Sök:

Sökresultat:

2052 Uppsatser om Nationella miljömćl - Sida 33 av 137

VÀrlden sÀger kris - vad sÀger VD? -En jÀmförelse mellan svenska och tyska VD-brev under finanskrisen

Bakgrund: Företag kommunicerar stĂ€ndigt information om dess verksamhet till sina intressenter. Årsredovisningar Ă€r en del av den finansiella information som företag delger anvĂ€ndarna. Denna har kommit att bli allt mer pĂ„kostad och omfattande den senaste tiden med frĂ€msta fokus pĂ„ de frivilliga delarna. VD-brevet Ă€r en typ av finansiell kommunikation i form av en berĂ€ttande text som i flera studier visats sig vara en av de mest lĂ€sta delarna i en Ă„rsredovisning. Brevet har varken formkrav eller revideras av revisor, sĂ„ledes kan författaren fritt göra textval för att pĂ„verka lĂ€saren.Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur VD-brev Ă€r utformande i svenska och tyska börsnoterade bolag under krisĂ„ret 2009.

Fritidshemsl?rares anv?ndning av mellanm?lets som en inl?rningsaktivitet.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Proportionalitetsprincipens funktion : - EU-domstolens tillÀmpning vid nationella import- och exportrestriktioner

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

SJUKSK?TERSKANS ROLL VID PL?TSLIGA D?DSFALL INOM AKUTSJUKV?RD. Faktorer som p?verkar omh?ndertagandet av n?rst?ende

Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

Skriftligt omdöme : Bedömning med omdöme

Den 15 juli 2008 infördes individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i svenska skolan. Det innebÀr att lÀraren vid utvecklingssamtalen ska lÀmna skriftlig information om elevens kunskapsutveckling i förhÄllande till de nationella mÄlen i alla Àmnen eleven undervisas i. Med skriftlig information menas Iup med skriftliga omdömen.Den hÀr kvalitativa litteraturstudien belyser hur skriftliga omdömen och bedömning uttrycks i statliga styrdokument och i litteraturen. Resultaten frÄn studien lyfter bland annat fram styrdokumentens ökade krav pÄ skolans samarbete med hemmen och elevens ökade ansvar för sin egen kunskapsutveckling.Forskningen visar hur viktigt det Àr att lÀrare skriver omdömen kopplade till de nationella kunskapskraven och att de skriftliga omdömena formuleras med kunskap om bedömningens betydelse för bÄde lÀrare och elev. Tydliga kriterier av vad som bedöms gör det ocksÄ tydligt vad som inte bedöms.

Kommentera mera - lÀrares kommentarer i förhÄllande till styrdokument och elevers skrivprocess

Forskningsrapporter visar att ungdomar reproducerar text istÀllet för att producera text. Att kunna skriva Àr en omvÀrldskunskap. Orden Àr det viktigaste för en skribent, men Àven bearbetning och bedömning av det skrivna Àr av stor vikt för att utveckla skribentens skrivande. Syftet med denna 10-poÀngs uppsats Àr att undersöka lÀrares kommentarer i förhÄllande till styrdokument och elevers skrivprocess. Med undersökningen som grund ges en bild av hur lÀraren bedömer och kommenterar uppsatser.

Positionering genom etik och socialt ansvarstagande ur ett konsumentperspektiv - En studie av dagligvaruhandelns nationella och egna varumÀrken

Syftet med denna studie Àr att utveckla förstÄelsen för vilken betydelse etik och socialt ansvarstagande har för konsumentens attityder till dagligvaruhandelns livsmedelsvaror i butiksmiljö. Vi vill dÀrför utveckla och testa en modell som beskriver och mÀter graden av etik och socialt ansvarstagande för EMV relativt NMV ur ett konsumentperspektiv. Den metod som gjort sig gÀllande i studien Àr av explorativ och beskrivande karaktÀr. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har anvÀnts. En kvalitativ förstudie med 21 respondenter har legat som underlag för att skapa en konceptuell modell.

Det samiska folkbiblioteket : En undersökning om informationsförmedling pÄ folkbibliotek till samer i samiska förvaltningsomrÄden

Denna uppsats undersöker hur lagen om minoriteter och minoritetssprÄk, samt skrivningen i den nya bibliotekslagen frÄn 2014, om att de nationella minoriteterna Àr sÀrskilt prioriterade pÄ biblioteken, har pÄverkat arbetet gentemot samer i samiska förvaltningsomrÄden. För att ta reda pÄ detta har jag tittat pÄ och analyserat biblioteksplaner frÄn samiska förvaltningsomrÄden Jag har Àven genomfört fem kvalitativa intervjuer med bibliotekarier som arbetar pÄ folkbibliotek i samiska förvaltningsomrÄden. Analysen av biblioteksplanerna visade att i mÄnga fall var planerna inaktuella och kom till före den nya bibliotekslagen dÀr nationella minoriteter framhÄlls som prioriterad grupp. Genom att enbart tolka biblioteksplanerna kan man dra den slutsats att bibliotekslagens innehÄll inte pÄverkat folkbiblioteken i förvaltningsomrÄdena i nÄgon större utstrÀckning. Det faktum att de undersökta kommunerna var förvaltningsomrÄden för samiska verkar ha haft större inverkan pÄ bibliotekens arbete.

Datortomografi vid undersökning av primÀrtumörer i njurar.

Abstrakt InledningSjukdomstillstÄnd som drabbar lÀndryggen Àr ett av de vanligaste tillstÄnden i vÀstvÀrlden. Radiologiskt undersöks patienten med konventionell röntgen som förstahandmetod för att radiologiskt diagnostisera spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur som Àr nÄgra av de vanligaste sjukdomstillstÄnden som drabbar lÀndryggen. Det finns inga nationella riktlinjer för vilka projektioner som bör ingÄ vid konventionell lÀndryggsröntgen utan varje röntgenklink har sjÀlva utformat metodböcker för vilka projektioner som bör ingÄ vid konventionell lÀndryggsröntgen.Syfte/frÄgestÀllningSyftet med studien var att jÀmföra och redogöra vilka projektioner som ingÄr vid konventionell lÀndryggsröntgen av spondylolistes, Morbus Bechterew och fraktur/trauma vid universitetssjukhusens röntgenkliniker.FrÄgestÀllningar: Vilka projektioner ingÄr vid bildtagning av lÀndryggen vid spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur? Varierar antalet bilder och vilka projektioner tas mellan universitetssjukhusens röntgenklinker?MetodResultatet i studien Àr baserad pÄ röntgenklinikernas metodböcker för konventionell lÀndryggsröntgen.Resultat Samtliga sju universitetssjukhus deltog i studien och samtliga sju har metodböcker som beskriver vilka projektioner som ingÄr vid respektive frÄgestÀllning. Antalet projektioner som ingÄr varierar mellan röntgenklinikerna och respektive frÄgestÀllning. KonklusionVilka projektioner som ingÄr vid respektive frÄgestÀllning och antalet projektioner som ingÄr varierar mellan röntgenklinikerna.

Att bedöma elevers skrivprocesser En kvalitativ studie av fem svensklÀrares syn pÄ bedömning

Denna uppsats handlar om lÀrares helhetsbedömning av elevers skolskrivande. Vid en bedömning kan elevens skrivprocess vara lika betydelsefull som den fÀrdiga texten att ta hÀnsyn till. Dock innebÀr processorienterad skrivpedagogik ett omfattande arbetssÀtt, och det kan av den orsaken vara svÄr att bedöma. DÀrför undersöks i denna uppsats nÄgra lÀrares perspektiv och deras uppfattningar om att bedöma nÄgot sÄ komplext som elevers skrivprocesser.Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga hur fem svensklÀrare sÀger sig bedöma elevers skrivprocesser. Mer specifikt gÀller undersökningen hur lÀrarnas bedömningar förhÄller sig till de nationella styrdokumenten, vilka didaktiska förhÄllningssÀtt de anvÀnder vid en bedömning av elevers skrivprocesser samt hur lÀrarna tror att deras bedömningar kan pÄverka elevernas fortsatta skrivande.Den metodiska utgÄngspunkten Àr samtalsintervjuer med fem svensklÀrare frÄn tvÄ olika högstadier, hÀr kallade Söderskolan och Nordskolan.

Krisen i Ukraina : En kritisk diskursanalys av nyhetsrapporteringen iThe New York Times och Dagens Nyheter

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jÀmföra hur den politiska krisen iUkraina Äterspeglats i Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA).FrÄgorna som besvaras Àr hur rapporteringen i artiklarna under en utvald vecka iutvecklingen ser ut, utifrÄn teorier om gestaltning, personifiering och narrativ. Det görssamtidigt en jÀmförelse mellan de olika tidningarna för att skilja ut likheter eller skillnader ideras rapportering, samt för att undersöka om lÀndernas nationella intressen syns i texterna.Underlaget för studien Àr publicerat i de valda tidningarna under en specifik vecka ifebruari. Materialet bestÄr av totalt fjorton artiklar, sju ifrÄn varje tidning frÄn varje dag iveckan. Med en kritisk diskursanalys enligt van Dijks modell har sedan en analys avsamtliga artiklar genomförts. Resultatet av analysen har visat att rapporteringen i bÄdatidningarna har beskrivit konflikten som en politisk sÄdan.

Inkludering av kulturell m?ngfald i fritidshem: En studie om anv?ndningen av leksaker och b?cker

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

Tradition och förnyelse i Bild : en studie av Àmnets lokala kursplaner

De lokala kursplanerna i bild stÄr i centrum för denna studie. Syftet Àr att utifrÄn tio lokala kursplaner beskriva, analysera och tolka bildÀmnets innehÄll. Syftet Àr Àven att belysa och problematisera bildÀmnets innehÄll i spÀnningsfÀltet mellan tradition och förnyelse utifrÄn de lokala kursplanerna. Arbetet syftar vidare till att bidra till en fördjupad diskussion om vad bildÀmnet kan innehÄlla för att mÄlen skall nÄs i undervisningen sÄ som de formuleras i nationella styrdokument.Studien bestÄr i sin helhet av tre delar; kategorisering, analys och tolkning. I den första delen studerar och kategoriserar jag texternas olika delar i förhÄllande till tradition och förnyelse.

?Det Àr mycket magkÀnsla? : ? spansklÀrares strategier för en likvÀrdig betygsÀttning?

Ett pÄtalat problem i skolan Àr likvÀrdig betygsÀttning och för spansklÀrarna i grundskolan finns fÄ konkreta stöd för bedömning hos Skolverket. Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier i likvÀrdig betygsÀttning samt jÀmföra dessa med Skolverkets föresatser i frÄgan för att sedan koppla dem till aktuell forskning. Sju spansklÀrare pÄ fyra kommunala grundskolor intervjuades och frÄgor som stÀlldes var hur lÀrarna anvÀnder de nationella mÄlen/betygskriterierna samt eventuella lokala mÄl/kriterier i betygsÀttningsprocessen för att uppnÄ likvÀrdighet. Det stÀlldes Àven frÄgor om eventuella diskussioner, kring bedömningsarbetet, med sprÄkkollegor och elever samt huruvida ytterligare strategier för likvÀrdighet i bedömning anvÀnds. Strategier som framkom Àr förutom anvÀndandet av de nationella kriterierna bruket av lokala kriterier, vilket Àven pÄvisas av forskningen samt framhÀvs av Skolverket trots verkets visade ambivalens i frÄgan.

Toppbetyg i svenska : ? En studie av kopplingen mellan textkvalitet och högsta betyg i svenska över tid

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg pÄ de nationella proven i svenska pÄ gymnasiet. Proven som undersöks Àr frÄn tre olika Är; 1996, 2003 och 2013. Syftet Àr att se om det finns förÀndringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spÀnner över bÄde en kursplansrevision och ett lÀroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs pÄ totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks Àr textlÀngd, ordlÀngd, andel lÄnga ord, meningslÀngd, lÀsbarhetsindex, ordvariationsindex, talsprÄksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->