, dem och dom. Undersökningsmaterialet bestÄr av 100 diskursiva elevtexter frÄn Sverige och Finland, jÀmnt fördelade mellan lÀnderna. Texterna kommer frÄn nationella prov i Àmnet svenska (Sverige) respektive modersmÄl och litteratur (Finland) genomförda vÄren 2010 av elever i Ärskurs 9.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa djupare förstÄelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte Àr att ge en teoretisk grund för vÄr magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen pÄ ett finsk-svenskt företag med utgÄngspunkt i de nationella skillnaderna.  För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgÄtt frÄn tvÀrkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjÀlp av fem dimensioner gÄr att skilja nationella kulturer Ät. Vi har likasÄ anvÀnt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.

Forskningsrapporter visar pÄ att elever idag tycker att matematikÀmnet Àr trÄkigt. Kan denna instÀllning bero pÄ att de inte fÄr utveckla sitt matematiska tÀnkande utan blir fast och arbetar med liknande mÄl och uppgifter för lÀnge? För att fÄ en grund till att svara pÄ denna frÄga försöker detta arbete ta reda pÄ i vilken mÄn ny kunskap inom geometri presenteras för eleverna under grundskolans Är 5 till och med gymnasiets matematik A samt i vilken utstrÀckning gammal kunskap repeteras som om den vore ny. I arbetet har lÀroplaner, lÀromedel och nationella prov studerats.Undersökningen har studerat hur grundskolelÀromedlet Mattestegen och gymnasielÀromedlet Matematik 4000 kurs A tar upp geometri. Resultatet visar att det faktum att den positiva instÀllningen till matematik avtar genom grundskolan frÄn Är 5 till Är 9 inte kan förklaras med att matematiken upprepas genom grundskolÄren.

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska och analysera lÀromedel i svenska och matematik för grundskolans lÀgre Äldrar ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt pÄ vilket sÀtt lÀromedlen presenterar och reproducerar kvinnligt och manligt; sociala kön. Avsikten har varit att synliggöra hur budskapen och maktförhÄllanden mellan mÀn och kvinnor förmedlas i de analyserade lÀromedlen och om de Àr förenliga med styrdokumenten. Analysen Àr baserad pÄ fyra lÀromedel, tvÄ i varje Àmne. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr grundade pÄ genusteorier; att kön konstrueras i samhÀllet.

Generationer jurister har under Ärens lopp fÄtt lÀra sig att de olika formerna av uppsÄt i svensk rÀtt bestÄtt av direkt, indirekt, och eventuellt uppsÄt. Den sistnÀmnda formen, det hypotetiska eventuella uppsÄtet, utgjorde uppsÄtets nedre grÀns i svensk rÀtt under drygt femtio Är. Denna uppsÄtsform var mycket kontroversiell och fick utstÄ mycket kritik. Kritiken inriktade sig pÄ att uppsÄtsformen inbjöd till att irrelevanta faktorer som gÀrningsmannens karaktÀr, tidigare brottslighet och liknande kunde vÀgas in i uppsÄtsbedömningen. Det hypotetiska provet riskerade dÄ att bli ett oförutsÀgbart och godtyckligt instrument vid faststÀllande av uppsÄt. VÄren 2004 kom rÀttsfallet som mÄnga vÀntat pÄ.