Bakgrund till studien ges dels i en genomgÄng av hur IT-stöd och systemutveckling inom vÄrd och omsorg fungerar, dels framvÀxten av den Nationella IT-strategin och dess förankring inom kommun och landsting. E-recept Àr en prioriterad frÄga i den Nationella IT-strategin. Dess framgÄngsrika genomförande pÄ alla nivÄer och att anvÀndandet av e-recept Àr vÀrldsledande i internationell statistik gör att systemet blir intressant att analysera.Syftet med studien var att skapa förstÄelse för de faktorer ur ett anvÀndarperspektiv som lett fram till detta framgÄngsrika systeminförande. Vi har valt att skapa en teoretisk ram, genom att kombinera FITT-modellen ?Fit between Individuals Task and Technology? och anvÀndbarhetskriterier, för att tydliggöra de faktorer som Àr centrala i införandet.

In Sweden there is an integration policy and a policy for national minorities. The integration policy aims to integrate newly arrived immigrants (nyanlÀnda invandrare), whereas the minority policy aims to maintain and strengthen the rights of the national minorities. The national minorities are though, at times, included into the integration policy, even though they hold a minority status in Sweden. This paper aims to, through discourse analysis, investigate the research question: ?how is the content of integration referred to, when it is related to immigrants, contra when it is related to national minorities?.

A possible explanation for the inability of the governments of the world to implement necessary environmental policies is that they are worried of being punished by voters for implementing too forceful policies. But do voters actually punish governments that implement more stringent environmental policies? Few studies have explored this question directly. Parts of the literature on environmental policy and public opinion indicate that voters would predominantly reward governments that implement more stringent environmental policies, while other parts indicate that voters would predominantly punish them. It is also possible that voters punish governments that implement more stringent environmental policies in some contexts, but reward them in others.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka elevers sjÀlvskattade kunskap i förhÄllande till mÄlen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hÀlsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad.StÀmmer elevernas sjÀlvskattade kunskap överrens med de nationella mÄlen som ska vara uppnÄdda efter avslutad kurs i Idrott och hÀlsa A 100 p?Hur skiljer sig den sjÀlvskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad?MetodI denna studie har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter. En kvantitativ undersökning var lÀmplig för studien dÄ den behandlade en bred syn pÄ elevernas sjÀlvskattade kunskaper betrÀffande uppnÄendemÄlen inom kursen Idrott och hÀlsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet frÄn Ätta klasser, varav fyra klasser var frÄn en storstad och fyra var frÄn en mindre stad.

Detta Àr frÀmst en kvantitativ studie men Àven en kvalitativ sÄdan. Denna studie jÀmför satsadverbialanvÀndningen mellan Ätta elever i Ärskurs nio som lÀser svenska och svenska som andrasprÄk. Material utgörs av deras uppsatser i det nationella provet. Syftet Àr att se skillnader angÄende satsadverbialanvÀndningen mellan uppsatser som har fÄtt betyget G och VG för bÄda elevgrupperna och om betygsskillnaderna beror pÄ dessa skillnader. Analysen av materialet görs framför allt genom satsscheman för bÄde huvudsats och bisats för att avgöra antal, andel och placeringar av informanternas satsadverbial.           Resultatet visar att de informanter som fick betyget G anvÀnder fler satsadverbial Àn de informanter som fick VG gör.

Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sÀttet att styra med budget, utifrÄn dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi sÀga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som sÀger att den nationella kulturen pÄverkar ekonomistyrningen i organisationer..

I uppsatsen beskrivs och undersöks kyrkans, historikernas och statens samarbete under 1800-talet för att pÄverka befolkningen att leva efter katekesens budskap och ta till sig den nationella historieskrivningens samhÀllsuppfattning, liksom den obligatoriska folkskolans roll i samarbetet. MotstÄndet, sÄvÀl öppet som i underströmmar, beskrivs som motpol till de offentliga budskapen..

Forskning visar att elever redan vid skolstart har med sig olika subtraktionsuppfattningar om strategier och att det Àr upp till varje pedagog att hjÀlpa elever att utveckla dessa strategier. DÄ vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning fÄtt uppfattningen av att mÄnga elever upplevt subtraktion som ett problematiskt rÀknesÀtt har vi valt att fördjupa oss inom detta omrÄde.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elever i Ärskurs tvÄ och tre hade uppfattat olika subtraktionsstrategier samt vilka strategier deras pedagoger i matematik hade introducerat för dem. Vidare var vi intresserade av om det fanns nÄgot samband mellan elevernas val av strategier och de strategier som pedagogerna beskrev att de lÀrde ut.I undersökningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger och samtalsintervjuer med tjugo elever. Det resultat vi kom fram till i vÄr undersökning var att eleverna anvÀnde sig av flera olika sÀtt att lösa förutbestÀmda subtraktionsuppgifter. Det visade sig att elever anvÀnde sig av olika strategier för att lösa samma uppgift. Bland dessa strategier fann vi bÄde likheter och skillnader.

Företags ansvar i samhÀllet - Corporate Social Responsibility (CSR) - har varit föremÄl för diskussion sedan 1900-talets början. Företags samhÀllsansvar har sedan dess kommit att bli ett vÀlkÀnt begrepp bland företagare vÀrlden över. Skillnader i ekonomiska, politiska, sociala och kulturella system pÄverkar dÀremot i vilken utstrÀckning företagen kommunicerar samhÀllsansvar i olika lÀnder. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning företag kommunicerar CSR i den externa rapporteringen i Brasilien, Frankrike, Indien, Spanien och Sverige.Studien undersöker i vilken utstrÀckning de fem största företagen i undersökningslÀnderna kommunicerar CSR i sina Ärsredovisningar och hÄllbarhetsrapporter. Metoden som anvÀnds Àr textanalys dÀr förekomsten av tretton begrepp relaterade till CSR rÀknas.Undersökningen analyseras utifrÄn Freemans (1984) intressentmodell och Carrolls (1991) pyramid för företags samhÀllsansvar samt sekundÀrdata som beskriver de undersökta lÀnderna.Studiens resultat visade att alla undersökta företag hade nÄgon typ av kommunikation kring samhÀllsansvar men i olika utstrÀckning.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Uppsatsens utgĂ„ngspunkt Ă€r samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhĂ€llet inom ramenför den nationella Överenskommelsen inom sociala frĂ„gor. Kontexten Ă€r den samhĂ€lleligaomvandling och de vĂ€lfĂ€rdsförĂ€ndringar som skett sedan 1970-talet. Tidigare forskning inom Ă€mnethar visat att konfliktperspektivet saknats inom forskningen av samverkan mellan det offentliga ochcivilsamhĂ€llet.Uppsatsen bygger pĂ„ det emancipatoriska kunskapsintresset vars strĂ€van Ă€r att identifiera orsakertill missförhĂ„llanden och missförstĂ„else som ligger bakom vissa fenomen, i det hĂ€r falletkonsensusbegreppet. Uppsatsen lyfter fram maktasymmetri som en begrĂ€nsande faktor inomramen för samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhĂ€llet. Uppsatsen visar att det rĂ„deren oklar rollfördelning inom samverkansarbetet och de idĂ©burna organisationerna vet inte huruvidaman Ă€r en röstbĂ€rare eller en serviceutförare.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Flyktingmottagande Àr en viktig och högst aktuell frÄga idag. Flyktingströmmarna till Sverige ökar dÄ oron i andra lÀnder ökar. Detta leder till att frÄgor uppstÄr kring mottagandet och de effekter detta skapar. I Sverige förhandlar LÀnsstyrelserna pÄ uppdrag av staten med kommunerna om hur mÄnga flyktingar respektive kommun ska ta emot. I dessa förhandlingar uppstÄr frÄgor kring effekterna av mottagandet och vissa frÄgor Àr svÄra, om inte omöjliga att besvara. FrÄgan kring vilka ekonomiska nettoeffekter flyktingmottagandet skapar kunde inte lÀnsstyrelserna besvara.

Tolvstegsbehandling Àr en vanligt förekommande behandlingsmetod för alkohol- och narkotikamissbruk. Det har av tradition beskrivits som ett drogfritt behandlingsalternativ. Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2007) rekommenderar vissa lÀkemedel i kombination med strukturerad psykosocial behandling. FrÄgan vÀcktes om detta Àr förenligt med behandlingsideologin. Studien syftade till att undersöka tolvstegsbehandlares upplevelser av vad tolvstegsideologin bestÄr av samt om möjlighet finns till förÀndring och influenser av behandlingskulturen.

Kultur tillhör alltid en del av undervisning i moderna sprÄk. Nationella faktakunskaper som ofta förekommer i mina lÀroböcker gör mig tveksam pÄ om dessa fakta direkt kan bidra till framgÄngsrik kommunikation vid kulturmöten. UtifrÄn mina tvivel syftar mitt examensarbete till att ta reda pÄ vilka Äsikter om kultur gymnasielÀrare i moderna sprÄk har och hur de genomför sin kulturundervisning. Min undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma gymnasielÀrare i moderna sprÄk. I resultatet av intervjuerna visar sig att kultur ofta stÄr i bakgrunden och Àr mindre viktig Àn de fyra sprÄkfÀrdigheterna.