UtgÄngspunkten i detta magisterarbete inom Àmnet Interaktionsdesign var att se varför barn i dagens skola tycker att skolarbetet blir trÄkigare ju högre upp i Ärskurserna de kommer. Vidare drog jag slutsatserna, utifrÄn litteraturgenomgÄng, att nÄgon gÄng i Ärskurs 4-6 börjar eleverna i skolan att tappa lusten för skolarbetet. Var det allt skolarbete eller bara vissa Àmnen som eleverna tyckte var trÄkigt? Varför var det trÄkigt? Kunde jag göra nÄgot Ät saken?.

Syftet med uppsatsen Àr att försöka ta reda pÄ om andrasprÄkselever har svÄrare med matematik pÄ grund av att de inte behÀrskar sprÄket eller om det finns andra orsaker till detta. Hur kan man förebygga och ÄtgÀrda detta och hur kan undervisningen anpassas till dessa elever?Mina frÄgestÀllningar Àr:? Har sprÄket en stor betydelse i matematikundervisning?? Hur arbetar lÀrare respektive speciallÀrare med elever som har invandrarbakgrund i matematik?? Finns det andra orsakar till svÄrigheterna att förstÄ matematik?Jag har gjort intervjuer med tre lÀrare som alla har flerÄrig erfarenhet av att undervisa elever med invandrarbakgrund.Resultat visar att den stora svÄrigheten för de hÀr eleverna, Àr bristen av sprÄkförstÄelse och underliggande orsaker, som man bÀr med sig frÄn sitt liv i ett krigshÀrjat land. Allt tillsammans skapar en brist pÄ koncentration.Slutsatsen blir: För elever med invandrarbakgrund Àr det sÄ viktigt att öka förstÄelsen och begreppsinlÀrningen att kÀnna till vad ordet betyder ger en ingÄng till problemet. Bildens betydelse förstÀrker tÀnkandet tillsammans med ordets innebörd och bilden förstÀrker vi inlÀrningen..

 Syftet med denna kvalitativa studie, utifrÄn en fenomenografisk ansats, var att beskriva lÀrares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tÀnkande och egen förmÄga att lÀra matematik innebÀr och hur de gör för att frÀmja detta. Datainsamlingen bestod av intervjuer med lÀrare frÄn förskoleklass till och med Är sex.LÀrares uppfattningar beskrevs i att eleven visar lust, mod, stolthet och ansvar, sÀrskilt nÀr eleven vÄgat ta sig igenom en utmaning som den först inte trott sig klara. En förutsÀttning för tilltro var ett tryggt gruppklimat.I frÀmjandet av tilltro tog lÀrarna utgÄngspunkt i elevers erfarenheter med positiva förvÀntningar pÄ eleverna i en lustfylld och kommunikativ undervisning. Uppmuntran och utmaningar pÄ adekvat nivÄ, som skapar förstÄelse Àr kÀnnetecknande för att eleven ska kÀnna att den lyckas.Det omgivande samhÀllet har stor betydelse för elevers tilltro. LÀrarens engagemang, nyfikenhet och uppmÀrksamhet pÄ elevers tillÀgnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron.

Syftet med arbetet har varit att försöka ta reda pÄ elevers attityder och instÀllningar till matematik. Detta för att fÄ en djupare förstÄelse för de faktorer som pÄverkar dem sÄ att undervisningen kan ta sin utgÄngspunkt hos eleverna och dÀrmed öka deras intresse för matematik. FrÄgestÀllningarna har varit: Vilka faktorer pÄverkar elevernas attityder till matematik? NÀr Àr matematiken rolig och nÀr upplevs den som trÄkig? Hur överensstÀmmer elevernas bild med vad lÀraren har för syn pÄ sina elevers attityder?För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag dels gjort en litteraturgenomgÄng dÀr jag tittat pÄ tidigare forskning om elevers attityder till matematikÀmnet. Jag har ocksÄ genomfört intervjuer med Ätta elever i Är 6 samt deras lÀrare i matematik.Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar elevernas attityder till matematiken.

Den hÀr studien syftar till att klargöra hur gymnasieelevers inlÀrningsstrategier Àr relaterade till deras förmÄgor. FörmÄgorna synliggjordes som intelligensprofiler baserat pÄ Gardners teori om multipla intelligenser. Att Äka med logiktÄget definieras som att förstÄ logik sÄ att det i varje nytt avsnitt i matematik eller fysik endast Àr den nya logiken som behöver förstÄs. Studien genomfördes med en enkÀtundersökning samt med uppföljande intervjuer. Resultaten visar att elever med lÀgre logisk-matematisk intelligens Àn lingvistisk intelligens anvÀnder ytinlÀrning eller procedurmemorering och dÀrmed missar delar av logiken i matematik och fysik.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur stadsplaneringens roll för en effektiv klimatomstÀllning framstÀlls i policydokument sÄvÀl om klimatpolitik som om stadsplanering pÄ svensk nationell nivÄ, jÀmfört med antaganden och förvÀntningar i aktuell klimatforskning. Tidigare har begrÀnsad klimatpÄverkan och klimatanpassning setts som tvÄ skilda inriktningar pÄ samma problem i klimatomstÀllningen. Forskning om klimatomstÀllning för ofta fram att det Àr viktigt att synergier ses mellan klimatanpassning och begrÀnsad klimatpÄverkan, dÄ dessa kommer vara lika viktiga i framtidens nationella policyer. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys analyseras fyra nationella policydokument, varav tvÄ med fokus pÄ klimat och miljö och tvÄ med fokus pÄ stadsplanering. Analysen visar att policydokumenten framstÀller stadsplaneringen som ett viktigt verktyg i klimatomstÀllningen.

Matematikprestationer och attityder till Àmnet har nationellt och lokalt visat pÄ en nedÄtgÄende trend. Det finns sÄledes ett behov av utvecklingssatsningar inom matematik och matematikdidaktik. Studien syftar till att undersöka och belysa hur lÀrare upplever sig pÄverkas av en utvecklingssatsning inom matematik, dÄ vi tror att lÀrares tolkningsprocesser Àr centrala för utvecklingssatsningars utfall. UmeÄ kommun har för att stÀrka och utveckla matematiken i kommunens för- och grundskolor initierat en utvecklingssatsning, PriMa UmeÄ (Prioritet Matematik i UmeÄ), bland kommunens samtliga lÀrare i för- och grundskolan. Studien syftar till att i början av satsningen följa och förstÄ subjektiva upplevelser genom kvalitativa intervjuer med nÄgra lÀrare.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur bedömningen av nationella prov i kursen Svenska B i gymnasieskolan ser ut med fokus pÄ genre och grammatiska aspekter som hör till den argumenterande genren, samt att se huruvida bedömningen av detta har Àndrats mellan 1996 och 2008. Först konstruerades en textanalysmodell som ligger till grund för analys av tre elevtexter frÄn det nationella provets bedömningshÀften frÄn olika Är (1996, 2002 samt 2008). Analyserna avser tes och argument, syntax, meningsfunktion, konnektivbindning samt stil och retorik. Sedan granskas bedömargruppens analyser av samma texter för att undersöka vad de fokuserar pÄ i sin bedömning. Slutligen jÀmförs de olika analyserna med fokus pÄ likheter och skillnader mellan dessa och bedömargruppens analyser frÄn de olika Ären. Vid denna jÀmförelse upptÀcktes en skillnad i hur bedömargruppen har bedömt de olika texterna.

I denna studie undersöker vi fem andrasprÄkslevers syn pÄ skolmatematiken med hjÀlp av semistrukturerade intervju. Vi undersöker vad de har för uppfattningar om matematiken, om matematikundervisningen, om sig sjÀlva som elever och som anvÀndare av matematiken och om hur matematikinlÀrning gÄr till. Vi valde att göra detta arbete eftersom en stor andel elever med utlÀndsk bakgrund inte uppnÄdde mÄlen i matematik Àmnesprov 2007 och 2008. Vi ville ta reda pÄ vad detta kunde bero pÄ. Resultaten visade bl.a.

AbstractSyftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap i elevers anvÀndande av skriftsprÄket och hur ny teknik gör det möjligt att vidga sprÄket. Studien Àr kvalitativ och Àr en jÀmförelse av elevers uppsatser i de nationella proven i svenska 1999 och 2010. Vi har sökt efter likheter och skillnader i 44 uppsatser, samt kategoriserat och analyserat olika delar av chatt- och SMSsprÄket. Detta resultat har vi sedan redovisat i löpande text, med citat ifrÄn elevernas texter för att öka förstÄelsen hos lÀsaren samt sÀtta in orden i en kontext. Resultatet av undersökningen visar att det fanns spÄr av chatt- och SMSsprÄk redan 1999 men att i vissa hÀnseenden skiljer det sig frÄn de spÄr vi kan finna i 2010 Ärs texter.

Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra gymnasiesÀrskolelÀrares syn pÄ motivation och förankring i styrdokumenten i Àmnet matematik. Min utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÀr delaktighet ligger till grund för motivationen. Delaktighet i det sociala sammanhanget samt i elevernas egen kunskapsutveckling.Jag har valt en kvalitativ ansats och en fenomenografisk analys, mitt fokus Àr att hitta skillnader i lÀrarnas uppfattningar kring motivation och styrdokument. Med stöd av denna ansats har jag valt Ätta semistrukturerade intervjuer, som metod.Resultatet visar att det finns variationer pÄ hur lÀrarna ser pÄ motivation och utvecklingstörning. Utfallsrummet Àr inre förutsÀttningar för motivation med underkategorierna inuti individen och i samspel med andra och yttre förutsÀttningar för motivation.

Studien syftar till att beskriva uppfattningar om matematikundervisning hos sex Ärskursnioelever i behov av sÀrskilda utbildningsinsatser i matematik. Den beskriver deras uppfattningar om vilka typer av undervisning de anser att de mött samt om vad de uppfattar som bra respektive mindre bra undervisning.Studien baserar sig pÄ intervjuer dÀr respondenterna beskriver olika former av undervisning fram till högstadiet. DÀrefter uppfattar samtliga att det mest handlat om tyst enskild rÀkning i lÀroboken, med undantag för stunder tillbringade hos speciallÀrare dÄ Àven kommunikativa inslag och laborativa material förekommit. Respondenterna föredrar kommunikativ undervisning med delaktiga lÀrare i smÄ undervisningsgrupper, mindre bra uppfattas tyst enskild rÀkning i stora grupper. Respondenterna uppvisar bristande kunskaper om kunskapskraven i matematik vilket medför svÄrigheter för dem att dra nÄgra slutsatser kring huruvida undervisningen har pÄverkat deras möjligheter att minst uppnÄ betyget E..

Syftet med uppsatsen Àr att ge en bild av hur man i sex klasser, Är tre, sex och nio, arbetade för att utveckla elevernas matematiska tÀnkande och dÀrigenom förhindra svÄrigheter. Vi ville se om organiserandet av lÀrandet och sÀttet att kommunicera pÄverkade elevernas instÀllning till matematiken.I litteraturgenomgÄngen tar vi upp vad styrdokumenten sÀger om matematik, barnets matematiska utveckling, matematik i skolan, attityder till matematik samt teorier om matematiksvÄrigheter. I den empiriska delen beskriver vi hur vi utförde undersökningen i tvÄ steg; en elevenkÀt i skolÄr tre, sex och nio samt en kvalitativ del som genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med elevernas pedagoger. I resultatdelen redovisas bl.a. slutsatserna att grupperna var mer flexibla bland de yngre barnen, vikten av att anvÀnda öppna frÄgor och uppgifter dÀr vÀgen till lösningen var viktigare Àn svaret samt att eleverna i de olika skolÄren inte fann matematikÀmnet svÄrt men dÀremot trÄkigt.Konstateras kan att en del elever har matematiksvÄrigheter men mÄnga fÄr svÄrigheter i samband med undervisningen.

Detta examensarbete Àr en undersökning pÄ en gymnasieskola om anvÀndande och erfarenheter av infÀrgning i matematikundervisningen. PÄ skolan bedrivs ej nÄgon styrning frÄn ledningen eller av andra lÀrare för anvÀndning av infÀrgning. Var och en av lÀrarna vÀljer helt sjÀlvstÀndigt om det vill arbeta med det eller ej. Syftet med denna undersökning Àr att utröna lÀrares och elevers erfarenheter och uppfattning i att utveckla matematikundervisningen med infÀrgning inom de yrkesinriktade programmen. Metoden infÀrgning kan beskrivas som att, man lÄter yrkesÀmnet fÀrga undervisningen i kÀrnÀmnena.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lÀra sig matematik om den framstÀlls pÄ ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sÀtt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sÀtt att motivera eleverna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik pÄ en gymnasieskola. Under veckans gÄng observerade vi eleverna och deras arbete. UtifrÄn vÄra observationer utvÀrderade vi sjÀlva projektveckan.