Mitt syfte med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar det nationella provet. För att ta reda pÄ detta nÀrmare undersöker jag fyra olika aspekter av det nationella provet för Ärskurs nio i grundskolan. De frÄgestÀllningar jag kommer att stÀlla handlar om det nationella provets olika syften och om frÄgor kring det nationella provet i samband med bedömning och betygsÀttning. Som metod för detta examensarbete valde jag att göra intervjuer. Jag genomförde dessa pÄ en högstadieskola i Mellansverige och jag intervjuade fyra lÀrare.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra svensklÀrare beskriver att de nationella proven har för betydelse för undervisningen i svenskÀmnet. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svensklÀrare har det framkommit att de nationella proven fungerar som ett stöd för lÀrarna samtidigt som det tar upp mycket tid och arbetskraft. Proven förmedlar dubbla budskap dÄ det Ä ena sidan kan stÀrka lÀrarens professionella yrkesroll samtidigt som det kan ifrÄgasÀtta den genom utvÀrdering av lÀrarens arbete. Att det Àr ett nyttigt prov framkom i undersökningen, men den stora nackdelen de nationella proven har Àr att det innehÄller alldeles för mycket merarbete Àn vad den normala arbetsveckan..

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattar skolgÄrdens möjligheter för lÀrande i matematik. Arbetet syftar ocksÄ till att undersöka hur det gÄr att anvÀnda elevers naturliga lek pÄ skolgÄrden för lÀrande i matematik. Fyra lÀrare har intervjuats om skolgÄrdens möjligheter för lÀrande i matematik. Elevers naturliga lekar pÄ skolgÄrden har observerats, och studerats utifrÄn lekarnasmatematiska innehÄll inom omrÄdet geometri. PÄ basis av de fyra lÀrarintervjuerna, och skolgÄrdsobservationerna, planerades och genomfördes en utomhuslektion i matematik.

Syftet med vÄrt undersökning var att öka elevernas motivation att lÀra sig matematik genom att arbeta med vardagsanknuten matematik. Undersökningen gjordes i LuleÄ och Kiruna kommun, i tre olika Ärskurser 5, 6 respektive 7. Sammanlagt hade vi 50 elever. Arbetet inleddes med en första intervju som visade elevernas Äsikter om Àmnet matematik. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att arbeta med vardagsrelaterade uppgifter i smÄ grupper eller enskilt.

Resultaten frÄn de nationella proven i matematik frÄn vÄrterminen 2012 visar att elever som har ett annat sprÄk Àn svenska som modersmÄl har svÄrare att nÄ de krav som stÀlls för att eleverna ska uppnÄ betyget godkÀnt i matematik Àn de elever som har svenska som modersmÄl. Bland elever med utlÀndsk bakgrund finns en högre procentuell andel ? oavsett kön ? som inte uppnÄtt kraven. Det gÀller alla fyra delproven i matematik (Skolverket, 2012b).Studiens övergripande syfte Àr att se om och hur matematiklÀrare anpassar sin undervisning med fokus pÄ nyanlÀnda elever. Undersökningen ser Àven till vilka metoder matematiklÀraren anvÀnder i sin undervisning för att förstÀrka förstÄelsen i Àmnet, och hur lÀrarna planerar sin undervisning med fokus pÄ nyanlÀnda elever.

Syftet med studien Àr att undersöka tvÄ skolors kvalitetsutveckling inom matematik i Ärskurs fem. Studien avser Àven att lyfta fram skolpersonalens förÀndringsprocess i deras arbete med matematiken pÄ tvÄ skolor dÀr resultaten pÄ nationella provet i Ärskurs fem har haft en positiv utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med fem respondenter var vÄr intention att finna svar pÄ följande frÄgestÀllningar; PÄ vilka sÀtt har skolpersonal pÄ tvÄ skolor förÀndrat matematikundervisningen sÄ att elever lyckas med bÀttre resultat pÄ de nationella proven i matematik, Ärskurs fem? Vilka var orsakerna till att lÀrarna ville förÀndra? Hur beskriver lÀrarna förÀndringsprocessen hos sig sjÀlva? Gemensamt för samtliga respondenter var att tiden, det statliga, ekonomiska stödet samt engagemanget bland lÀrarna sÄgs som de avgörande faktorerna för det goda kvalitetsarbetet som gjorts pÄ skolorna. Vidare var samtliga respondenter överens om att den statliga satsningen LÀsa-skriva-rÀkna samt Matematiksatsningen pÄverkat dem pÄ ett positivt sÀtt som bidragit till att lÀrarna talar mer matematik i sitt klassrum. Satsningarna har Àven resulterat i att skolorna fÄtt tillgÄng till tekniska hjÀlpmedel, samt fÄtt möjlighet att genomföra Lesson study i sin undervisning.

Trots att lÀroböcker i matematik har en viktig roll i undervisningen, sÄ finns det inte mycket forskning pÄ hur vÀl de uppfyller sin uppgift. Rapporter om lÀrobokens roll i skolan förekommer, dock oftast med en negativ klang. Forskning som vi har uppmÀrksammat tar upp att lÀroböckerna styr undervisning. Det nationella provet som utfördes för Ärskurs 3 2009, visade att eleverna har vissa brister i sina matematikkunskaper. Det stÄr i kursplanen för matematik att det Àr skolans uppgift att utveckla kunskaper som behövs i matematiken för att eleverna ska kunna fatta vÀlgrundade beslut i valsituationer (Skolverket, 2009-11-28).

Inom EU sÄ finns det tvÄ alternativa patent som innovatörer kan vÀlja emellan, det europeiska och nationella patentet. Europeiska patent har visat sig inte vara tillrÀckligt rÀttssÀkra och ekonomiskt överkomliga. Det beror pÄ den risk som finns med flera patenttvister och motsÀgelsefulla domar.Det Àr dÀrför som EU vill skapa en inre marknad för patent pÄ EU-nivÄ. Det vill skapa ett gemenskapspatent och en europeisk patentdomstol. Gemenskapspatentet kommer vara ekonomiskt överkomligt, och genom en europeisk patentdomstol kan den göras rÀttssÀker.

BAKGRUND: DÄ matematik aldrig har varit mitt favoritÀmne i skolan blev jag starktfascinerad av Àmnet under VFU i förskoleklass dÄ pedagogerna dÀr uppmÀrksammade mig pÄ all den matematik som finns runtomkring oss. Praktiskt taget allting Àr olika former av matematik.SYFTE: Mitt syfte med denna studie Àr att identifiera tecken hos barn pÄ att de Àr intresserade och motiverade att lÀra matematik sÄ att jag och andra pedagoger kan utmana dem i sitt lÀrande.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning dÀr jag frÀmst har anvÀnt mig av videoobservationer. Studien har skett pÄ min egen arbetsplats, en förskola med 12 pedagoger och drygt 60 barn i Äldrarna 1-6 Är.RESULTAT: Barn anvÀnder matematik i sin vardag, vid pÄklÀdning, i leken och imatsituationer, men det troliga Àr att de inte vet om det. DÀrför behöver de hjÀlp med att sÀtta ord pÄ detta fenomen. Det Àr dÄ av stor vikt att en intresserad och inspirerande pedagog Àr nÀrvarande för att fÄnga upp matematiken nÀr den uppstÄr..

UtifrÄn intervjuer med Ätta elever undersöktes vad det Àr som motiverar elever i skolÄr 4 inför skolÀmnet matematik. Det som eleverna uttryckte kring sina tankar angÄende motivation analyserades sedan ur perspektiven inre och yttre motivation. Undersökningen visade att det finns en stark generell motivation hos de intervjuade eleverna att lÀra sig matematik - hÀlften av de intervjuade eleverna anstrÀngde sig maximalt för att lÀra sig matematik. Sex av eleverna upplevde matematiken som rolig, vilket var den vanligaste faktorn till att eleverna ville lÀra sig matematik. De yttre faktorerna som var vanligt förekommande och som pÄverkade elevernas motivation var elevernas förÀldrar, deras krav och uppmuntran, samt de framtida belöningar eleverna kunde se med att lÀra sig matematik..

MÄlet med vÄrt arbete Àr att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ elevers attityder till matematik i skolÄr 4, 5 och 6 och jÀmföra eventuella skillnader och förÀndringar ur ett genusperspektiv. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ skolor dÀr tvÄ klasser per skolÄr undersöktes. EnkÀtundersökningen Àr utförd pÄ 139 elever. Resultatet visar att det sker en förÀndring kring elevers attityder till matematik. Elevers attityder i skolÄr 4 skiljs Ät jÀmfört med skolÄr eleverna ur skolÄr 5 och 6, dvs.

I detta arbete har jag undersökt om min hypotes angÄende elevernas i Ärskurserna 4, 5 och 6, pÄ min partnerskola, lust till matematik stÀmmer överens med verkligheten. Jag har diskuterat elevernas lust till matematik och glÀdje att lÀra, sambandet mellan elevernas lust att lÀra matematik och deras upplevelser av matematikundervisningen samt sambandet mellan kÀnslan av glÀdje och sjÀlvförtroende..

Arbetet kopplar ihop matematiken med trÀ- och metallslöjden. Filosofen Deweys tankar om att praktiskt arbete gynnar elevers kunskapsbildning var utgÄngspunkten för syftesformuleringen.Syftet med arbetet var att bidra till nya perspektiv pÄ matematikundervisningen i grundskolans senare Är. Detta har jag gjort genom att tillverka ett pedagogiskt material i form av fyra slöjdföremÄl med tillhörande pedagogiska tankar.Som bakgrund till det praktiska arbetet har jag bearbetat litteratur men Àven genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer med olika lÀrare. Intervjuerna behandlade lÀrarnas syn pÄ praktisk matematik jÀmfört med traditionell matematikundervisning samt geometri kopplat till praktisk matematik. Resultatet av intervjuerna visar i stora drag att bÄde matematik och trÀ- och metallslöjdlÀrarna var positiva till praktisk matematik.

Syftet med arbetet var att genom analys av nationella och lokala styrdokument samt enkÀtsvar frÄn lÀrare i Idrott och HÀlsa reda ut hur vÀl lÀrarnas sÀtt att bedöma stÀmmer med de nationella betygskriterierna.De metoder som anvÀnts Àr frÄgeenkÀt till lÀrare i Àmnet Idrott och HÀlsa och textanalys av de nationella och lokala styrdokumenten.Huvudresultaten Àr att lÀrarna bedömer efter nÄgot andra grunder Àn de som sÀgs i de nationella styrdokumenten. Nationella och lokala styrdokument skiljer sig mycket lite Ät. LÀrarna verkar ha svÄrigheter med att tolka styrdokumenten.Den allra viktigaste slutsatsen som kan dras Àr att Àven om styrdokumenten stÀmmer vÀl överens sÄ bedömer lÀrarna efter andra grundprinciper. Framförallt Àr elevens kÀmparanda viktig för ett godkÀnt betyg trots att detta inte nÀmns i de nationella styrdokumenten..

Forskning visar att cirka 15 % av svenska elever har specifika matematiksvÄrigheter samt att mÄnga elever Àven har lÄg tilltro till sitt kunnande i matematik. Forskning ÄskÄdliggör Àven att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Om pojkar och flickor ökar sitt sjÀlvförtroende lika mycket, ökar pojkars prestation betydligt mer Àn flickors. I vÄr studie har vi valt att utgÄ ifrÄn ett elevperspektiv och genomfört 12 intervjuer med elever i matematiksvÄrigheter för att studera vilka upplevelser de har haft av matematikundervisning. VÄrt syfte med detta arbete var dels att studera hur elever i matematiksvÄrigheter funderar och resonerar kring Àmnet samt att försöka ta reda pÄ om det gÄr att urskilja deras sjÀlvförtroende.