Syftet med den hÀr undersökningen Àr att unersöka och analysera förstasprÄks- och andrasprÄkselevers resultat pÄ nationella provets lÀsförstÄelsedel i svenska och svenska som andrasprÄk för att se om det finns nÄgra skillnader och/eller likheter i deras lÀsförstÄelse och om de i sÄ fall kan kopplas till forskningen om genrekunskapens och ordförrÄdets betydelse för lÀsförstÄelsen.    I min undersökning anvÀnder jag mig av tjugo elevers lÀsförstÄelseprov frÄn nationella provet 2010. Jag har rÀttat proven och analyserat bÄde elevernas svar samt texterna och de tillhörande frÄgorna utifrÄn en analysmodell dÀr jag undersöker och analyserar de genrer och ord som anvÀnds.    AndrasprÄkseleverna klarar av provet sÀmre Àn vad förstasprÄkseleverna gör men man ser tydliga skillnader beroende pÄ vilka genrer det gÀller och Àven förstasprÄkseleverna visar att de har problem med de mer abstrakta och kognitivt krÀvande uppgifterna. Min undersökning har visat att bÄde genrekunskap, ordkunskap och kÀnnedom om innehÄllet i en text Àr viktigt för hur bra man lyckas med lÀsförstÄelsen..

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift pĂ„ nationella provet i svenska B. Vad Ă€r viktigast nĂ€r de gör sitt val och vad fĂ„r detta för skrivpedagogiska konsekvenser? KönsmĂ€ssiga skillnader i elevernas resonemang tas ocksĂ„ upp och diskuteras. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna belyser elevers skrivande pĂ„ gymnasiet och deras instĂ€llning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

Syftet med vÄr studie Àr att analysera ett antal elevlösningar frÄn nationella provet i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 3 samt att analysera hur nÄgra lÀrare som undervisar i de tidiga skolÄren förhÄller sig till elevers lÀsförmÄga i Ärskurs 3. Ett ytterligare syfte Àr att jÀmföra lÀrarnas syn pÄ elevers lÀsförmÄga med de utvalda elevlösningarna. VÄra frÄgestÀllningar berör vilka uppfattningar nÄgra lÀrare har om elevers lÀsförmÄga i Ärskurs 3, vilka svÄrigheter som gÄr att iaktta i de elevlösningar som vi samlat in samt vilka didaktiska konsekvenser som gÄr att dra mellan lÀrarnas syn pÄ elevers lÀsförmÄga och elevernas fortsatta lÀsutveckling.Genom att bearbeta ett befintligt datainsamlat material som vi fÄtt ta del av frÄn Institutionen för nordiska sprÄk, Uppsala Universitet och genom att vi intervjuat fyra verksamma lÀrare om hur de ser pÄ elevers lÀsförmÄga har vi kunnat fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Resultatet visar hur viktigt det Àr att eleverna har en god lÀsförmÄga för att nÄ mÄluppfyllelse för Ärskurs 3. För att eleverna ska kunna vidareutveckla sin lÀsförmÄga har vi i vÄrt resultat sett hur stor inverkan bÄde hemmet och skolan har t.ex.

Denna studie undersöker högstadielÀrares uppfattningar om det nationella Àmnesprovet i engelska i Ärskurs 9 och hur de anser att provet pÄverkar deras arbete. Det insamlade empiriska materialet bestÄr av intervjuer som genomförts med sex verksamma högstadielÀrare under hösten 2012 samt vÄren 2013. Studien har fokuserat pÄ tre omrÄden: hur provet anvÀnds formativt och summativt av lÀrarna, hur stor inverkan provbetyget har pÄ elevernas slutbetyg och vilken betygsÀttningsmodell som lÀrarna anvÀnder sig av.Studiens resultat visar att lÀrarna anvÀnde det nationella provet uteslutande summativt, som en del av betygsunderlaget. Provbetyget gavs olika relevans i elevernas slutbetyg av de olika lÀrarna.Den analytiska betygsÀttningsmodellen var mest framtrÀdande i lÀrarnas resonemang; förmÄgor i kursplanemÄl och betygskriterier lyftes fram av de flesta lÀrarna som det viktigaste i deras betygsÀttning.LÀrarna var inte eniga i huruvida provbetyget bÄde kunde höja och sÀnka elevernas betyg. NÀr övrigt betygsunderlag var otillrÀckligt, fick det nationella provresultatet en större betydelse för elevernas slutbetyg.NÄgra av lÀrarna uttryckte att pÄtryckningar frÄn huvudmÀn förekommit för att fÄ lÀrarna att sÀtta samma eller högre slutbetyg som provbetyg. .

Denna uppsats handlar om betyg och bedömning i den svenska gymnasieskolan. UtgÄngspunkten Àr; hur verksamma lÀrare inom matematik ser pÄ det nuvarande betygssystemet och vilken pÄverkan det kan ha för matematikundervisningen. Genom intervjuer med verksamma lÀrare har jag skapat en djupare och bredare bild av hur de ser pÄ betygssystemet och hur de bedömer och sÀtter betyg pÄ eleverna. Med Bakgrund av intervjuerna har jag försökt att tolka huruvida undervisningen eventuellt styrs av det sÀtt de intervjuade bedömer och betygsÀtter. I uppsatsen presenteras litteratur, resultaten frÄn intervjuerna tillsammans med de tolkningar som gjorts med stöd av litteraturen och till sist egna slutsatser av vad som framkommit.

Avsikten med vĂ„rt arbete Ă€r att undersöka om bedömningen vid det nationella provet i Ă„r 5 var likvĂ€rdig dĂ„ det gĂ€llde den fria skrivningen i Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k vĂ„ren 2006. Ämnet vĂ€ckte vĂ„rt intresse dĂ„ vi uppmĂ€rksammat debatten i medierna om hur orĂ€ttvis betygssĂ€ttningen Ă€r i de senare Ă„ren pĂ„ grund av att den inte görs pĂ„ likvĂ€rdiga grunder. Vi bestĂ€mde oss dĂ„ för att undersöka om man kan se denna tendens redan i Ă„r 5. För att undersöka detta anvĂ€nde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra olika lĂ€rare frĂ„n tre olika skolor som varit delaktiga vid bedömningen vĂ„ren 2006. Vi fick pĂ„ sĂ„ sĂ€tt ta del av deras erfarenheter och tankar kring likvĂ€rdig bedömning samt deras tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt dĂ„ det gĂ€llde detta. För att analysera resultatet av intervjuerna kopplade vi det till aktuell litteratur för undersökningsomrĂ„det. VĂ„r slutsats Ă€r att trots goda intentioner hos vĂ„ra intervjupersoner blev bedömningen inte likvĂ€rdig..

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka det nationella provets betydelse för kursbetygen pÄ SFI. Det nationella provet utgör ett av de verktyg för bedömning som pedagogerna har att tillgÄ och dess syfte Àr att fungera stödjande vid betygsÀttningen. Tidigare rapporter som genomförts av Skolverket har visat att de nationella proven pÄ SFI har en status som ligger nÀra examensprov och att de ofta fungerar styrande vid betygsÀttningen. Den hÀr studien bygger pÄ resultaten frÄn tvÄ undersökningar. Dels undersöks och analyseras hur pedagoger pÄ en SFI-skola ser pÄ det nationella provets betydelse för kursbetygen, och dels undersöks vilken korrelation som finns mellan nationella prov-betyg och kursbetyg under en termin pÄ samma skola, samt om nÄgon skillnad i provets betydelse förekommer vid betygsÀttningen av elever med olika studieformer. Resultaten frÄn den första undersökningen visar att pedagogerna uppfattar en skillnad i provets betydelse för elever i olika studieformer. Dock visar sig inte denna uppfattning bekrÀftas av den andra undersökningen som speglar betygsresultaten.

Detta Àr en undersökning av grammatiska skillnader mellan de tvÄ betygen A och C i det skriftliga nationella provet i svenska 1 pÄ gymnasiet. Studiens syfte Àr att undersöka om grammatiska skillnader har nÄgon pÄverkan pÄ om elevtexten erhÄller betyget A eller C. Undersökningen inkluderar olika variabler och fokuset i studien ligger frÀmst pÄ den syntaktiska grammatiken. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr av kvantitativt slag. Materialet Àr hÀmtat frÄn det nationella provet i svenska 1 pÄ gymnasiet vÄrterminen 2013.

Denna studie Àr en C-uppsats inom lÀrarutbildningen pÄ Stockholms universitet. Undersökningen baserar sig pÄ elevers resultat pÄ muntliga delen, och hela nationella provet vÄren 2010, lÀrarintervjuer och observationer av lektioner. Studien undersöker hurvida elever som fÄr tillfÀlle att arbeta med matematik muntligt pÄ lektionerna blir bÀttre pÄ matematik Àn de elever som inte ?pratar? lika mycket matematik.Eleverna som ?pratar? mycket matematik pÄ lektionerna fÄr ett bÀttre resultat pÄ den muntliga delen av nationella provet, men inte nödvÀndigtvis pÄ matematik som helhet. De elever som övar sin muntliga sÄvÀl som sin skriftliga förmÄga i matematik Àr de som lyckas bÀst..

Partikelverb Àr semantiskt och syntaktiskt komplexa och Àr nÄgot andrasprÄksinlÀrare lÀrsig behÀrska sent i andrasprÄksutvecklingen. Syftet med studien Àr att undersöka hur oftaelever som lÀser svenska som andrasprÄk pÄ gymnasiet anvÀnder partikelverb i skrivenproduktion i jÀmförelse med elever som lÀser svenska. Analysmetoden bygger pÄ ett antal kriterier som utarbetats med stöd frÄn tidigare forskning. Materialet för studien utgörs av 12 elevtexter som hÀmtats ur det nationella provet frÄn 2012 i svenska 1 och svenska som andrasprÄk 1 pÄ gymnasiet. Resultatet visade inga stora skillnader mellan informantgrupperna, vilket inte överensstÀmmer med tidigare forskning.

LikvÀrdigheten i den svenska skolan ska ge alla elever förutsÀttningar att nÄ skolans mÄl, men frÄgan Àr om elever ges möjlighet att testas i samma eller likvÀrdiga kunskaper. Syftet med studien Àr att undersöka likvÀrdigheten i skolan, utifrÄn vilken kunskap som testas i Àmnet samhÀllskunskap. Kunskapen i denna studie avser fakta- respektive fÀrdighetskunskaper. För att undersöka likvÀrdigheten analyseras dels lÀrarnas skriftliga prov och dels det nationella provet i samhÀllskunskap gÀllande lÀsÄr 2012/2013. För att uppfylla syftet stÀlls forskningsfrÄgorna:Testas frÀmst fakta- eller fÀrdighetskunskaper i det nationella provet i samhÀllskunskap?Testas frÀmst fakta- eller fÀrdighetskunskaper i lÀrarnas skriftliga prov i samhÀllskunskap?Hur ser förhÄllandet ut mellan den kunskap som testas i det nationella provet respektive de skriftliga proven?För att undersöka förhÄllandet mellan fakta- och fÀrdighetskunskaperna har den Àmnesspecifika begreppsapparaten första och andra ordningens kunskaper anvÀnts, dÀr faktakunskaperna Äterfinns i första ordningens kunskaper och fÀrdighetskunskaperna Äterfinns i andra ordningens kunskaper.

Denna undersökning vill lyfta fram lĂ€sförstĂ„else och bedömning av lĂ€sförstĂ„else i nationella prov i svenska för Ă„rskurs 9, för att undersöka hur elever har klarat uppgifterna i nationella prov i svenska. Nationella provet heter Ämnesprov, lĂ€sĂ„r 2012/2013 Svenska och svenska som andrasprĂ„k. Undersökningen berör delprov B, som testar de fyra lĂ€sförstĂ„elseprocesserna. Provresultat frĂ„n tvĂ„ skolor granskas, jĂ€mförs och analyseras utifrĂ„n lĂ€sförstĂ„elseprocesserna samt hur lĂ€rarbedömningarna förhĂ„ller sig till varandra och bedömningsanvisningarna. I undersökningen ingĂ„r enbart elever som bedöms utifrĂ„n kriterierna med svenska som första sprĂ„k eller har svenska som modersmĂ„l, men flera av dem Ă€r tvĂ„sprĂ„kiga.  Att elever i den svenska skolan talar flera sprĂ„k, samt att ett annat sprĂ„k Ă€n svenska talas i hemmet, Ă€r mer och mer vanligt förekommande. Med andra ord, det kan finnas elever som har tvĂ„ modersmĂ„l. Undersökningens fokus ligger i hur eleverna visat sin lĂ€sförstĂ„elseförmĂ„ga vid ett nationellt prov samt hur lĂ€rare har bedömt deras lĂ€sförstĂ„else.

Huvudsyftet i föreliggande studie Àr att undersöka hur elever följer uppgiftsinstruktionernai uppgiften med lÀgst svÄrighetsgrad frÄn 2009 Ärs skriftliganationella prov i svenska och svenska som andra sprÄk.I Skolinspektionens rapport KontrollrÀttning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan framkommer att lÀrare inte bedömer de nationella proven likvÀrdigt. En av anledningarna till den ickelikvÀrdiga bedömningen Àr att tolkningsutrymmet ibedömningsanvisningarna till det nationella provet Àr alltför stort. Med anledning avdet stora tolkningsutrymmet avser vi att i största möjliga mÄn ordagrant följabedömningsanvisningarna för nationella provet i svenska och svenska somandrasprÄk och dÀrigenom precisera anvisningarna. Metod i studien gÄr ut pÄ attavgrÀnsa de lÀgsta kraven för betyget G utifrÄn hur de Àr formulerade i uppgiftsbeskrivningenoch lÀrarens bedömningsanvisningar. För att konkretiserabedömningsanvisningarna anvÀnds exempel frÄn elevtexter.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift pĂ„ nationella provet i svenska B. Vad Ă€r viktigast nĂ€r de gör sitt val och vad fĂ„r detta för skrivpedagogiska konsekvenser? KönsmĂ€ssiga skillnader i elevernas resonemang tas ocksĂ„ upp och diskuteras. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna belyser elevers skrivande pĂ„ gymnasiet och deras instĂ€llning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska ? hur pĂ„verkar de undervisningen i Ă„rskurs 9? Examensarbete i didaktik. LĂ€rarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i GĂ€vle. SammanfattningDetta Ă€r en studie om det nationella provet i svenska för Ă„rskurs 9.