Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes Ätta intervjuer med pedagoger, pÄ skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete pÄ deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik Àr det Àmne som pedagoger Àr sÀmst pÄ att integrera. Det visades sig Àven att pedagoger upplever matematik som det svÄraste Àmne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket Àven forskning visat..

Sammanfattning Syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ förskolepedagogers syn pÄ och uppfattning om matematik i förskolan, det vill sÀga vad pedagogerna anser vara matematik för förskolebarn. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av en enkÀt som vi delade ut till sammanlagt 25 förskolepedagoger pÄ tvÄ förskolor. Genom studien kom vi fram till att det finns tvÄ former av matematiska uppfattningar hos pedagogerna; matematik som en samling begrepp (jÀmförelse, storlek mm) samt matematik som en del av barns vardag. Vi kom Àven fram till att pedagogerna i vÄr undersökning anser att matematiken Àr mest skolförberedande men ocksÄ en del av vardagen och dÀrför ska den presenteras som ett roligt Àmne för förskolebarn. Undersökningen visade att de flesta pedagoger som hade gÄtt nÄgon form av utbildning/fortbildning inriktat mot matematik hade fÄtt inspiration och ett ökat medvetande om arbetet med matematik i förskolan.

Enligt Lpfö-98 skall man pÄ förskolan arbeta med att barnen utvecklar sin förmÄga att upptÀcka och anvÀnda matematik i meningsfulla sammanhang. Jag tror att en förutsÀttning för en lyckad förskoleverksamhet Àr att man har förÀldrarnas stöd och intresse i de aktiviteter som förekommer och har dÀrför genom enkÀter undersökt hur förÀldrar uppfattar matematik i förskolan, viken instÀllning de har, samt deras eventuella tankar om utformningen. Detta har jÀmförts med den aktuella förskolans tankar om matematisk verksamhet, som jag tagit del av via intervjuer.Ofta uppfattas matematik pÄ förskolan som positiv sÄ lÀnge den sker under lekfulla former, men samtidigt Àr det mÄnga andra arbetsomrÄden som prioriteras högre bland förskoleförÀldrarna. Det finns Àven förÀldragrupper som menar att matematik hör till skolan och att tiden pÄ förskolan bör anvÀndas till annat.FörÀldrar har viss uppfattning om hur och vilken matematik som ska förekomma pÄ förskolan. Ofta anser de att den ska lekas fram och att den kan ingÄ i barnens spontana lek, rim, ramsor, rörelse och andra aktiviteter..

Syftet med min studie Àr att undersöka nÄgra elevers uppfattningar om samt attityder till matematik samt vilka anvÀndningsomrÄden de anser att matematik har. Jag har undersökt sju elevers affektiva matematikrelaterade faktorer genom att intervjua dem enskilt, med en semi-strukturerad intervjuform. Studien har en fenomenografisk ansats, vilket innebÀr ett fokus pÄ att ta reda pÄ vilka olika förestÀllningar elever har om ett specifikt fenomen och har ingenting att göra med vad som Àr rÀtt eller fel. Studien visade att eleverna beskrev ordet matematik med de fyra rÀknesÀtten, pÄ sÄ vis kan slutsatsen dras att eleverna verkar tro att matematik Àr detsamma som aritmetik. Elevernas uppfattning var att matematik bestÄr av att anvÀnda sig av huvudrÀkning och att rÀkna ut svÄra tal.

Syftet med mitt arbete var att ta reda pÄ pedagogernas syn pÄ laborativ matematik i undervisningen, om de sÄg en kunskapsutveckling hos eleverna nÀr de arbetade laborativt samt om de sÄg nÄgra fördelar respektive nackdelar med att arbeta med en laborativ arbetsmetod. Resultaten i arbetet kommer ifrÄn tre intervjuade pedagoger. De tre pedagogerna Àr alla ÀmneslÀrare i matematik och undervisar i Àmnet i varierande Ärskurser. Alla tre pedagogerna jobbar med laborativ matematik i nÄgon utstrÀckning. Pedagogerna tyckte att begreppet laborativ matematik var svÄrt att definiera dÄ arbetsmetoden kan innehÄlla mÄnga olika saker.

Syftet med studien var att genom intervjuer av elever och lÀrare undersöka hur matematikintresset sÄg ut hos eleverna i Är 4,5 och 6. Eleverna hade ett svalt intresse för matematik, de upplevde intresse som att vara duktig,rÀkna mycket i matteboken och att tycka matematik Àr roligt. Matematik upplevdes som nÄgot man gör i skolan vilket upplevdes som trÄkigt och nÄgot man mÄste göra. Problemlösning upplevdes som roligt men var enligt eleverna egentligen inte matematik. LÀrarna upplevde eleverna som intresserade och duktiga och till skillnad frÄn eleverna ansÄg de att intresse Àr en drivkraft, entusiasm, en vilja att ta sig framÄt samt glÀdje.

I föreliggande studie undersöks hur ett undervisningsupplÀgg baserat pÄ flipped classroom pÄverkar resultatet i en matematikklass pÄ det naturvetenskapliga programmet, samt hur eleverna förhÄller sig till ett sÄdant undervisningsupplÀgg.Klassen undervisades av samma lÀrare, men med olika undervisningsupplÀgg, i tre olika matematikkurser: Traditionell undervisning med klassrumsbaserade genomgÄngar i Ma 1c; inverterad undervisning i Ma 2c dÀr eleverna före lektionstillfÀllet tog del av en videogenomgÄng, för att frigöra tid för uppgiftslösning i klassrummet; inverterad undervisning i Ma 3c med tillÀgget att man i klassrummet anvÀnde sig av undervisnings­verktyget peer instruction.En enkÀt gjordes angÄende elevernas attityder till de olika undervisningsupplÀggen. Vidare gjordes en jÀmförelse av klassens resultat pÄ de nationella proven med resultaten i riket, samt med resultaten för en elevgrupp som undervisats traditionellt.EnkÀtsvaren visar att eleverna var mycket nöjda med flipped classroom, och att majoriteten ansÄg att de lÀrde sig mer med flipped-classroom-baserad undervisning Àn med traditionell undervisning. Detta gÀller elever pÄ alla betygs­nivÄer; elever med sÄvÀl som utan tillgÄng till matematik­hjÀlp hemma; pojkar sÄvÀl flickor. Elevernas instÀllning till peer instruction var mera splittrad.JÀmförelsen av resultat pÄ de nationella proven visar en tydlig nedgÄng i elevernas prestation mellan Ma 1c och Ma 3c. Den största delen av nedgÄngen skedde mellan Ma 1c och Ma 2c, dvs.

Denna uppsats handlar om bedömningar i Matematik A pÄ gymnasiet. En empirisk undersökning i form av enkÀt och intervjuer har gjorts för att fÄ inblick i hur gymnasielÀrare i matematik tÀnker kring och anvÀnder för typer av bedömningar. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som kan pÄverka lÀrares val av bedömningsform samt vad lÀrare vÀrderar vid betygsÀttning. UtifrÄn styrdokumenten framgÄr tydligt att lÀrare ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskap, dÀr eleven fÄr visa pÄ bÄde muntliga och skriftliga matematiska resonemang. Skolan ska Àven strÀva mot att eleven ska fÄ visa dessa resonemang bÄde enskilt och i grupp.

Denna studie handlar om sprÄkets pÄverkan pÄ elevens förstÄelse i matematik i Äk 4-6. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bÀttre sprÄkförstÄelse i matematik. I denna studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bÀttre förstÄelse i matematik och vilka slags ord Àr svÄra för invandrarelever respektive svenska elever nÀr det gÀller lÀrandet i matematik. Detta Àr en jÀmförande studie som bygger pÄ observationer gjorda i en skola med invandrarelever i majoritet och en annan med elever i svensk majoritet. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med en lÀrare i mellanstadiet och den andra med en speciallÀrare.

Det hÀr arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet Àr att undersöka hur den matematiska historiens innehÄll inom skolÀmnet matematik har utvecklats genom att jÀmföra lÀroböcker, intervjua lÀrare, samt att jÀmföra dagens lÀroplan och kursplaner med den förra lÀroplanen för gymnasiet, matematik för treÄrig naturvetenskaplig linje och fyraÄrig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag Àven försökt ta reda pÄ vad lÀrare tycker om matematisk historia och har dÀrför medelst intervjuer försökt ta reda pÄ vad dessa Äsikter stÄr för. FrÄgestÀllningar som besvaras i arbetet Àr hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i lÀroböcker och vad lÀro- och kursplaner sÀger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner sÀger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien pÄ olika sÀtt, har jag ocksÄ valt att granska de nationella proven, för att ta reda pÄ om de innehÄller nÄgot matematikhistoriskt inslag.

VÄrt syfte med utvecklingsarbetet var att undersöka om verklighetsnÀra matematik ökar motivationen hos elever. Undersökningen gjordes i tvÄ klasser i Ärskurs Ätta, med 22 elever i den ena och 9 elever i den andra klassen. Eleverna har arbetat med verklighetsnÀra arbetsuppgifter under en period av fem veckor parallellt med sin ordinarie undervisning. Undersökningen avslutades med att eleverna svarade pÄ en enkÀt som vi framstÀllt. Dom jÀmförde den verklighetsnÀra matematiken med den traditionella undervisningen som dom annars har.

Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ ökad kunskap om Àmnesintegration med matematik. Vi vill besvara tvÄ frÄgestÀllningar; ?Vad Àr enligt nÄgra pedagoger Àmnesintegration som inkluderar matematikinnehÄll?? och ?Vilka erfarenheter har nÄgra olika pedagoger av Àmnesintegration med matematikinnehÄll??. För att besvara dessa gjorde vi kvalitativa intervjuer med sju lÀrare med inriktning mot grundskolans tidigare Är. Resultatet visade att matematik integreras mest inom tematiskt arbete eller spontant i den dagliga diskussionen.

Studiens syfte Àr att studera det nationella provets pÄverkan pÄ betygsÀttningen och undervisningen i svenska B, samt att undersöka om eleverna pÄ de yrkesförberedande respektive studieförberedande programmen ges liknande förutsÀttningar inför provet. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Vilken betydelse tillskriver lÀrare det nationella Àmnesprovets resultat för elevens betyg? PÄ vilket sÀtt pÄverkar innehÄllet i nationella prov lÀrares planering och val av innehÄll i Àmnet svenska B? Hur förbereds elever pÄ yrkesförberedande respektive studieförberedande program inför det nationella provet? Undersökningen Àr av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. Dessa har analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgÄngspunkter, vilka Àr det sociokulturella perspektivet och lÀroplanens fyra F. Studiens resultat visar huvudsakligen att det nationella provet upplevs vara en riktningsvisare för lÀrares betygsÀttning och att det finns moment i undervisningen som fÄr stÄ tillbaka pÄ grund av provet, samt att det finns betydande skillnader i det nationella provets förberedelser pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program.

MÄlet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka attityder elever i grundskolan har till matematik och hur dessa eventuellt förÀndras genom skolÄren. Vidare Àr syftet att utreda om flickor och pojkar har samma attityder eller om deras Äsikter skiljer sig Ät. För att undersöka detta utformade vi en enkÀt vilken samtliga elever pÄ en skola (Är 1-9) i södra Sverige fick besvara. Sammanlagt besvarade 512 elever enkÀten. Resultatet visade att attityderna eleverna har till matematik var övervÀgande positiva men att intresset för matematik avtar nÄgot med stigande Älder.

Denna studie handlar om synliggörandet av matematik i förskolan. DÄ lÀroplanen föreskriver att alla barn skall utmanas och utvecklas i sitt matematiska tÀnkande och lÀrande sÄ Àr syftet med undersökningen att fÄ mer kunskap om hur och vad det Àr för matematik som synliggörs i förskolan. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ sin roll och kompetens i arbetet med smÄ barn och matematik. Genom vÄr litteraturstudie har vi fÄtt mÄnga idéer och kunskap om hur man kan arbeta med matematik i förskolan och förskoleklass. Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnde oss av enkÀter med öppna frÄgor.