Sökresultat:
4164 Uppsatser om Nationell planering - Sida 58 av 278
Miljöprövningens avgränsning: vid prövning av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken
Den obligatoriska prövningen av miljöeffekter från verksamheter som medför eller riskerar att medföra olägenhet för människors hälsa och miljön regleras i såväl internationell som nationell rätt. Inom EU-rätten är MKB-direktivet och IPPC-direktivet de viktigaste för prövningen av miljöfarlig verksamhet. I Sverige regleras miljöprövningen i miljöbalken kap. 16-25. I början av 2000-talet justerades det svenska regelverket på miljöprövningens område för att bättre anpassas till EU-rättens krav, samt för att öka effektiviteten i handläggningsförfarandet hos de svenska tillståndsmyndigheterna.
Mångfaldens gemenskap? ? mångkulturell nationell gemenskap genom interkulturell kommunikation
AbstractIn the literature on multiculturalism and group rights there is a strong tradition that sees diversity as something directly paradoxal to unity. In this tradition, scholars put forward a view of multiculturalism as a divisive and exclusionary process which breaks down the cohesion and unity of society. Related to this notion is that of a neutral and universally valid frame of reference in which political dilemmas can be solved; for example a neutral civil sphere where the ?true essence? of society lies. In this essay I attempt to criticise these two notions.
Vision Araby/Dalbo - Förslag på åtgärder i den offentliga miljön för att uppnå ökad trygghet och attraktivitet
Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo,
tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var
ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många
av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona
och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och
funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men
utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.
Samband mellan anknytningstrygghet och traumasymptom hos barn som bevittnat våld i hemmet
Barn som bevittnar våld mellan föräldrarna i hemmet riskerar att utveckla psykisk ohälsa, däribland traumasymptom. Hur barnets symptombildning ser ut beror bland annat på grad av våld men också på barnets anknytning till föräldrarna. Då forskning kring anknytning främst fokuserat på relationen mellan mamma och barn var det huvudsakliga syftet med denna studie att undersöka om barns anknytningstrygghet till respektive förälder har olika samband med barns traumasymptom. Data från 64 barn tillhandahölls från en nationell utvärdering av behandlingar för barn som upplevt våld hemma. Analyser av barnens självskattningar visade att anknytningstrygghet till pappa hade ett negativt samband med depression och att våld i hemmet hade ett negativt samband med dissociation hos barnen, oavsett om de hade bevittnat våldet eller inte.
Lärares arbete med skrivuppgiften i det nationella provet i svenska i årskurs tre : Theachers' work with Swedish writing assignement in the national tests given during the 3rd grade
Akademin för utbildning, kulturoch kommunikation EXAMENSARBETE UÄÖ007 15 hp Vårtermin 2010SAMMANDRAG Bild här) kationldning, kulturch ko__________________________________________________________Ann-Charlotte Fernkvist Lärares arbete med skrivuppgiften i det nationella provet i svenska i årskurs treTeachers? work with Swedish writing assignments in the national tests given during the 3rd grade År 2010 Antal sidor: 47_______________________________________________________Syftet med denna studie är att genom intervjuer belysa lärares arbete med skrivuppgiften i det nationella provet i årskurs tre. Studien avgränsas till hur lärare praktiskt förbereder, genomför och bedömer skrivuppgiften. I studien har fyra informanter intervjuats utifrån en kvalitativ intervjumetod.Studien visar bland annat att informanterna har skilda erfarenhet av nationella prov och att de har kommit olika långt med genomförandet av 2010 års prov. Även om deras erfarenhet skiljer sig åt har de liknande grundtankar inom förberedelse, genomförande och bedömning.
IFRS : merarbete för företagen?
Introduktion: Från och med januari 2005 ska alla noterade moderbolag inom EU ha anpassat sig till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Syftet med IFRS är att med hjälp av internationella regler skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv europeisk kapitalmarknad. I och med övergången till IFRS är EU nu världens största region med gemensamma redovisningsprinciper. Syftet med studien är att identifiera och klarlägga om merarbete har uppkommit för svenska noterade företag i och med anpassningen till de nya IFRS-standarderna samt att ge en generell bild av posten IAS 19, Ersättningar till anställda.Metod: För att uppnå syftet med vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ inriktning i form av intervjuer. De fyra företagen som intervjuats finns i Jönköpingsregionen.Teoretisk referensram: Teorin presenteras i tre större avsnitt; harmonisering, IFRS samt IAS 19.
Mot ett befolkat Brunkebergstorg
Stockholms stad har i vision city ett antal konkreta utvecklingsmål för stadens utveckling fram till 2030. Bland annat betonas vikten av en större funktionsblandning, fler verksamheter med längre öppettider och en större mängd nattbefolkning i city. Som ett steg i vision citys riktning omvandlas inom kort Swedbanks huvudkontor på Brunkebergstorg till hotell, samtidigt som en renovering av Brunkebergstorg är aktuell.Uppsatsens syfte är att söka svar på hur Stockholms stad genom fysisk planering kan öka antalet besökare över hela dygnet på Brunkebergstorg och därmed öka nattbefolkningen i Stockholms city. Tillvägagångssättet utmärks till största del av litteraturstudier av forskningslitteratur inom stadsplanering, stadsliv och stadshistoria samt intervjuer och en platsanalys av Brunkebergstorg. Resultatet av litteraturstudierna presenteras som strategier vilka kan användas inom stadsplanering för att skapa ett befolkat offentligt rum.
Inverkan på identiteten i en global värld - Hur påverkas svenska diplomater av sitt yrke?
How is the identity of Swedish diplomats affected by living a very international life, regularly moving from one place to another, while their main task is to represent Sweden at all times? How does the national identity relate to the professional and the international identity and what role does the context play in this process? These are the questions asked in this thesis. By interviewing 39 Swedish diplomats and by comparing the responses of the interviews and the theories applied, this thesis will show that it is the context, rather than the time spent abroad that changes their identities and not the least their perspectives of the world. The theories concern intersectional identities, nationalism, context and globalisation. It is from the point of view that identities are constructed and therefore changeable.The diplomats gain a greater awareness of their Swedish identity, wider and deeper perspectives of what it means to be Swedish, but also the advantages that other cultures have to offer.
Gör det du kan, med det du har, där du är : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar kring resurser i förskola och skola
Barns behov, ekonomi och politik är det som utgör innehållet i den allmänna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare från fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanställts, analyserats och jämförts med en teoretisk översikt där litteratur samt nationell och internationell forskning inom området behandlats. Undersökningen visar att det är pedagogen själv, tillsammans med arbetslaget, som är den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som är outnyttjade på grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang.
Mångfald och möten i nya Norra Sorgenfri?
Mycket händer i Norra Sorgenfri. Det här arbetet syftar till att sätta
omvandlingen under lupp och att granska möjligheterna för ett inkluderande
stadsliv i området. Vissa forskare hävdar att Malmö segregeras och att fler
malmöbor lever i en marginalposition. Avsikterna med omvandlingen är goda och
det verkar på planer och program som att stadsdelen kan bli ett område för hela
Malmö. Det är dock viktigt att diskutera hur området skulle kunna fungera som
mötesplats och boendemiljö.
Folkhälsa i översiktligplanering- med fokus på fysisk aktivitet
Folkhälsa och folkhälsomål är ämnen som vid en första tanke tycks ligga långt
bort från stadsplanering. Faktum är dock att människors vardag påverkas av hur
staden planeras, viket är logiskt.
Hur en individ väljer att förflytta sig från en målpunkt till en annan påverkas
exempelvis av vilken infrastruktur som finns, vilka avstånd det handlar om,
vilken aktivitet individen är på väg till eller från samt vilken tid på dygnet
som förflyttningen sker. Flertalet resor sker idag med bil eller
kollektivtrafik, vilket innebär att människan transporteras stillasittandes.
Många arbeten utförs idag stillasittande och flertalet fritidsaktiviteter
innebär ännu mer stillasittande.
Ungdomars deltagande i den fysiska planeringen
Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur och varför ungdomar kan
delta i den fysiska planeringen. Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka vilka
planeringsmetoder och modeller det finns för att inkludera ungdomar i planeringen av
våra offentliga miljöer. Detta görs genom en litteraturstudie och genom att studera och
delta i workshopen ?Gör (om)rådet?, som gav mig en möjlighet att inhämta information
och praktisk erfarenhet kring hur olika planeringsmetoder för ungdomars inflytande
används i praktiken..
Västra Sörhaga, Alingsås - en subtraktion och en addition
Avsikten med detta examensarbete är att utreda
möjligheterna för och föreslå lämplig bebyggelse i Västra
Sörhaga, Alingsås. Vid en första anblick ser Västra Sörhaga ut att sträcka ut
sig över ett mycket stort område. Men Västra Sörhaga begränsas också av flera
faktorer. Jag kommer i detta arbete visa hur den byggbara marken för bostäder
reduceras av olika omständigheter och hur dessa kan återerövras..
Med projekt som ledstjärna: Projektdiskursens påverkan på organisationsuppfattning och -utformning
<b>Syfte</b><br>Uppsatsen har tre syften:<br>- att beskriva och analysera innehållet i projektdiskursen, samt att härigenom utveckla ett verktyg för vår analys av empirin<br>- att med hjälp av diskursanalysens innehåll undersöka teorins avtryck i empirin från fallstudien<br>- att reflektera över projektarbete<p><b>Metod</b><br>Vår ontologiska syn baseras på ett förståelsebaserat, tolkande perspektiv där verkligheten ses som subjektivt upplevd. Trots detta vill vi påstå att vår ansats har beröringspunkter med kritisk teori eftersom vi vill differentiera medvetandet genom att undvika att förstärka det som vi uppfattar som dominerande i projektdiskursen. Uppsatsen är en explorativ kvalitativ fallstudie. Insamling av data har skett främst genom ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer. <p><b>Slutsatser</b><br>Slutsatserna beskriver projektdiskursens påverkan på organisationsuppfattning och ?utformning.
Arbetsterapeuters erfarenhet av gruppaktiviteter som en intervention för klienter med Anorexia Nervosa
En av de vanligaste ätstörningarna i dag är Anorexia Nervosa, som yttrar sig främst i självsvält och ofta även överdriven träning. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av gruppaktiviteter som en intervention för klienter med Anorexia Nervosa. Studien baserades på sex intervjuer med sju deltagare. Data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Arbetsterapeutens planering av gruppaktiviteter, arbetsterapeutens roll och förhållningssätt i gruppaktiviteter, arbetsterapeutens erfarenhet av att gruppaktivitet både kan stödja och hindra klienter, arbetsterapeutens erfarenhet av att gruppaktivitet på olika sätt leder till förändrat aktivitetsutförande.