Min tidigare studie om Svenska Mongolmissionens pionjÀrtid 1897-1925, behandlade de mÄl, motiv och vÀrderingar som lÄg till grund för missionens bedrivande, samt under vilka förhÄllanden och ekonomiska förutsÀttningar missionsarbetet bedrevs i Mongoliet. Studien behandlade ocksÄ Svenska Mongolmissionens verksamhet frÄn ett genusperspektiv och vilken roll kvinnorna hade i missionsarbetet. UtgÄngspunkten i denna kvalitativa studie av Svenska Mongolmissionens verksamhet 1925-1945 Àr att belysa förutsÀttningarna för den fortsatta civiliserings- och missionsverksamheten i Inre Mongoliet i norra Kina, och vilka resultat missionen kom att uppnÄ. Studien behandlar ocksÄ den civiliseringsaspekt som Svenska Mongolmissionen bedrev genom sin skol- och barnhemsverksamhet, och hur dessa verksamheter kom att utvecklas, samt anledningen till att vissa missionsmetoder var mera framgÄngsrika Àn andra. Studien belyser ocksÄ pÄ vilket sÀtt Svenska Mongolmissionens verksamhet i Inre Mongoliet i hög grad kom att pÄverkas av inbördeskriget i Kina, svÄra nödÄr och av den japanska ockupationsmaktens maktutövning.

Masonite Beams AB Àr ett företag som Àr vÀl etablerat i Sverige men har för avsikt att expandera till frÀmst Norge, men Àven till de andra Nordiska lÀnderna. Masonite Beams behöver dÀrför skapa nya spÀnnviddstabeller för sina I-balkar med hÀnsyn till de olika nationella bestÀmmelserna i respektive land. Detta examensarbete behandlar de olika nationella kraven för Sverige, Norge, Danmark och Finland för bostadsbjÀlklag. Arbetet omfattar en dimensionering i respektive land för ett HI300 bjÀlklag. Samtliga aktuella lÀnder baserar sin dimensionering pÄ Eurokod med nationella bilagor.De olika nationella valen till Eurokod resulterade i stora skillnader i den maximala spÀnnvidden för ett HI300 bjÀlklag.

De 16 nationella miljömÄlen som antagits av Sveriges riksdag ska fungera som riktlinjer för det svenska miljöarbetet. Arbetet med miljömÄl har decentraliserats frÄn nationell till lokal nivÄ, dÀr det Àr kommunerna som förvÀntas delta i miljömÄlsarbetet genom att utforma lokala miljömÄl som Àr anpassade till den egna kommunens förutsÀttningar. Det finns inga riktlinjer för hur det lokala miljöarbetet ska se ut, lika lite som det finns nÄgra sanktioner för de kommuner som inte arbetar med miljömÄlsfrÄgor. Ambitionen Àr att i denna uppsats undersöka vilka effekter, för- och nackdelar som denna decentralisering av miljömÄlsfrÄgor har medfört i syfte att undersöka om decentralisering alltid leder till ett bra miljöarbete.Den teori som uppsatsen utgÄr frÄn Àr vertikal decentralisering, dÀr makt och ansvar förflyttas frÄn nationell till lokal nivÄ. Som empiriskt underlag anvÀnds styrdokument frÄn Norrbottens fjorton kommuner och utgÄngspunkten Àr att styrdokument för lokala miljömÄl Àr en första förutsÀttning för möjligheten att bedriva ett ÀndamÄlsenligt miljöarbete.

Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan kvalitet pÄ skriftliga omdömen och elevers resultat pÄ nationella prov och dÀrigenom Àven belysa effekter av lÀrares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning sÀger om bedömning och effekter pÄ lÀrande. DÀrefter beskriver jag nÄgra statliga insatser och utvÀrderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lÀrare skriver omdömen. Jag redogör ocksÄ för min teoretiska utgÄngspunkt, som Àr det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier pÄ god kvalitet i omdömen jag anvÀnt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten frÄn nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet pÄ de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat pÄ nationella prov.

Syftet med studien Àr att undersöka korrelationen mellan vetenskaplig forskning av lÀsinlÀrning i det kinesiska sprÄket bland barn i Kina i skolans första Är, med nationella officiella direktiv som berÀttar vad lÀsinlÀrningen ska innehÄlla och pÄ vilket sÀtt den ska utföras. En god korrelation kan tolkas som att direktiven för den nuvarande undervisningen Àr modern och uppdaterad och ligger i linje med modern forskning. För att genomföra undersökningen sammanfattas först ett stort antal vetenskapliga artiklar vilka redogör för faktorer som Àr viktiga för lÀsinlÀrningen. DÀrefter studeras den kinesiska nationella lÀroplanen samt tvÄ olika lÀroböcker för grundskolans första Är, vilka tillsammans representerar nationella direktiv. MÄnga av de centrala faktorerna som finns enligt forskningen finns Àven med i de nationella direktiven.

Uppsatsen syfte Àr att utreda om man bör generalisera nationell kultur efter nationella grÀnser. Uppsatsens slutsats Àr att nationell kultur inte bör generaliseras, men att man kan anvÀnda nationell kultur som en referensram till att skapa förstÄelse för kulturellt relaterat beteende..

Uppsatsen frÀmsta syfte var att undersöka hur kursen Svenska 1 har utformats pÄ en gymnasieskolas bygg- och anlÀggningsprogram efter införandet av Gy 11. Med hjÀlp av samtalsintervjuer undersöktes vad lÀrarna ansÄg att eleverna skulle ha haft möjlighet att tillÀgna sig efter avslutad kurs. Undersökningen syftade Àven till att undersöka i vilken mÄn lÀrarna ansÄg att undervisningen och dess innehÄll borde riktas mot de nationella proven, som efter införandet av Gy11 utgör en del av svenskkursen i Ärskurs 1 pÄ gymnasieskolan. Resultatet av undersökningen har tolkats mot bakgrund av hur skolan som institution har organiserats över tid samt utifrÄn de utbildningstraditioner som utgör den gymnasiemiljö som undervisningen bedrivs i. LÀrarnas syn pÄ sin yrkesroll och sitt uppdrag som myndighetsutövare utgör en annan förklaring. Den nya Àmnesplanen visade sig vara mycket nÀrvarande för lÀrarna och det var frÀmst den som styrde kursens utformning enligt dem sjÀlva.

Trots att den svenska policyn, för skydd av nationella minoriteter, infördes med hopp om att lösa vissa problem hÀvdas i denna uppsats att annan problematik kan ha uppstÄtt i dess kölvatten. BÄde vad gÀller motiv och innebörd kan delar av policyn ses som problematiska, vilket i huvudsak grundar sig i att det har skapats en skillnad mellan olika etniska minoriteter. Policyn innebÀr att sÀrskilda ÄtgÀrder vidtas för att skydda vissa kulturer. Vi sluter oss till Äsikten att kulturer Àr centrala i mÀnniskors liv, och just dÀrför anser vi det motiverat att diskutera kring vilka etniska minoriteter som inte fÄr tillgÄng till detta skydd. Vi menar att denna diskussion saknas i svensk policy.

Denna studie handlar om Gustav III:s drÀktreform 1778. Reformen innebar att en enhetlig nationell drÀkt infördes för adeln och borgarna. Dessutom infördes en nationell uniform. Uppsatsen behandlar reformen ur ett symboliskt perspektiv som utgÄr frÄn Pierre Bourdieus teori om det symboliska kapitalet. Hans teori förklarar adelns och hovets Äsikter om reformen. Studien ska ocksÄ analysera hur uniformen m/1778 var influerad av den nationella drÀkten. Metoden Àr litteraturstudier och teorin har sammanfattats frÄn flera litterÀra kÀllor.

SammanfattningStudien Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen Àr en innehÄllsanalys för att synliggöra de nationella minoritetsgruppernas utrymme i historielÀroböcker för grundskolans senare Är, samt lÀroböckernas anpassning till kunskapsmÄlen gÀllande de nationella minoritetsgrupperna som presenterats i Lgr11. Urvalet lÀroböcker har gjorts för att tÀcka det som anvÀnds i stor utstrÀckning i undervisningen i grundskolans senare Är.Resultatet i innehÄllsanalysen visar att det Àr varierande mÀngd och utformning av innehÄll gÀllande de nationella minoritetsgrupperna i historielÀroböckerna. Resultatet visar Àven att ingen av lÀroböckerna som blivit analyserade kan anses anpassade till kunskapsmÄlen i Lgr11 gÀllande de nationella minoritetsgrupperna, dÄ ingen av de fyra böckerna presenterar material om alla grupperna pÄ ett tillrÀckligt vis.UtifrÄn resultatet av innehÄllsanalysen har intervjufrÄgor formulerats. Intervjuer med författare till fyra olika lÀromedel har sedan förts, som den andra delen i studien, för att synliggöra pÄverkande faktorer i författandeprocessen.

Denna uppsats Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag om tjugo andrasprÄksinlÀrares syntax i texter skrivna för nationella prov i svenska som andrasprÄk B pÄ gymnasienivÄ. De aspekter utifrÄn vilka texternas syntax analyseras Àr vilka bisatser som inlÀrarna anvÀnder, hur de topikaliserar adverbial och hur de placerar adverbial föredet finita verbet i bisatser. GenomgÄende analyseras dessa utifrÄn ett betygsperspektiv. Tio av eleverna har fÄtt godkÀnt betyg och tio icke-godkÀnt.Undersökningen visar att skillnaderna vad gÀller anvÀndningen av olika bisatstyperÀr smÄ. DÀremot finns mycket stora skillnader i spetsstÀllningen av adverbialen ihuvudsatser och adverbialens placering i bisatser, dÀr det Àr över hÀlften av bisatserna ide icke-godkÀnda texterna vars ordföljd Àr mÄlsprÄksavvikande..

SammandragSyftet med uppsatsen Àr att studera vilken syn fyra lÀrare, verksamma inom olika skolomrÄden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhÀlle. Mina frÄgestÀllningar riktar sig till gymnasielÀrare som Àr inbegripna i distansutbildning i utlandet pÄ ett eller annat sÀtt och behandlar frÄgorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som stÄr omnÀmnt i Lpf 94? PÄverkas det skönlitterÀra kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utlÀndska kontext eleverna befinner sig i samt hur stÀrker fyra lÀrare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?UtifrÄn en enkÀtundersökning med de fyra lÀrarna visar det sig att kulturarvet Àr ett mÄngtydigt begrepp som kan innefatta allt frÄn estetiska konstarter till en mer antropologisk syn dÀr kultur Àr allt vi gör och tÀnker. Det skönlitterÀra kulturarv som de fyra lÀrarna presenterar Àr nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. LÀrarna har olika uppfattningar om huruvida hÀnsyn skall tas till den utlÀndska kontext som svenska elever som studerar pÄ distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken Àr den internationaliserade skolmiljön frÀmst mÀrkbar i svenska skolan i utlandet.

Denna studie har som syfte att belysa elevtexter frÄn Är nio med fokus pÄ betyg och hur vanligt förekommande sÀrskrivning Àr. Materialet bestÄr av elevtexter frÄn de nationella proven 2003. Elevtexterna Àr indelade i tre grupper efter betyg och varje grupp bestÄr av tio texter. Analyser av elevtexter avser att verifiera eller falsifiera hypotesen om att lÄgpresterande elever gör mer sÀrskrivningar Àn högpresterande elever.Resultatet visar att sÀrskrivning förekommer i samtliga undersökningsgrupper. Elever med underkÀnt och elever med godkÀnt betyg gör relativt lika mÄnga sÀrskrivningar och avsevÀrt fler Àn elever med mycket vÀl godkÀnt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna sprÄk Är nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i frÄga om kravnivÄ. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förÀndring i betydelse och till förÀndrad kravnivÄ för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som sÀger att lokala mÄlformuleringar Àr problematiska..

Multinationella företag verkar i en komplex miljö, dÀr en pÄverkande faktor Àr kulturskillnader. Idag Àr detta nÄgot Àven mindre företag utsÀtts för dÄ allt fler Àr aktiva pÄ den globala marknaden. Syftet med undersökningen Àr att studera hur kulturskillnaderna pÄverkar styrningen inom multinationella företag och sÄledes ge en ökad förstÄelse för vilka effekter dessa kan fÄ. Studien har utgÄtt frÄn Hofstedes dimensioner samt Erez och Gatis flerdimensionella modell. Dessa har applicerats pÄ det svenska företaget Aromatic AB, dÀr intervjuer genomförts med den svenska VDn samt dotterbolagschefer frÄn Tyskland, Polen och USA.Slutsatserna Àr att Aromatic anvÀnder sig av sjÀlvstyrande dotterbolag vilket minskar risken för kulturkrockar mellan huvudkontor och de olika nationella kulturerna inom dotterbolagen.