En femtedel av de elever som har utlĂ€ndsk bakgrund nĂ„dde inte mĂ„len i matematik i År 9, 2009. Denna uppsats handlar om varför dessa elever inte nĂ„r mĂ„len, vad man kan göra Ă„t det och framför allt hur eleverna upplever sin undervisning. Intervjuer med 5 elever genomfördes under hösten 2010 i tvĂ„ skolor i en kranskommun till Stockholm. SprĂ„k och kultur Ă€r faktorer som kommer behandlas i denna text och detta var tvĂ„ av de faktorer som eleverna trodde pĂ„verkade eleverna med utlĂ€ndsk bakgrunds mĂ„luppfyllelse i matematik..

Denna uppsats har som syfte att undersöka vad som ligger bakom lÄgprisbolagens framgÄngar i flygbranschen och att se vilken strategi som de nationella flygbolagen vÀljer för att vÀnda en nedÄtgÄende trend. Arbetet söker svar pÄ hur förhÄllandena har Àndrats i flygbranchen de senaste Ären. Med utgÄngspunkt frÄn en fallstudie av Scandinavian Airlines och Ryanair jÀmförs de strategiska positionerna för lÄgprisbolag och nationella flygbolag..

Den hÀr studien handlar om hur matematiklÀrare varierar sin undervisning. Syftet med studien Àr att undersöka vad matematiklÀrare anvÀnder för alternativa undervisningsformer och vad matematiklÀrare anser om variation i undervisningen.Fem matematiklÀrare pÄ tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer anvÀnts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lÀrarna varierar undervisningen och Àven Äsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lÀrarna föresprÄkar ett traditionellt undervisningssÀtt och betonar vikten av mÀngdtrÀning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikÀmnet. Samtliga intervjuade lÀrare anvÀnder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta Àr den vanligaste alternativa undervisningsformen som lÀrare anvÀnder sig av.

I slutet av LÀrarutbildningen vÀxte insikten fram om behovet av variation i matematikundervisningen pÄ gymnasiet. Erfarenheten ger vid handen att eleverna skolas in i ?utantillkunskap? dÀr kvantitet, ordning och reda styr uppfattningen om vad som Àr kunskap och om hur man lÀr sig matematik. Denna uppfattning Àr inte i överensstÀmmelse med den undervisning som eleverna har rÀtt till enligt lÀroplan och styrdokument. Avsikten med arbetet Àr att ge förslag pÄ laborativa matematiska problemstÀllningar. Laborationer samt tester och utvÀrderingar genomfördes under nÄgra veckor i en gymnasieskola i nordvÀstra SkÄne. För testningen av laborationerna valdes en NV-klass bestÄende av 31 elever.

Gemensamma genomgÄngar och dÀrefter tyst rÀkning var den vanligaste undervisningsformen under vÄr grundskoletid pÄ 70-talet. PÄ mÄnga skolor i grundskolans senare del Àr det fortfarande det vanligaste arbetssÀttet. Forskning visar att om eleverna fÄr arbeta i par eller grupp inverkar det positivt pÄ deras inlÀrning. Undersökningar konstaterar dessutom att lÀroboken fortfarande styr undervisningen i alltför hög grad. Mot denna bakgrund har vi undersökt om lÀroböckerna stÀmmer överens med kursplanen i matematik med avseende pÄ muntlig kommunikation.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ utomhusmiljön som ett verktyg för inlÀrning av Àmnet matematik, samt om synen pÄ utomhusmatematik skiljer sig Ät hos personalen beroende pÄ om de Àr verksamma i förskola eller i förskoleklass. Metoden som anvÀnts Àr strukturerad och kvalitativ intervju med pedagoger verksamma inom sÄvÀl förskola som förskoleklass. Resultatet visade pÄ att personalen Àr övervÀgande positiv till att anvÀnda sig av utomhusmiljön som verktyg vid inlÀrning av matematik, men att det kan finnas praktiska hinder som gör att man inte vÀljer det i den utstrÀckning som man önskar. Det Àr heller ingen direkt skillnad mellan de tvÄ instanserna, förskola och förskoleklass, utan skillnaderna ligger mer i hur man ser pÄ vad utomhusmiljö Àr för nÄgot..

VÄrt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stÀrka elevers lÀrande. Undersökningen utfördes med enkÀter i fyra Ärskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lÀrare, pÄ tvÄ olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra nÄgra generella slutsatser. Bakgrunden till vÄr undersökning var att vi hade fÄtt uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom sÄ ofta i grundskolan. Studien visar att lÀrarna anvÀnder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att fÄ djupare förstÄelse hos eleverna.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa individualiseringen i Àmnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. FrÄgestÀllningen som vi utgÄtt ifrÄn Àr:Hur arbetar fyra lÄg- och mellanstadielÀrare för att individualisera sin undervisning i det mÄngkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebÀr en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen Àr en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lÀrare. VÄrt resultat har vi delat upp i fyra teman.

PÄ regeringens uppdrag tillhandahÄller Skolverket provbanken, som Àr en del av det nationella provsystemet. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur och varför material frÄn provbanken i moderna sprÄk för steg 3 och 4 anvÀnds vid bedömning och betygssÀttning, samt hur lÀrare som inte anvÀnder provbanken bedömer och betygsÀtter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Min analys visar att huvudsakligen anvÀnds provbankens material som slutprov för att bekrÀfta fÀrdighetsnivÄ, underlÀtta och stödja arbetet med bedömning och betygssÀttning. En bidragande anledning till anvÀndandet Àr att materialet ges samma legitimitet som de nationella proven.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur barn uppfattar matematik i bilderböcker. Vi har lÀst bilderböcker med synlig och mindre synlig matematik för barn i Äldern fem till sex Är. DÀrefter har vi intervjuat barnen enskilt. FrÄgorna har fokuserats pÄ taluppfattning samt begrepps­uppfattning. Det var lÀttare för barnen att uppfatta ett litet tal och en grupp dÀr sista siffran anger mÀngden Àn ett tal mitt i rÀkneramsan.

Uppsatsen handlar om vilka faktorer som kan pÄverka elevernas intresse eller ointresse för Àmnet matematik och vilka likheter samt skillnader det finns mellan elevernas svar. Sex elever i Ärskurs fem och sex ingick i intervjuundersökningen. Faktorer som kan pÄverka elevernas intresse för matematik Àr bland annat matematikuppgifternas svÄrighetsgrad, kÀnnedom om matematikens relevans, tilltro till sin förmÄga, lust att lÀra, klassrumsklimat samt undervisningsinnehÄll. Som lÀrare behöver man forma ett undervisningsinnehÄll som stimulerar och motiverar eleverna. Det Àr bra att lÀra kÀnna sina elever och försöka utgÄ frÄn elevernas individuella förutsÀttningar..

I vÄr studie undersöker vi hur förskollÀrare beskriver det matematiska arbetssÀttet i förskolan.Syftet med studien Àr att synliggöra hur förskollÀrare arbetar med matematik tillsammans med barnen samt hur de anser sig anvÀnda förskolans lÀroplan i det matematiska arbetet. Valet av vÄrt undersökningsomrÄde grundas utifrÄn tidigare forskning om hur viktig den grundlÀggande matematiken Äterkommande beskrivs vara för barnens framtida förstÄelse och instÀllning till matematik. Resultatet frÄn vÄr studie visar att förskollÀrarna arbetar spontant och flexibelt med matematik tillsammans med barnen. Resultatet pekar Àven pÄ att samtliga förskollÀrare tycker det Àr viktigt att anvÀnda sig av de matematiska begreppen för att ge barnen förstÄelse för matematiken. Vidare visar vÄr studie pÄ att det inte finns nÄgon direkt planering vad gÀller det matematiska arbetet utan att den sker hÀr och nu i barnens vardag pÄ förskolan..

Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik pÄ grundskolan kan utformas för speciallÀrarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lÀrande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förvÀntningar pÄ speciallÀrarens kompetens och arbetssÀtt i Àmnet matematik pÄ grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkÀtundersökning utförd bland samtliga elever i Ärskurs nio i en kommun för att belysa problemomrÄdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar pÄ att elever generellt har uppfattningen att lÀrande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ, med tonvikt pÄ gruppnivÄn i form av sÀrskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstÀmmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av sÀrskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallÀrare i grundskolan, 23 % uppger att de sjÀlva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur elever med annat modersmÄl Àn svenska presterar pÄ lucktestet i lÀsförstÄelsedelen i nationella provet i engelska jÀmfört med elever med svenska som modersmÄl. En kvantitativ undersökning av 80 nationella prov visade att resultaten pÄ lucktestet var mycket lÀgre Àn pÄ lÀsförstÄelsedelen i elevgruppen med annat modersmÄl, medan dessa bÄda resultat överensstÀmde i elevgruppen med svenska som modersmÄl.  En slutsats av resultatet Àr att lucktester inte bara mÀter lÀsförstÄelse, det vill sÀga reception av text, utan Àven formell grammatisk kompetens, det vill sÀga egen skriftlig produktion. Detta stÀller större krav pÄ behÀrskningen av sprÄket i frÄga och tidigare forskning kring tredjesprÄksinlÀrning och lucktester har visat att dessa orsakar tredjesprÄksinlÀrare problem..

Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga vilken kompetens en grupp pedagoger har inom matematikomrÄdet och vilken kompetensutveckling de frÄgar efter, samt att se hur matematikutveckling kan fÄ betydelse för de yngre barnens intresse och lÀrande av matematik.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 pedagoger i förskola, förskoleklass och skolÄr 1.I undersökningen framkommer att de pedagoger som fÄtt kompetensutveckling efterfrÄgar mer, men ocksÄ att de inte fÄr tillrÀckligt med tid till att förmedla kunskapen till sina kollegor. Pedagogerna visar stor medvetenhet om sitt uppdrag frÄn lÀroplanerna och vikten av att lÀgga en matematisk grund hos barnen. Resultatet visar pÄ en ökad medvetenhet och kunskap hos dem som fÄtt kompetensutveckling inom matematik i de flesta kategorier vi presenterar. VÄr tolkning Àr att detta kan vara en effekt av den kompetensutveckling, det sÄ kallade matematikpilotprojektet och matematiknÀtverk, som en del pedagoger genomgÄtt i X kommun. Det mÀrks dÀremot inte nÄgon tydlig skillnad nÀr det gÀller att ta tillvara pÄ matematiken i vardagen.