Forskningsrapporter visar pÄ att elever idag tycker att matematikÀmnet Àr trÄkigt. Kan denna instÀllning bero pÄ att de inte fÄr utveckla sitt matematiska tÀnkande utan blir fast och arbetar med liknande mÄl och uppgifter för lÀnge? För att fÄ en grund till att svara pÄ denna frÄga försöker detta arbete ta reda pÄ i vilken mÄn ny kunskap inom geometri presenteras för eleverna under grundskolans Är 5 till och med gymnasiets matematik A samt i vilken utstrÀckning gammal kunskap repeteras som om den vore ny. I arbetet har lÀroplaner, lÀromedel och nationella prov studerats.Undersökningen har studerat hur grundskolelÀromedlet Mattestegen och gymnasielÀromedlet Matematik 4000 kurs A tar upp geometri. Resultatet visar att det faktum att den positiva instÀllningen till matematik avtar genom grundskolan frÄn Är 5 till Är 9 inte kan förklaras med att matematiken upprepas genom grundskolÄren.

Sammanfattning Föreliggande studie undersöker hur matematiklÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder det nationella provet i det pedagogiska uppdraget med fokus pÄ planering och bedömning i förhÄllande till Skolverkets syfte med provet i matematikkursen A. Genom djupintervjuer med fyra lÀrare synliggörs hur dessa lÀrare förhÄller sig till det nationella provet och hur de anvÀnder det i förhÄllande till Skolverkets anvisningar. Resultatet frÄn studien visar att de fyra lÀrarna har en uppfattning om det nationella provets roll, ifrÄga om en likvÀrdig bedömning, som stÀmmer vÀl överens med skolverkets anvisningar. Vidare visar resultatet att inte alla lÀrare anvÀnder provet pÄ ett sÀtt som stÀmmer vÀl överens med Skolverkets anvisningar om hur provet skall anvÀndas, vilket kan pÄverka undervisningsprocessen negativt..

Denna rapport har sin utgÄngspunkt i att förkunskaperna hos studenter inför högskolestudier Àr bristfÀlliga och pÄ grund av det Àven i misstankarna om en betygsinflation pÄ gymnasieskolan. En undersökning med syftet att utreda hur betyg sÀtts, utförs dÀr tre lÀrare konstruerar varsin bedömningsmall till ett nationellt prov i Matematik C. Dessa mallar jÀmförs med Skolverkets mall och betygskriterierna. Dessutom förs intervjuer med lÀrarna om hur de hanterar betygsÀttningen av hela kursen. Intervjusvaren kontrolleras mot gÀllande styrdokument.

AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns nÄgon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lÀrobok. Information har inhÀmtats genom kvalitativa intervjuer med elever i Är 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och frÄn de nationella proven i matematik för Är 5.Teorin bygger pÄ lusten att lÀra genom motivation och betydelsen av att eleverna fÄr en bra förstÄelse av varför de ska lÀra sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begrÀnsade studie Àr alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lÀrobok eller inte, men det Àr noterbart att intresset för matematik sjunker mer i Är 3 för de med lÀrobok Àn de utan. Kunskaperna i matematik Àr ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lÀrobok i Är 5. SvÄrighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks ocksÄ styra elevernas intresse för matematik..

SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka vad matematiklÀrare i grundskolans senare Är anser om betydelsen av det nationella matematikprovets pÄverkan nÀr det gÀller deras undervisningsplanering. För att fÄ klarhet i syftet sÄ innefattar undersökningen tre frÄgestÀllningar som i tur och ordning berör hur de nationella proven pÄverkar lÀrarnas undervisningsplaneringar, vad de anser om betydelsen av en sÄdan pÄverkan och hur elevernas matematiska förstÄelse pÄverkas. MetodEn kvalitativ studie har genomförts med Ätta stycken informanter. Intervjuerna gjordes enskilt dÀr frÄgorna till en början var öppna för att efterhand riktas mot de nationella proven. De intervjuade lÀrarna undervisar samtliga pÄ högstadiet och har erfarenheter av det nationella provet i matematik.ResultatPÄ en öppen frÄga om vad som pÄverkar informanternas undervisningsplanering i matematik nÀmner ingen det nationella provet.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra svensklÀrare beskriver att de nationella proven har för betydelse för undervisningen i svenskÀmnet. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svensklÀrare har det framkommit att de nationella proven fungerar som ett stöd för lÀrarna samtidigt som det tar upp mycket tid och arbetskraft. Proven förmedlar dubbla budskap dÄ det Ä ena sidan kan stÀrka lÀrarens professionella yrkesroll samtidigt som det kan ifrÄgasÀtta den genom utvÀrdering av lÀrarens arbete. Att det Àr ett nyttigt prov framkom i undersökningen, men den stora nackdelen de nationella proven har Àr att det innehÄller alldeles för mycket merarbete Àn vad den normala arbetsveckan..

Det nationella provet Àr obligatoriskt för alla i Är 9 och ser lika ut för alla i hela landet. Denna enkÀtundersökning syftar till att studera vilka attityder och förestÀllningar som lÀrare och elever i Är 9 kan ha gÀllande det nationella provet i svenska. Det undersöks Àven om provet pÄverkar undervisningen samt betyg och bedömning och i sÄ fall hur. Undersökningen Àr utförd pÄ tvÄ högstadieskolor. Resultatet visar att bÄde lÀrare och elever överlag har en positiv attityd till det nationella provet men de pÄpekar tidsbristen och stressen kring provet.

I denna uppsats undersöks hur elever i Ärskurs 3 förhÄller sig till de nationella proven, med fokus pÄ kÀnslor, upplevelser samt hur eleverna uppfattat informationen om proven. VÄr teoridel fokuserar pÄ det utvecklingspsykologiska perspektivet. Vi valde att intervjua barn i Ärskurs tre för att fÄ en bild av hur de ser pÄ de nationella proven, detta genom att sÀtta oss in i barnens perspektiv. Det gjordes genom enskilda intervjuer samt en gruppintervju. Resultatet av undersökningen visar att barnen tycker nationella proven Àr spÀnnande men kÀnslor av stress och nervositet tar över.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Hans LandqvistExaminator: Rakel Johnson.

Syftet med följande arbetet Àr att undersöker hur det gick för barn som föddes 1990 i nivÄindelade klasser i en skola i södra sverige. Arbetet ger en översikt om tidigare forskning om nivÄindelade klasser kontra blandklasser. Vi jÀmför samma elevers nationella prov i Ärskurs fem, dÄ barnen fortfarande gick i blandklasser, med resultaten frÄn de nationella proven i Ärskurs nio dÄ eleverna hade gÄtt i blandklasser i tre Ärs tid. JÀmförelsen görs i de tre kÀrnÀmnena matematik, svenska och engelska. Eleverna svarade ocksÄ pÄ en enkÀt om hur de upplevde sin klassituation.. Resultaten visade att de elever som gick i de högsta klassnivÄerna förbÀttrade sina studieresultat frÄn Är fem i en betydlig större utstrÀckning Àn barnen som gick i de lÀgsta klassnivÄerna.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det gÄr att se nÄgot samband mellan Helsingborgselevernas resultat i matematik och skolornas sÀtt att arbeta med helhetssyn inom matematikundervisningen.Denna undersökning har genomförts vid alla kommunala f-9 skolor i Helsingborgs kommun. Undersökningen har gjorts m.h.a bÄde intervjuer och enkÀter, och sÄvÀl rektorer som lÀrare har deltagit. Elevernas resultat har bedömts med utgÄngspunkt i slutbetyg och nationella prov. Min undersökning visar att pÄ tre av elva skolor nÄr över 90% av eleverna G bÄde i slutbetyg i matematik och pÄ det nationella provet i matematik. Samma tre skolor har en tydlig lokal arbetsplan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan kvalitet pÄ skriftliga omdömen och elevers resultat pÄ nationella prov och dÀrigenom Àven belysa effekter av lÀrares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning sÀger om bedömning och effekter pÄ lÀrande. DÀrefter beskriver jag nÄgra statliga insatser och utvÀrderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lÀrare skriver omdömen. Jag redogör ocksÄ för min teoretiska utgÄngspunkt, som Àr det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier pÄ god kvalitet i omdömen jag anvÀnt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten frÄn nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet pÄ de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat pÄ nationella prov.

Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan kvalitet pÄ skriftliga omdömen och elevers resultat pÄ nationella prov och dÀrigenom Àven belysa effekter av lÀrares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning sÀger om bedömning och effekter pÄ lÀrande. DÀrefter beskriver jag nÄgra statliga insatser och utvÀrderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lÀrare skriver omdömen. Jag redogör ocksÄ för min teoretiska utgÄngspunkt, som Àr det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier pÄ god kvalitet i omdömen jag anvÀnt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten frÄn nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet pÄ de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat pÄ nationella prov.

I dagens skola Àr det allt vanligare att elever kÀnner sig stressade, vilket bland annat beror pÄ att de har mÄnga lÀxor och prov samt krav pÄ sig att prestera. Syftet med studien Àr att undersöka om elever i Ärskurs 5 kÀnner sig stressade inför det nationella provet i matematik och vad det i sÄ fall beror pÄ? Studien har genomförts med hjÀlp av en enkÀtundersökning som besvarats av 183 elever. Resultatet av studien redovisas i diagram dÀr det tydligt framgÄr skillnader, sett ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att en stor del av de tillfrÄgade eleverna kÀnner i nÄgon grad av stress inför provet, framförallt Àr det tydligt bland flickorna.

Denna undersökning vill lyfta fram lĂ€sförstĂ„else och bedömning av lĂ€sförstĂ„else i nationella prov i svenska för Ă„rskurs 9, för att undersöka hur elever har klarat uppgifterna i nationella prov i svenska. Nationella provet heter Ämnesprov, lĂ€sĂ„r 2012/2013 Svenska och svenska som andrasprĂ„k. Undersökningen berör delprov B, som testar de fyra lĂ€sförstĂ„elseprocesserna. Provresultat frĂ„n tvĂ„ skolor granskas, jĂ€mförs och analyseras utifrĂ„n lĂ€sförstĂ„elseprocesserna samt hur lĂ€rarbedömningarna förhĂ„ller sig till varandra och bedömningsanvisningarna. I undersökningen ingĂ„r enbart elever som bedöms utifrĂ„n kriterierna med svenska som första sprĂ„k eller har svenska som modersmĂ„l, men flera av dem Ă€r tvĂ„sprĂ„kiga.  Att elever i den svenska skolan talar flera sprĂ„k, samt att ett annat sprĂ„k Ă€n svenska talas i hemmet, Ă€r mer och mer vanligt förekommande. Med andra ord, det kan finnas elever som har tvĂ„ modersmĂ„l. Undersökningens fokus ligger i hur eleverna visat sin lĂ€sförstĂ„elseförmĂ„ga vid ett nationellt prov samt hur lĂ€rare har bedömt deras lĂ€sförstĂ„else.