Denna uppsats har som syfte att undersöka vad som ligger bakom lågprisbolagens framgångar i flygbranschen och att se vilken strategi som de nationella flygbolagen väljer för att vända en nedåtgående trend. Arbetet söker svar på hur förhållandena har ändrats i flygbranchen de senaste åren. Med utgångspunkt från en fallstudie av Scandinavian Airlines och Ryanair jämförs de strategiska positionerna för lågprisbolag och nationella flygbolag..

Provbanken är en del i ett nationellt provsystem som är tänkt att vara ett bedömningskomplement till existerande prov i gymnasieutbildningen. Växjö universitet har varit delaktig i utvecklingen av prov för de yrkesinriktade ämnena sedan 1997. Eftersom innehållet i dessa numera webbanpassade prov är det väsentliga, måste utformningen av provet göras lättförståelig. Användbarheten måste m a o vara självklar och inte ställa till problem för användaren. Som en av utvecklarna av dessa interaktiva prov, ville jag finna ett sätt att minimera problemen och öka användbarheten.

Provbanken är en del i ett nationellt provsystem som är tänkt att vara ett bedömningskomplement till existerande prov i gymnasieutbildningen. Växjö universitet har varit delaktig i utvecklingen av prov för de yrkesinriktade ämnena sedan 1997. Eftersom innehållet i dessa numera webbanpassade prov är det väsentliga, måste utformningen av provet göras lättförståelig. Användbarheten måste m a o vara självklar och inte ställa till problem för användaren. Som en av utvecklarna av dessa interaktiva prov, ville jag finna ett sätt att minimera problemen och öka användbarheten.

På regeringens uppdrag tillhandahåller Skolverket provbanken, som är en del av det nationella provsystemet. Syftet med den här studien är att undersöka hur och varför material från provbanken i moderna språk för steg 3 och 4 används vid bedömning och betygssättning, samt hur lärare som inte använder provbanken bedömer och betygsätter. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Min analys visar att huvudsakligen används provbankens material som slutprov för att bekräfta färdighetsnivå, underlätta och stödja arbetet med bedömning och betygssättning. En bidragande anledning till användandet är att materialet ges samma legitimitet som de nationella proven.

En intervjustudie har genomförts med gymnasielärare som undervisar i Matematik A och Svenska A. Syftet är att undersöka vilka kunskapsformer de fokuserar vid bedömningen av elevers kunnande. Faktakunskaper betonas inte av lärarna i någon högre grad. För de lägre betygsstegen är tillämpning den kunskapsform som lärarna huvudsakligen tar fasta på. För de högre betygsstegen fokuseras förståelse och sammanhang.

This work studied the information flow and information handling among different parties. The study focused on how educational materials on national tests from The Swedish National Agency for Education is managed by school principals and teachers and how the information is passed on to students. The data material was based on observations and interviews at two different high schools. Six teachers and their classes and principals participated in the study. The Agency was also interviewed.

Syftet med detta arbete har varit att med avseende på kvaliteten i bedömningsprocessen beskriva och utvärdera ett exempel där läraren, istället för poäng, redovisar resultatet på skriftliga prov direkt mot kursens betygskriterier. Tolkningen av en elevs prestation leder då inte fram till en poängsumma, utan till vilket eller vilka kriterier läraren anser att eleven har uppfyllt. Syftet med detta redovisningssätt är att skapa prov som är mer naturligt kopplade till läroplanens kursmål och betygskriterier, för att kunna användas både vid en summativ och vid en formativ bedömning.En fallstudie genomfördes med två undervisningsgrupper som vid tidpunkten för studien läste gymnasiets A-kurs i matematik. Två prov granskades och fem elever intervjuades för att ge en bild av olika delar i bedömningsprocessen. Dessa delar diskuteras utifrån teoretiska modeller för validitet i bedömningar enligt Nyström (2004).Elevintervjuerna visar att de anser att bedömningssättet är tydligt och logiskt, men att de inte vet hur man tolkar betygskriterierna för att hitta strategier för sitt eget lärande.Slutsatser utifrån provgranskning och intervjuer är att bedömningssättet gör kopplingen mellan provresultat och betygsunderlag mer tydlig för eleverna samt mer naturlig för lärarens summativa bedömning av elevernas förmågor.

Uppsatsen handlar om attityder till naturvetenskap. Syftet med min undersökning är att ta reda på vilken definition pedagogerna hade av NO, vilka attityder som pedagogerna ansåg fanns hos pedagogerna själva, deras kollegor och deras elever i grundskolans tidiga skolår samt vilket förhållningssätt pedagogerna hade till lärande i NO. Jag intervjuade fem pedagoger i skolår F-6 och analyserade deras svar för att få fram likheter och skillnader genom tillämpning av en fenomenografisk analys. Resultatet visade att definitionen av NO var snarlik hos samtliga respondenter samt att de var intresserade av NO och menade att det var viktigt. På grund av att det är ett svårt ämne och eftersom kärnämnena som mäts genom nationella prov ofta går före NO bedrivs inte så mycket naturvetenskaplig undervisning i grundskolans tidiga skolår.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare på gymnasiesärskolans nationella program arbetar med bedömning av elevernas kunskapsutveckling samt hur dessa lärare arbetar för att eleverna ska kunna synliggöra sina kunskaper. Studien baseras på sju halvstrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i svenska på gymnasiesärskolan.  Resultatet visar att lärarna använder sig av många olika metoder för att skaffa underlag för  kunskapsbedömning. Samtal, observationer och dokumentation är några exempel. Lärarna arbetar tätt ihop med eleverna och ger konkret, tät återkoppling för att synliggöra kunskapsutvecklingen både för eleven och sig själva. Eleverna behöver mycket stöttning och repetition för att utveckla kunskaper och självständighet i arbetet.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka hur nationella rekommendationer för fysisk aktivitet återspeglas i aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-användare mellan 18 och 30 år.Hur är kunskapsnivån rörande de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet hos vuxna Facebook-användare mellan 18 och 30 år?Hur stor andel av vuxna Facebook-användare mellan 18-30 år uppnår nationella rekommendationer för fysisk aktivitet utifrån självskattning?Hur ser sambandet ut mellan kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet och vuxnas aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-användare mellan 18-30 år?MetodMetoden var en kvantitativ studie som genomfördes med en webbenkät på det sociala nätverket Facebook. Urvalet var vuxna mellan 18 och 30 år. Studien genomfördes under tre veckor och länken till enkäten delades från fyra Facebookkonton som tillhörde två studerande kvinnor och två yrkesverksamma män. Enkäten undersökte aktivitetsmönster och kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet.

Uppsatsens syfte är att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhällsämnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mäter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhälsvetenskapliga ämnen, vilka analyseras utifrån Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lärare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven är konstruerade efter ämnenas läroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven också ställs i förhållande till en analys av kursplanen för Samhällskunskap A och ämnesplanen för Samhällskunskap 1a1.Proven visade sig vara av varierande karaktär och storlek och bestående av en skiftande mängd uppgiftstyper. Av analysen framgår att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, än kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste två kunskapsdimensionerna som testas är Faktakunskap och Begreppskunskap.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift på nationella provet i svenska B. Vad är viktigast när de gör sitt val och vad får detta för skrivpedagogiska konsekvenser? Könsmässiga skillnader i elevernas resonemang tas också upp och diskuteras. De teoretiska utgångspunkterna belyser elevers skrivande på gymnasiet och deras inställning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

I samtliga av EU-medlemsstaternas nationella system finns, i större eller mindre grad, en gräns¬dragningsproblematik för vad som är en skatt respektive en avgift. Enligt ett uttalande från EG-domstolen i de franska avgiftsmålen, mål C-34/98 och mål C-169/98, har den nation¬ella beteck¬ningen däremot ingen betydelse för vilka pålagor som skall anses falla under tillämp¬ningsområdet för rfo 1408/71, vilken styr EU-medlemsstaternas möjlighet att ta ut avgifter för sociala förmåner som omfattas av förordningen. De franska avgiftsmålen, liksom Derouin-målet (mål C-103/06), visar den problematik som kan uppstå när den nationella be¬teck¬ningen inte står i överens¬stämm¬el¬se med den EG-rättsliga. Begreppen skatt och avgift saknar också en gemensam internationell definition. OECD:s modell¬avtal inkluderar så kallade löneskatter i begreppet skatt.

Syfte med detta arbete är att undersöka vilken betydelse lärare anser att svenska språket har för elevens matematiska förståelse. Syftet är också att ta reda på vilka arbetssätt i matematik som de intervuade lärarna anser fungerar bäst för elever med brister i svenska språket. En kvalitativ metod i form av intervuer användes och totalt intervjuades sex pedagoger som jobbar på en 7-9 grundskolan. Alla de intervjuade lärarna är medvetna om språkets stora betydelse i matematikundervisningen. De efterfrågar mer matematiksamtal på lektionerna men upplever att matematikundervisningen har tradionellt låst sig i modell:"genomgång, enskilt arbete i matematikboken, diagnos och prov".

Syfte med vårt examensarbete är att studera elevernas prestationer inom division för att se om det finns några samband mellan elevernas talradsfärdigheter och de benämnda uppgifternas kontext som kan ha betydelse för elevernas prestationer inom divisionen. För att besvara våra frågeställningar och även nå vårt syfte valde vi att använda oss av elevprover och ett muntligt prov som datainsamlingsmetoder. Vi kan endast påvisa tendenser då vår studie är relativt liten och därför inte går att generalisera. Resultaten visar dock tendenser till att goda talradsfärdigheter är till fördel i mötet med division och att en kontext kan stötta de elever som inte har samma goda talradsfärdigheter till att ändå nå framgångar inom divisionen..