BAKGRUND: Det finns flera olika perspektiv på vad begreppet läsförståelse innebärberoende på vilken författare eller forskare som man väljer. Vissa författare menar t.ex. attavkodningen ingår i läsförståelseprocessen, medan andra menar att så inte är fallet. Under1900-talets gång har det pendlat mellan olika uppfattningar. Ett tag var det synen påläsförståelse som en aktiv process som var starkast för att sedan skifta fokus till ordförrådetsbetydelse.

The purpose of this study is to illustrate how some teachers in multicultural school environments reflecton and experience the educational work with national tests in the third grade for students who do not have Swedish as their native language. The research questions I have chosen to work with are:How do teachers experience working with national tests in groups of students where there are children with Swedish as a second language?How do the teachers reflect on the students linguistic preconditions relating to the national tests in these groups of students?What strategies in their teaching on national tests do the teachers use when it comes to students with Swedish as a second language?In this study I have chosen to use a qualitative interview method. Since the purpose of the study is to understand how teachers reflect on students with Swedish as a second language the obvious choice was to interview teachers who work in a multicultural school. In my thesis I have chosen to use sociocultural theory, Cummins four quadrant model and context for theoretical approach.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolorna och Barn- och utbildningsnämnden i en kommun formulerar sig i skriftliga dokument till de styrande organen i kommunen samt Skolverket när det gäller målstrategier för att så många som möjligt av eleverna ska nå de nationella målen. Ett delsyfte var också att belysa på vilka grunder elever ska få eller får stöd. Metoden som användes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, där vi använde årsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar från de olika skolorna i kommunen samt Barn- och utbildningsnämndens årsredogörelser för åren 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej når målen får ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och värdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet..

Det är ingen enkel process att ge sig in i en okänd framtid. Inom den fysiska planeringen är det betydelsefullt att göra långsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvägning mellan olika anspråk på nyttjande och bevarande. Fysisk planering är till stor del en kommunal fråga, men samtidigt är det allt fler planeringsfrågor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsättningarna som behövs för fysisk planering på en nationell nivå saknas i Sverige och något sammanhållet nationellt dokument har inte heller utarbetats. Eftersom de nordiska länderna utgår från liknande grundförhållande både vad gäller gleshet och avstånd mellan städer, naturförutsättningar samt befolkningsutveckling väcktes mitt intresse att studera hur man framförallt i norden arbetar med nationella dokument.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga de nordiska nationella destinationsorganisationernas digitala nätverk och därefter analysera hur nätverket och de olika plattformarna används för att slutligen diskutera på vilket sätt det går att generalisera ett optimalt nyttjande av nätverk för destinationskommunikation. Frågor som som använts för att undersöka detta är: Hur ser de nordiska ländernas nationella destinationsorganisationers digitala nätverk ut? Hur har nätverkssamhällets trender influerat de nordiska ländernas nationella destinations- kommunikation? Nätverk och nätverkssamhälle är den teoretiska ram som undersökningen utgått från. Närmare bestämt är det Van Dijks teorier om de trender som finns i dagens nätverkssamhället som ligger till grund för undersökningen. Med turismbranschen och deras digitala nätverk som undersökningsobjekt var det även relevant att ta hänsyn till branschförutsättningar och det som förespråkas inom strategisk kommunikation för sociala medier.

Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vår studie är att undersöka hur hälsodirektiv framskrivs i skolhälsovårdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:? Vilka direktiv för hälsa finns för skolhälsovården och i Lpf94 och hur formuleras dessa?? Hur implementeras dessa hälsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan?? Hur påverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillåts inomde nationella hälsodirektiven?Metod: Studien utfördes på två svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjälp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hälsa samt lokala styrdokument för skolhälsovården och lärare.

Avsikten med vårt arbete är att undersöka om bedömningen vid det nationella provet i år 5 var likvärdig då det gällde den fria skrivningen i ämnet svenska som andraspråk våren 2006. Ämnet väckte vårt intresse då vi uppmärksammat debatten i medierna om hur orättvis betygssättningen är i de senare åren på grund av att den inte görs på likvärdiga grunder. Vi bestämde oss då för att undersöka om man kan se denna tendens redan i år 5. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra olika lärare från tre olika skolor som varit delaktiga vid bedömningen våren 2006. Vi fick på så sätt ta del av deras erfarenheter och tankar kring likvärdig bedömning samt deras tillvägagångssätt då det gällde detta. För att analysera resultatet av intervjuerna kopplade vi det till aktuell litteratur för undersökningsområdet. Vår slutsats är att trots goda intentioner hos våra intervjupersoner blev bedömningen inte likvärdig..

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur bedömning och betygsättning sker i kemiundervisningen i gymnasiet idag. Utsagor från intervjuade lärare tyder på att det ses som en viktig uppgift, används både i formativt och summativt syfte och tar tid. Ofta väger skriftliga prov, laborationsrapporter samt aktivitet under lektionstid tyngst för betyget, men hänsyn tas till många aspekter och delmoment. Projektarbeten och fördjupningar uppges av en av fem lärare som tungt vägande och bedöms utifrån muntliga redovisningar. Vid bedömningar används nationella målkriterier samt lokala eller personliga kriterier, som utgår från de nationella.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:28.

I denna uppsats redovisas en jämförelse av den skriftliga delen mellan tio godkända uppsatser från nationella provet i Svenska som andraspråk B och tio godkända uppsatser från Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). I uppsatsen görs först en analys av två syntaktiska konstruktioner, därefter en undersökning av förekommande bisatstyper och till sist en global bedömning av texternas funktionalitet. Analyserna visar att majoriteten av testtagarna har god behärskning av syntaktiska strukturer i svenskan. Skillnaderna som förekommer, på en syntaktisk nivå, mellan uppsatserna handlar om individuella informanters brister och några generella slutsatser kan inte dras. Däremot finns större skillnader gällande den globala bedömningen.

Ordet globalisering förekommer flitigt i dagens samhällsdiskussion. På de politiska arenorna har globalisering blivit ett centralt begrepp, som ifrågasätter invanda föreställningar. Ekonomi, miljö, nationell överlevnad och säkerhet - allt detta hänger i allt större utsträckning på aktörer utanför varje enskilt lands gränser och på beslut som inte är underställda landets regering. Den kosmopolitiska demokratimodellen strävar efter att åstadkomma globala strukturer för politiskt handlande. Nationella och formella medborgarskap byggdes tidigare upp av antaganden om begränsad rörlighet, från landsbygd till staden, och är enligt kosmopolitismen inte längre aktuella.

Syftet med studien var att undersöka samstämmigheten mellan sjukgymnasters prioriteringar. Sjukgymnaster inom primärvård med landstings-, kommunalt- eller privat huvudmannaskap i Norrbottens Län tillfrågades om att prioritera 24 fiktiva patientfall. Samstämmigheten mellan prioriteringarna beräknades med Kendalls konkordanskoefficient (W). Samstämmigheten var låg, Kendalls W=0,224, med stor spridning i prioritering för varje patientfall. Studien hade stort bortfall som analyserades.