Avsikten med denna studie är att undersöka meningen bakom ?barnets bästa? i adoptionsärenden under perioden 1925?1934 i Östersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavårdsmannaakter och domslut kring adoptionsärendena. Adoptanterna framställs genomgående positivt och representerar den ?goda familjen?.

Syftet med denna undersökning är att se om en högre språklig utvecklingsnivå ger ett högre betyg från läraren på den skriftliga delen av nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs 9 eller om det är andra områden som är viktigare för vilket betyg texten får av läraren. Jag analyserar femton skriftliga uppsatser från nationella provet med hjälp av en analysmodell som jag har tagit fram utifrån en variant av performansanalys och bedömningsanvisningar för nationella provet. Analysmodellen innehåller fem områden: språklig utvecklingsnivå, kommunikativ kvalitet, språklig struktur, genreanpassning och instruktionsanpassning. Resultaten visar att inget enskilt område avgör vilket betyg texterna får av lärarna, utan att det är en sammanslagning av de olika områdena som avgör betyget, men att genreanpassning är det område som lärarna lägger mest vikt vid..

Syftet med denna studie är att kartlägga hur Skånes 33 kommuner har implementerat de nationella målområdena för folkhälsa. Studien har genomförts som en enkätundersökning samt intervjuer med folkhälsosamordnare i ett urval av dessa kommuner. Resultaten i studien visar att prioriteringen av målområdena primärt ligger på strukturella faktorer. Dock är målområde 11 (Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande) det målområde som är högst prioriterat i Skåne. Kartläggningen visar att 18 av Skånes kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Resultatet visar att 17 av Skånes kommuner har en verksamhetsplan/folkhälsoplan, varav 14 av dessa kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Större delen av dessa har även implementerat de nationella målområdena för folkhälsa i kommunens folkhälsoplan.

Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen.

Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlärning kan leda till brist på förståelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas på och därigenom få reda på om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten även betonas i proven. Innehållet i rapporten behandlar därför hur författare till läromedel i matematik för år 9 i jämförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella ämnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades på att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrån dessa kompetenser upptäcktes kunskapsprioriteringen i proven.

Gränsers betydelse har både suddats ut och aktualiseras i och med en ökad grad av globalisering och mobilitet. Den svensk-norska gränsen har i stora drag legat fast i nästan 350 år och under tiden har kulturella och nationella identiteter skapats. Genom sitt läge vid riksgränsen påverkas Strömstad av nationella händelser på ett helt annat sätt än Sverige i stort samtidigt som det även finns ett starkt inflytande från en annan stats nationella politik.Syftet med studien har varit att undersöka den norska närvarons påverkan på Strömstad ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Det första man ser är effekter av ekonomisk art då Strömstad toppar listor för både turism och handel, men i förlängningen ser vi även en påverkan i hur strömstadsborna ser på sig själva och sin kommun..

Gränsers betydelse har både suddats ut och aktualiseras i och med en ökad grad av globalisering och mobilitet. Den svensk-norska gränsen har i stora drag legat fast i nästan 350 år och under tiden har kulturella och nationella identiteter skapats. Genom sitt läge vid riksgränsen påverkas Strömstad av nationella händelser på ett helt annat sätt än Sverige i stort samtidigt som det även finns ett starkt inflytande från en annan stats nationella politik.Syftet med studien har varit att undersöka den norska närvarons påverkan på Strömstad ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Det första man ser är effekter av ekonomisk art då Strömstad toppar listor för både turism och handel, men i förlängningen ser vi även en påverkan i hur strömstadsborna ser på sig själva och sin kommun..

SammanfattningI dagens näringsliv spelar varumärken en viktig roll. De hjälper företag att särskilja sina produkter från sina konkurrenters produkter. Företagen kan välja att registrera nationella varumärken eller gemenskapsvarumärken. Till skillnad från det nationella varumärkesskyddet ger gemenskapsvarumärkesskyddet rättighetsinnehavaren ensamrätt till sitt varumärke i hela gemenskapen.För att bibehålla varumärkesskyddet måste rättighetsinnehavaren använda sig av varumärket inom en femårsperiod, annars kan skyddet hävas. De nationella varumärkena ska sättas i verkligt bruk i den stat där de registrerats.

De idrottsdidaktiska frågorna vad, hur och varför är något tidigare forskare intresserat sig av. Med en relativt ny skolreform att förhålla sig till krävs det att verksamma lärare i idrott och hälsa reviderar svaren på de idrottsdidaktiska frågorna för att bättre stämma överens med de nationella riktlinjerna i ämnet. Läroplansforskning kopplad till idrottsämnet är ett etablerat forskningsområde såväl nationellt som internationellt. Emellertid saknas det komparativa studier. Syftet med studien är att komparativt undersöka idrottsämnet i Sverige och USA utifrån tre teman.

Debatten om engelskans inflytande på svenskan har pågått under många år. Ibland talas det om en rädsla för att det svenska språket håller på att utarmas på grund av importen av engelska ord och uttryck. Forskning visar att toleransen gentemot engelskt inflytande är högre i yngre åldrar än hos äldre. Mot bakgrund av detta behandlar uppsatsen engelskans inflytande i det svenska språket bland gymnasieelever och lärare. Syftet med undersökningen är att studera frekvensen av lånord i nationella prov samt elevers och lärares attityder till lånord.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift på nationella provet i svenska B. Vad är viktigast när de gör sitt val och vad får detta för skrivpedagogiska konsekvenser? Könsmässiga skillnader i elevernas resonemang tas också upp och diskuteras. De teoretiska utgångspunkterna belyser elevers skrivande på gymnasiet och deras inställning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

Syftet med studien är att se hur upprättade åtgärder överensstämmer med resultatet på det nationella provet i svenska i skolår 5, samt att studera vilken typ av åtgärder som nedtecknats. Syftet är också att granska specialpedagogens roll vid arbetet med de elever som inte nådde målen. De teoretiska ramar vi valt för denna studie baserar sig på författares och forskares böcker och forskningsresultat vilka behandlar ovanstående ämne. För att utföra denna studie har vi intervjuat två lärare och två specialpedagoger på två olika skolor och i två olika klasser. I de två klasserna finns tio elever i behov av särskilt stöd.

Denna rapport har sin utgångspunkt i att förkunskaperna hos studenter inför högskolestudier är bristfälliga och på grund av det även i misstankarna om en betygsinflation på gymnasieskolan. En undersökning med syftet att utreda hur betyg sätts, utförs där tre lärare konstruerar varsin bedömningsmall till ett nationellt prov i Matematik C. Dessa mallar jämförs med Skolverkets mall och betygskriterierna. Dessutom förs intervjuer med lärarna om hur de hanterar betygsättningen av hela kursen. Intervjusvaren kontrolleras mot gällande styrdokument.

Syftet med den här undersökningen är att unersöka och analysera förstaspråks- och andraspråkselevers resultat på nationella provets läsförståelsedel i svenska och svenska som andraspråk för att se om det finns några skillnader och/eller likheter i deras läsförståelse och om de i så fall kan kopplas till forskningen om genrekunskapens och ordförrådets betydelse för läsförståelsen.    I min undersökning använder jag mig av tjugo elevers läsförståelseprov från nationella provet 2010. Jag har rättat proven och analyserat både elevernas svar samt texterna och de tillhörande frågorna utifrån en analysmodell där jag undersöker och analyserar de genrer och ord som används.    Andraspråkseleverna klarar av provet sämre än vad förstaspråkseleverna gör men man ser tydliga skillnader beroende på vilka genrer det gäller och även förstaspråkseleverna visar att de har problem med de mer abstrakta och kognitivt krävande uppgifterna. Min undersökning har visat att både genrekunskap, ordkunskap och kännedom om innehållet i en text är viktigt för hur bra man lyckas med läsförståelsen..

Två av de stora debatterna inom skolvärlden hösten 2012 rör nationella prov och dokumentation; provens likvärdiga bedömning ifrågasätts i en rapport från Skolinspektionen, och lärare och dess fackföreningar uttrycker missnöje med mängden administration i skolan. Syftet med denna studie är att undersöka vilka betydelser som några svensklärare på gymnasiet tillmäter nationella prov utifrån aspekter som likvärdig bedömning och Skolverkets mål att proven ska vara ett stöd i att konkretisera styrdokumenten. Nästa steg är att analysera resultatet utifrån teorier om att skolan allt mer präglas av ökad dokumentation och företagisering. Undersökningen bestod av separata intervjuer av tre gymnasielärare i svenska på tre olika gymnasieskolor. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan.