Sök:

Sökresultat:

1951 Uppsatser om Nationella minoritetssprćk - Sida 52 av 131

Den nationella vÀrdegrunden inom Àldreomsorgen:nÄgra enhetschefers intryck

The aim of this text is to study how sectional managers in the care of the elderly work so as to promote basic human values. Semi-structured interviews generated qualitative data from five sectional managers. A hermeneutical approach was applied for interpreting the interviews. The result shows that the respondents are conscious of the fact that it takes a lot of long term work before a change in current procedures will happen. Also, the common everyday principles of work and basic values will continue to be part of the care of the elderly.

Att lyckas med sina gymnasiestudier : En undersökning av IVIK-elevers studieresultat pÄ nationella program 

I denna studie undersöks hur nÄgra före detta IVIK?elever har lyckats med sina gymnasiestudier pÄ ett treÄrigt nationellt program. Jag har intervjuat fyra informanter, tvÄ flickor som lÀser sitt andra Är och tvÄ pojkar som lÀser sitt tredje och sista Är. Viktigt att pÄpeka Àr att de elever som intervjuats i denna studie Àr mycket ambitiösa och mÄlmedvetna och att det endast genom dessa fyra fallstudier Àr omöjligt att dra nÄgra generella slutsatser. Genom intervjuer och analys av informanternas betyg kan konstateras att just dessa har lyckats vÀl med sina valda programstudier.

Vad gör fritidspedagogen i skolan?

Denna uppsats handlar om tvÄ fritidspedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika skolor. Uppsatsen syfte Àr att se dessa tvÄ fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare Àr Àven syftet att jÀmföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som Àr skrivet i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna pÄ skolorna för att se om det finns nÄgon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder pÄ att lite skrivs i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som Àr fritidspedagogens ansvar i skolan. DÀremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock Àr det lÀrarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas.

RÀttsliga aspekter pÄ parallellhandel med ompaketerade lÀkemedel pÄ den gemensamma marknaden

Inom EU leder skyddet av nationella immateriella rÀttigheter ofta till konflikter med ett av Unionens och Romfördragets grundlÀggande syften; principen om varors fria rörelse. Parallellimport av lÀkemedel pÄ den gemensamma marknaden stÀller konflikten mellan immaterialrÀtten, konkurrensrÀtten och principen om fria varurörelser pÄ sin spets. Den fria rörligheten för lÀkemedel gÄr genom EG-domstolens rÀttspraxis i brÀschen för utvecklingen av en enhetlig marknad. I denna uppsats analyserar författaren Jon HÄkansson parallellhandeln med lÀkemedel, i synnerhet problematiken med varumÀrkesintrÄng vid ompaketering, ommÀrkning och anbringande av nytt varumÀrke. EG-domstolens omfattande rÀttspraxis fram till och med de senaste avgörandena pÄ omrÄdet klargörs och balansen mellan de motstridiga intressena analyseras; pÄ ena sidan finns viljan att uppnÄ sÄ fri rörlighet för varor som möjligt och pÄ den andra intresset av att bevara rÀttigheter enligt nationell immaterialrÀtt..

Lex Mercatoria: det nya handelsbruket

År 1989 ratificerade Sverige CISG med ett sĂ€rskilt förbehĂ„ll. DĂ„ svenska avtalslagen betraktas som förĂ„ldrad i jĂ€mförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en revidering av lagen ska aktualiseras, i mĂ„n om att öka effektiviteten pĂ„ den inre marknaden. UniP och PECL, Ă€r andra internationella principer som kan pĂ„verka avtalslagens utveckling, pĂ„ sĂ„ vis att hĂ€nvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av grĂ€nsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, dĂ„ dess frĂ€msta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk pĂ„ kontraktsrĂ€ttens omrĂ„de.

GÄr det att planera för anpassning till förÀndringar i det urbana landskapet? - i sÄ fall, hur?

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld vilket ger bÄde möjligheter och utmaningar nÀr det gÀller att planera inför framtiden. VÀgen dit Àr inte nÄgon linjÀr ekvation och för att hantera denna ovisshet krÀvs stor respekt och anpassning till dynamik och förÀnderlighet. Stadens struktur formas av sin tid och befÀster villkoren för livet i staden för en lÄng tid framöver men mÄste samtidigt kunna anpassas till de förÀndringar den utsÀtts för. Att bygga stad Àr en stÀndigt pÄgÄende process. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur planeraren kan arbeta för att hantera förÀndringar i urbana landskap för att möjliggöra eller underlÀtta för utveckling och anpassning till förÀndringar. Planerarens tankesÀtt, roll och verktyg gÀllande stadsbyggnad med fokus pÄ förÀnderlighet och hÄllbarhet analyseras och problematiseras i uppsatsen.

Skiljer sig nedskrivningarna av goodwill mellan lÀnder beroende pÄ rÀttstradition? -En studie av börsnoterade företag i EU

Bakgrund och problem: EU har sedan Är 2005 beslutat att alla noterade företag inom unionen ska tillÀmpa IASBs regelverk i koncernredovisning för att öka jÀmförbarheten i de finansiella rapporterna. IASB syftar till att harmonisera den internationella redovisningen men flera forskare bland annat D?Arcy (2006) menar att ett gemensamt regelverk inte Àr tillrÀckligt eftersom det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar ett lands redovisning, bland annat den kulturella, politiska och ekonomiska miljön (Ball, Kothari & Ashok, 2000). La Porta et. al (1998) har gjort en omfattande klassificering av lÀnders historiska ursprung med beaktande för vilken rÀttstradition ett land hÀrstammar ifrÄn, samt vilket skydd som ges till investerarna.

Bemötande vid psykosvÄrd : Litteraturgranskning

SAMMANFATTNINGDenna litteraturgranskning har utgÄtt frÄn ett intresse av psykosvÄrd. I fem vetenskapliga artiklar, varav tvÄ frÄn Australien och tre frÄn United Kingdom, har jag granskat aspekter pÄ bemötande vid psykos. Den fortbildning som har nÄtt mitt arbete inom psykiatrin har grundat sig pÄ forskning pÄ omrÄdet och har rört sig med liknande utgÄngspunkter och slutsatser som i den granskade litteraturen. Trots att den informationen har funnits och spritts bland psykiatripersonal anvÀnds inte rekommenderade riktlinjer och handlingsplaner fullt ut. SvÄrigheter att starta nya arbetsmetoder och Àndra attityder i mötet med psykospatienter har mÄnga förklaringsgrunder.

Att effektivt sÀlja Sverige : VÀrdet av VisitSwedens tillvÀgagÄngssÀtt för att attrahera utlÀndska resenÀrer

Our main objective with this essay was to study VisitSweden?s effort to sell Sweden to foreign markets.This has been studied in relation to VisitScotland work and approach. We collected empirical data consisting of document studies and interviews with representatives of VisitSweden and VisitScotland. In addition, we have supplemented with an interview with a representative of Svensk Destinationsutveckling AB. We based our analysis of our empirical data on previous research in destination marketing.

Övergripande perspektiv möter Ă€mnesundervisning: att anvĂ€nda
storylinemetoden i utbildning för hÄllbar utveckling och
naturorienterade Àmnen

I studien redovisas elevers kunskapsutveckling rörande tvÄ grundlÀggande naturvetenskapliga fenomen, kolets och vattnets kretslopp, i ett storylinearbete. Avsikten med undersökningen har varit att prova storylinemetodens potential att frÀmja naturvetenskapligt lÀrande samtidigt som övergripande perspektiv förmedlas i undervisningen. Studien utgÄr frÄn en konflikt mellan gÀllande styrdokument, nationella resultat i naturvetenskapliga skolÀmnen, och ett uttalat önskemÄl om att skolan skall bedriva miljöundervisning enligt en viss miljöundervisningstradition, s.k. utbildning för hÄllbar utveckling. Tidigare forskning om storylinemetoden Àr begrÀnsad, men har visat att övergripande perspektiv kan förmedlas genom undervisning med denna metod.

1990-talets svenska attityder till invandrare och invandring

Uppsatsen analyserar allmÀnna socialpsykologiska mekanismer som pÄverkar och utformar relationerna mellan olika samhÀllsgrupper. Stor vikt lÀgges vid frÄgor kring attitydsbildning, attitydernas sociala funktioner, den sociala och nationella identitetens betydelse och förekomstens av etniska stereotypier. SÀrskilt undersöks hur pass mycket pÄverkas individuella attityder av rasistiska ideologier som tilldelar olika etniska grupper och tillhörande individer bestÀmda platser i samhÀllsordningen. Författaren analyserar svenska förhÄllanden för att utröna om rasismens moderna formerr, som de idag tolkas av utlÀndska IMER-forskare, förekommer ocksÄ hÀr i landet. SÀrskilt intresse Àgnas Ät frÄgan, om negativa etniska attityder, fördomar och diskriminerande handlingar Àr individuella patologier eller avspeglar samhÀllets traditionella normer, vÀrderingar och prioriteringar.

SprÄklig medvetenhet : En empirisk och teoretik studie

Under inriktningen GrundlÀggande fÀrdigheter pÄ lÀrarprogrammet vÀcktes ett intresse hos mig angÄende sprÄklig medvetenhet och dess betydelse för barns lÀs- och skrivinlÀrning. I det hÀr examensarbetet har det behandlats nÀrmare med hjÀlp av en empirisk och teoretisk studie. Genom att koppla vad framstÄende forskare inom sprÄklig medvetenhet anser om vad just sprÄklig medvetenhet Àr, till hur verksamma pedagoger arbetar och upplever sprÄklig medvetenhet i praktiken, ges en bild av begreppets innebörd och betydelse. SvÄrigheter, oklarheter och fördelar med begreppet sprÄklig medvetenhet redovisas.I examensarbetets teoretiska del framkommer olika definitioner och benÀmningar av begreppet sprÄklig medvetenhet. Att begreppet Àr innehÄllsrikt och svÄrdefinierat tydliggörs ytterligare i den empiriska delen.

Zonerat skogsbruk - en möjlighet för Sverige

Trakthyggesbruk Àr det skogsbruk som i över ett halvt sekel dominerat i Sverige. PÄ senare Är har dock detta skogsbruk ifrÄgasatts gÀllande frÀmst den naturhÀnsyn som det lÀmnar samt att trakthyggesbruket bedrivs pÄ i princip all skogsmark som brukas. Detta leder till liten variation bland de uppvÀxande skogarna, och flera myndighetsutredningar och rapporter hÀvdar att Sveriges nationella mÄl för bevarande av natur och miljö inte kommer att nÄs om inga omfattande förÀndringar görs i sÀttet att bruka skogarna pÄ. I denna rapport undersökte jag om zonerat skogsbruk, s.k. triadskogsbruk, Àr ett bra alternativ till dagens traditionella skogsbruk i Sverige i syfte att uppnÄ hög virkesproduktion och biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ.

Vad blir bÀttre med Ären? : En komparativ undersökning av elevtexter frÄn högstadiet och gymnasiet

1SammandragDetta arbete innehÄller en kvantitativ studie av elevtexter frÄn Ärskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Undersökningen Àr komparativ och elevtexterna frÄn respektive Ärsgrupp jÀmförs med varandra. Det Àr totalt 20 elevtexter frÄn nationella provet i svenska VT 2011 som analyseras.Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka skillnader i sprÄklig kvalitet i ett antal elevtexter, av liknande uppgiftstyp, som Àr skrivna av elever i högstadiet respektive gymnasiet. Undersökningen ska redogöra för hur ungdomars skrivutveckling kan ÄskÄdliggöras under skolÄren mellan Ärskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Det visar sig att elevtexterna frÄn Svenska B i jÀmförelse med Ärskurs 9-texterna i genomsnitt innehÄller fler ord, lÀngre meningar, fler lÄngord, högre ordvariation, lÀngre fundament samt fÀrre subjektsfundament.

Manligt, kvinnligt eller mittemellan? : En studie om attityder till könsroller

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka didaktiska val lÀrare gör i undervisningen, samt hur lÀsförstÄelse uppfattas av lÀrare och elever i skolÄr 1-3.Uppsatsens metod Àr den kvalitativa forskningsintervjun som genomförts utifrÄn den semistrukturerade intervjuformen. Urvalet har skett utifrÄn skolor som pÄvisat goda resultat pÄ Nationella provet i svenska i skolÄr 3 frÄn Är 2010. Fyra lÀrare och fyra elever har intervjuats.Det resultat som undersökningen visar Àr att lÀrarna ger uttryck för en omedvetenhet om hur lÀsförstÄelseundervisningen ska utformas. Flera av lÀrarna har svÄrt att skilja lÀsförstÄelsen frÄn lÀsutvecklingen, vilket blir problematiskt nÀr de ska göra sina didaktiska val för att uppnÄ syftet med lÀsförstÄelseundervisningen. Det visar sig i undersökningen att eleverna inte fÄr lÀra sig hur de ska gÄ tillvÀga för att bÀttre förstÄ vad de lÀser, utan eleverna kommer sjÀlva fram till egna strategier som de kan anvÀnda sig av.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->