Polisen Àr en yrkesgrupp som möts av vÄld och hot om vÄld och den nationella bastaktiken Àr ett av verktygen för att minska skador pÄ sÄvÀl polisen som dem som polisen ingriper mot och tredje man. Detta arbetes frÀmsta syfte Àr att fokusera pÄ instÀllningsskillnader mellan poliselever och poliser i yttre tjÀnst till den nationella bastaktiken samt att undersöka om det finns förslag om hur man eventuellt skulle kunna förbÀttra detta mycket vÀl genomtÀnkta och gedigna koncept och dÄ kunna göra polisarbetet Àn mer sÀkrare. Arbetet riktar sig frÀmst till dem som redan har kunskaper om den nationella bastaktiken, dÄ endast de fundamentala delarna i stort kommer att beskrivas..

Den pÄgÄende globaliseringen Àr en högst vÀsentlig frÄga för de svenska dagligvaruföretagen. Trots att globala och multinationella aktörer Ànnu inte har gjort sitt intÄg pÄ bred front i Sverige kan en etablering av utlÀndska lÄgpriskedjor som Lidl och Metro skönjas pÄ den svenska marknaden. LikasÄ syns en förÀndring i de svenska aktörernas beteende i form samgÄenden, partnerskap och centralisering. FrÄgor kring vilka fördelar de globala aktörerna har i förhÄllande till nationella aktörer, samt om det kommer att finnas utrymme för nationella aktörer i framtiden Àr befogade. Utvecklingen kan ocksÄ skapa ett behov av nya kompetenser, resurser och strategier hos dagligvaruaktörer, nÄgot som vi finner intressant att undersöka.

Fenomenet med nationella riskbedömningar Àr relativt nytt i Europa. Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap överlÀmnade den allra första nationella riskbedömningen till regeringen Är 2013. Syftet i uppsatsen Àr att undersöka om man genom ett policy transfer-perspektiv pÄ nationella riskbedömningar kan se nÄgra indikatorer som hindrar policy transfer inom riskomrÄdet. En första, översiktlig undersökning görs genom att jÀmföra de risker man lyfter fram i sju europeiska nationella riskbedömningar för att se om man kan tyda nÄgot mönster. Uppsatsen tog avstamp ur antagandet att geografisk nÀrhet och liknande interna förutsÀttningar kunde tÀnkas innebÀra att man Àven har en liknande syn pÄ risker som lÀnder i ens nÀromrÄde.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur elever bygger innehÄll i sina texter utifrÄn faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen Àr 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter Àr skrivna av elever pÄ studieförberedande program och 19 Àr skrivna av elever pÄ yrkesförberedande program. Dessa texter har en jÀmn fördelning av genrerna argumenterande texter och recensioner. Undersökningen utgÄr ifrÄn byggandet av texters innehÄll utifrÄn makro- och mikroteman.

Uppsatsens syfte var att fÄ en insikt om och visa hur ett antal lÀrare tÀnkte kring stödinsatser i svenska, för elever som inte hade nÄtt mÄl för Àmnet i Är 3. Syftet kom ur tankar kring dagens mÄlinriktade undervisning, dÄ de nationella provens vara eller icke vara diskuterats mycket i samhÀllet. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och gjordes genom Ätta intervjuer hos 4:e klass lÀrare, i ett lÀn, i sydöstra Sverige. Resultaten frÄn intervjuerna sammanstÀlldes i kategorier som uppkommit under intervjuerna, och dessa diskuterades sedan och stÀlldes mot tidigare forskning i slutet av uppsatsen. Resultaten visade att lÀrarna diskuterade kring begreppet lÀs- och skrivsvÄrigheter med olika termer samt beskrev det som ett komplext begrepp.

Inom flygbranschen arbetar man kontinuerligt med sÀkerhet och förbÀttringar för att öka sÀkerheten ombord pÄ flygplanen. Tidigare sÄg man oftast till ett enskilt misstag som ensamt fick vara enda förklaring till att en olycka intrÀffade PÄ senare Är har man börjat se till helheten och försöka finna de faktorer i organisationerna som kan vara bakomliggande orsaker till att dessa misstag begÄs. MÄnga studier har gjorts och man har insett vikten av attha en fungerande sÀkerhetskultur inom flygbolagen för att hindra att olyckor och incidenter intrÀffar. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur den nationella kulturen pÄverkarflygbolagens kulturer och de inom flygbolagen rÄdande sÀkerhetskulturerna. En undersökninghar gjorts dÀr svenska piloter verksamma i asiatiska flygbolag svarat pÄ en enkÀt bestÄende av97 frÄgor.

VÄr huvudsakliga mÄlsÀttning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemomrÄde dÄ yrkesrollen förÀndras nÀmnvÀrt under senare Är och detta har pÄverkat sÄvÀl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrÄn ett professionellt perspektiv samtidigt som sjÀlva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förstÄelse för rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien Àr av traditionell karaktÀr och undersökning Àr empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

I nationens intresse: (En beskrivning och analys av texter frÄn regeringen ochFörsvarsberedningen 2008 vad avser ?nationella intressen? i svensk sÀkerhetspolitik.)Att försvara svenska vÀrden och intressen Àr nu jÀmte försvaret av Sverige FörsvarsmaktensfrÀmsta uppgift. Nu nÀr begreppet ?nationellt intresse? verkar ha fÄtt en ny och viktig roll i svensksÀkerhetspolitik sÄ Àr det angelÀget att undersöka mer systematiskt pÄ vilket sÀtt det förhÄller sig.Det Àr med denna bakomliggande tanke som Àmnet för uppsatsen Àr valt, dvs. att undersöka vilkenroll den klassiska termen ?nationella intressen? spelar i nutida svensk försvars ochsÀkerhetspolitik.Som grund för undersökningen har jag har analyserat officiella tal, artiklar och uttalanden utlagdapÄ regeringens hemsida frÄn januari 2008 till november 2008 av Sveriges statsminister,utrikesminister och försvarsminister.

De olympiska spelens invigningsceremonier Àr till brÀdden fyllda med symboler, tecken och myter som alla syftar till att konstruera nationella identiteter och -narrativ. Ofta hÀmtas dessa symboler och tecken ur populÀrkulturen. Jag har semiotiskt försökt analysera dessa tecken för att se pÄ vilka sÀtt vÀrdlÀndernas nationella identiteter portrÀtteras. Jag har ocksÄ valt att analysera detta utifrÄn teorier om media events som tv-genre. De sekvenser jag har valt att studera har visat pÄ att nationens narrativ i stor utstrÀckning konstrueras för att gagna socialt dominerande grupper och befÀsta maktpositioner..

Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex spansklÀrare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning av elevers skriftliga produktion pÄ de nationella provet i spanska utifrÄn ett lÀroplansteoretisk perspektiv och utifrÄn teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lÀrare i varierande grad anvÀnder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begrÀnsas av faktorer som resursfördelning som pÄverkar den tid som lÀrare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lÀrarnas tjÀnster. SpansklÀrare uttrycker Àven en osÀkerhet nÀr det gÀller betygsÀttningen av elevers texter dÄ kursplaner lÀmnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebÀr att lÀrarna tolkar kursplanen pÄ olika sÀtt och anvÀnder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

VÄr huvudsakliga mÄlsÀttning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemomrÄde dÄ yrkesrollen förÀndras nÀmnvÀrt under senare Är och detta har pÄverkat sÄvÀl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrÄn ett professionellt perspektiv samtidigt som sjÀlva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förstÄelse för rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien Àr av traditionell karaktÀr och undersökning Àr empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

I denna uppsats redovisas resultatet av gymnasieelevers formella stavnings- och ordbildningskompetens, baserat pÄ 22 slumpmÀssigt utvalda nationella prov i svenska B frÄn 1997 och 2007. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och i sÄ fall hur, gymnasieelevers formella stavnings- och ordbildningskompetens har förÀndrats över tid samt att undersöka huruvida den formella kompetensen i frÄga om stavning och ordbildning skiljer sig mellan könen.Resultatet indikerar att stavnings- och ordbildningskompetensen har försÀmrats nÄgot mellan Ären 1997 och 2007. Vidare visar resultatet för 1997 Ärs texter att flickorna stavar bÀttre Àn pojkarna, medan förhÄllandet för 2007 Ärs texter Àr det omvÀnda. Resultatet visar ocksÄ att det vanligaste stavfelet inom den ortografiska feltypen, i bÄde 1997 och 2007 Ärs texter, Àr felaktigt enkel- eller dubbeltecknad konsonant, medan de vanligaste stavfelen inom feltypen ordbildning Àr sÀrskrivningsfel..

Under den senaste tioÄrsperioden har Skolverket och internationella organisationer visat genom undersökningar en negativ trend vad det gÀller svenska skolelevers resultat i Àmnena matematik och svenska. Detta tyder pÄ att det behövs en förÀndring i det svenska skolsystemet. Utomhuspedagogik Àr ett relativt nytt förhÄllningssÀtt till undervisning, dÀr elevens intresse och autencitet i lÀrandet Àr utgÄngspunkten. Detta ligger till grund för uppsatsen som Àr en jÀmförande studie av tvÄ skolors resultat pÄ de nationella proven för grundskolans Ärskurs 3, varav den ena med en utomhuspedagogisk profil. Syftet med studien Àr sÄledes att undersöka om utomhuspedagogik kan vara en lösning pÄ den sjunkande resultattrenden inom svensk skola.

RevisorsnÀmnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhÀllet med kompetenta revisorer. Det stÀlls höga krav pÄ dem som vill bli revisorer inte minst vad gÀller det professionella omdömet. Det finns tvÄ olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkÀnd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. NÀr RevisorsnÀmnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet.

The purpose of this study is to illustrate how some teachers in multicultural school environments reflecton and experience the educational work with national tests in the third grade for students who do not have Swedish as their native language. The research questions I have chosen to work with are:How do teachers experience working with national tests in groups of students where there are children with Swedish as a second language?How do the teachers reflect on the students linguistic preconditions relating to the national tests in these groups of students?What strategies in their teaching on national tests do the teachers use when it comes to students with Swedish as a second language?In this study I have chosen to use a qualitative interview method. Since the purpose of the study is to understand how teachers reflect on students with Swedish as a second language the obvious choice was to interview teachers who work in a multicultural school. In my thesis I have chosen to use sociocultural theory, Cummins four quadrant model and context for theoretical approach.