I dagens skola är det allt vanligare att elever känner sig stressade, vilket bland annat beror på att de har många läxor och prov samt krav på sig att prestera. Syftet med studien är att undersöka om elever i årskurs 5 känner sig stressade inför det nationella provet i matematik och vad det i så fall beror på? Studien har genomförts med hjälp av en enkätundersökning som besvarats av 183 elever. Resultatet av studien redovisas i diagram där det tydligt framgår skillnader, sett ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att en stor del av de tillfrågade eleverna känner i någon grad av stress inför provet, framförallt är det tydligt bland flickorna.

Denna studie är en C-uppsats inom lärarutbildningen på Stockholms universitet. Undersökningen baserar sig på elevers resultat på muntliga delen, och hela nationella provet våren 2010, lärarintervjuer och observationer av lektioner. Studien undersöker hurvida elever som får tillfälle att arbeta med matematik muntligt på lektionerna blir bättre på matematik än de elever som inte ?pratar? lika mycket matematik.Eleverna som ?pratar? mycket matematik på lektionerna får ett bättre resultat på den muntliga delen av nationella provet, men inte nödvändigtvis på matematik som helhet. De elever som övar sin muntliga såväl som sin skriftliga förmåga i matematik är de som lyckas bäst..

Syftet med den här studien är att undersöka om DLS Läsförståelsetest är ett bra redskap för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd när det gäller läsförståelse. Detta undersöks genom att sambandet mellan DLS Läsförståelsetest och det nationella provets läsförståelsedel studeras. Studien görs på 59 elever i år 9. Studiens resultat visar på ett visst samband mellan testen men många elever med lågt resultat på DLS Läsförståelsetest klarar ändå det nationella provets läsförståelsedel. Elever med högt resultat på DLS Läsförståelse får i studien även högt resultat på det nationella provet.

Denna uppsats har som syfte att undersöka vad som ligger bakom lågprisbolagens framgångar i flygbranschen och att se vilken strategi som de nationella flygbolagen väljer för att vända en nedåtgående trend. Arbetet söker svar på hur förhållandena har ändrats i flygbranchen de senaste åren. Med utgångspunkt från en fallstudie av Scandinavian Airlines och Ryanair jämförs de strategiska positionerna för lågprisbolag och nationella flygbolag..

På regeringens uppdrag tillhandahåller Skolverket provbanken, som är en del av det nationella provsystemet. Syftet med den här studien är att undersöka hur och varför material från provbanken i moderna språk för steg 3 och 4 används vid bedömning och betygssättning, samt hur lärare som inte använder provbanken bedömer och betygsätter. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Min analys visar att huvudsakligen används provbankens material som slutprov för att bekräfta färdighetsnivå, underlätta och stödja arbetet med bedömning och betygssättning. En bidragande anledning till användandet är att materialet ges samma legitimitet som de nationella proven.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur elever med annat modersmål än svenska presterar på lucktestet i läsförståelsedelen i nationella provet i engelska jämfört med elever med svenska som modersmål. En kvantitativ undersökning av 80 nationella prov visade att resultaten på lucktestet var mycket lägre än på läsförståelsedelen i elevgruppen med annat modersmål, medan dessa båda resultat överensstämde i elevgruppen med svenska som modersmål.  En slutsats av resultatet är att lucktester inte bara mäter läsförståelse, det vill säga reception av text, utan även formell grammatisk kompetens, det vill säga egen skriftlig produktion. Detta ställer större krav på behärskningen av språket i fråga och tidigare forskning kring tredjespråksinlärning och lucktester har visat att dessa orsakar tredjespråksinlärare problem..

Den 18 maj 1995 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda frågan om, och i så fall på vilket sätt, Sverige bör ansluta sig till Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk. Till kommitténs ordförande valdes riksdagsledamoten Carin Lundberg (s). Den 17 oktober 1996 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv med den innebörden att kommittén skulle utreda frågan om Sverige bör ratificera Europarådets ramkonvention för skydd av Nationella minoriteter. Kommittén fick även i uppgift att utreda vilka åtgärder i så fall vore nödvändiga för att Sverige skulle kunna efterleva bestämmelserna i konventionen. Kommittén delades i två sektioner och det nya uppdraget tilldelades kommitténs sektion 2.

SammandragLena Edander, 2013: Bedömaröverensstämmelse vid Nationella provet i svenska för gymnasiet kurs 1, skrivdelenI denna undersökning studeras hur hög bedömaröverensstämmelse som nås då fem av varandra oberoende bedömare betygssätter 30 elevtexter skrivna vid det nationella provet i svenska 1 för gymnasiet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur hög bedömaröverensstämmelse som nås, men även att försöka finna svar på varför lärarnas bedömning emellanåt varierar.För att undersöka detta har lärarnas betygssättning av elevtexterna sammanställts och beräkningar av bedömaröverensstämmelsen genomförts med avseende på procentuell överensstämmelse, korrelation samt standardavvikelse. Resultaten av beräkningarna har sedan analyserats och slutsatser angående orsaker till avvikelser i betygssättningen har gjorts angående tre elevtexter där bedömningen varierar mycket.Resultatet visar att en överensstämmelse på 35 % nås mellan lärarna. Orsaker till varierad bedömning av de tre utvalda elevtexterna står att finna bland annat i olika tolkning av uppgiften samt olika tolkning av matrisens aspekter. Slutsatsen blir att lärare bör sambedöma elevtexter för att få en mer rättvis betygssättning.

Syfte Att utreda FAR och Revisorsnämndens förändrade roll. Metod För att möjliggöra syftet har både primär- samt sekundärdata använts. Primärdatan innehåller intervjuer med flertalet personer väl insatta i ämnet. Sekundärdatan består huvudsakligen av branschpublikationer samt hemsidor för relevanta organ. Litteratur Litteraturgenomgången fokuserar på teorier kring global governance.

Sverige har förbundit sig att följa europeiska konventioner om minoritetsrättigheter i sin minoritetspolitik sedan år 1999 men både Europarådet och bland annat regeringens utredare Lennart Rohdin har nyligen kritiserat Sverige för att inte leva upp till dem.                      Sverigefinnar är den största av de fem Nationella minoriteter som finns i Sverige men minoritetspolitiken fungerar inte felfritt ens för deras del. Det finns brister speciellt på kommunalnivå men till exempel minoritetslagstiftningen är också missledande. Syftet med mitt arbete är att visa hur sverigefinnarnas minoritetsrättigheter följs eller inte följs idag. Dessutom har jag försökt gräva i vad det kan bero på att minoritetsrättigheter inte realiseras som de ska.                      Arbetet består av fem journalistiska artiklar som grundar sig på den svenska minoritetslagstiftningen och en av dem på friskolefrågan bland sverigefinnar samt en reflektionsrapport där jag resonerar kring mina undersökningsmetoder, källkritik och genre. I rapporten berättar jag också om tankar kring de etiska funderingar som jag hade under arbetets gång och beskriver sverigefinnarnas och minoritetsrättigheters bakgrund i Sverige.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka hur nationella rekommendationer för fysisk aktivitet återspeglas i aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-användare mellan 18 och 30 år.Hur är kunskapsnivån rörande de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet hos vuxna Facebook-användare mellan 18 och 30 år?Hur stor andel av vuxna Facebook-användare mellan 18-30 år uppnår nationella rekommendationer för fysisk aktivitet utifrån självskattning?Hur ser sambandet ut mellan kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet och vuxnas aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-användare mellan 18-30 år?MetodMetoden var en kvantitativ studie som genomfördes med en webbenkät på det sociala nätverket Facebook. Urvalet var vuxna mellan 18 och 30 år. Studien genomfördes under tre veckor och länken till enkäten delades från fyra Facebookkonton som tillhörde två studerande kvinnor och två yrkesverksamma män. Enkäten undersökte aktivitetsmönster och kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet.

Syftet med följande arbetet är att undersöker hur det gick för barn som föddes 1990 i nivåindelade klasser i en skola i södra sverige. Arbetet ger en översikt om tidigare forskning om nivåindelade klasser kontra blandklasser. Vi jämför samma elevers nationella prov i årskurs fem, då barnen fortfarande gick i blandklasser, med resultaten från de nationella proven i årskurs nio då eleverna hade gått i blandklasser i tre års tid. Jämförelsen görs i de tre kärnämnena matematik, svenska och engelska. Eleverna svarade också på en enkät om hur de upplevde sin klassituation.. Resultaten visade att de elever som gick i de högsta klassnivåerna förbättrade sina studieresultat från år fem i en betydlig större utsträckning än barnen som gick i de lägsta klassnivåerna.

Uppsatsen är en studie av hur lärare bedömer och betygssätter elevers muntliga prestationer på den muntliga provdelen i det nationella provet i svenska B. Skolans styrdokument, däribland betygskriterier och bedömningsmallar, har som mål att styra lärarnas arbete med det mål- och kriterierelaterade betygssystemet för att proven ska uppnå sitt syfte. Lärarna, de fem informanterna, beskriver i två olika intervjuer (stimulated recall) hur deras bedömningspraktik ser ut då de försöker uttyda betygskriterierna. I uppsatsen beskrivs och analyseras vad lärarna bedömer, hur lärarna bedömer samt varför lärarna bedömer som de gör. Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, redovisar brister i likvärdighet, ojämlika bedömningssituationer samt olika bedömningsgrunder när lärarna bedömer elevers muntliga prestationer..

Bakgrund Nationella kvalitetsregister används idag inom vården för att kunna göra jämförelser mellan kliniker och nationellt. Kvalitetsregistren kan också användas till forskning och förbättringsarbeten. Nationella kvalitetsregister utvecklades av den medicinska professionen under 1970-talet. På senare år har det utvecklats kvalitetsregister med registerdata för flera professioner för att få en mer komplett utvärdering av vårdkedjan. Syfte Att beskriva vilka omvårdnadsdata som registreras i nationella kvalitetsregister inom de största folksjukdomarna.

Den komparativa studien syftar till att i två olika nationella kontexter, (den svenska och den brasilianska) jämföra den psykosociala arbetsmiljön utifrån faktorerna krav, kontroll, socialt stöd, tillhörighet samt stimulans med fokus på vad som främjar hälsa. Studien syftar även till att undersöka huruvida medarbetarna i de olika nationella kontexterna värderar olika i fråga om vad som främjar hälsa på arbetet. Studien grundar sig i tidigare forskning kring begreppet hälsopromotion på arbetet. En kvantitativ ansats valdes till den huvudsakliga delen av studien där en enkät användes som instrument. En kvalitativ del i form av intervjuer och observationer valdes som ett komplement.