Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktäriserar Malmö stads planeringstänkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras är den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om städer och regioner utifrån en global informationsekonomi. Den fjärde och sista diskursen är en gren inom planeringsteorin som ställer sig kritisk till den modernistiska synen på planering och planerare. Planering som postmodernism är likt sina föregångare, normativ i sin karaktär och försöker att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial värld. Malmö är en stad med en historia som industristad och som nu försöker etablera sig som en kunskapsstad.

Kunskap om befolkningens storlek och åldersfördelning är en förutsättning för att göra förutsägelser för framtiden och ett viktigt underlag vid planering. Genom kunskap om befolkningssammansättningen har vi en större handlingsfrihet och stora fördelar vid planering av den fysiska miljön. Den övergripande utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medans storstäderna ökar sin befolkning genom inflyttning och invandring (Glesbygdsverket 2007b). För att förhindra att vissa orter på sikt försvinner helt är en stabilisering av befolkningsunderlaget viktigt för många kommuner. Kommuners problem och möjligheter varierar alltmer på grund av ålderstrukturer, flyttmönster och investeringar i olika delar av landet.

Kunskap om befolkningens storlek och åldersfördelning är en förutsättning för att göra förutsägelser för framtiden och ett viktigt underlag vid planering. Genom kunskap om befolkningssammansättningen har vi en större handlingsfrihet och stora fördelar vid planering av den fysiska miljön. Den övergripande utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medans storstäderna ökar sin befolkning genom inflyttning och invandring (Glesbygdsverket 2007b). För att förhindra att vissa orter på sikt försvinner helt är en stabilisering av befolkningsunderlaget viktigt för många kommuner. Kommuners problem och möjligheter varierar alltmer på grund av ålderstrukturer, flyttmönster och investeringar i olika delar av landet. Även orter med en stillastående eller negativ utveckling behöver planering och i vissa fall riktade insatser för att överleva. Tillväxt är inte det mest troliga scenariot för alla då resurserna är regionalt ojämnt fördelade (Westholm red.

Det här är resultatet av kandidatarbetet, skrivet under kursen kandidatarbete 15 p vårterminen 2010 på programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet är det avslutande examensarbetet efter 3 års studier i fysisk planering på grundläggande nivå. Arbetet handlar om funktionsomvandlingar i staden. Hur ett flexibelt byggande kan underlätta i städer, där behovet av byggnader förändras snabbare än en byggnads livstid. Kandidatarbetet har dels inneburit studier av en funktionsomvandling som gjorts på Stumholmen i Karlskrona och dels inneburit ett försök till en liknande omvandling på ön Kungsholmen i Karlskronas skärgård där en funktionsomvandling är aktuell idag år 2010.

Denna uppsats belyser hur fystränare anställda av elitfotbollklubbar i Sverige uppfattar begreppen periodisering och styrketräning och hur de resonerar kring dessa under försäsong. Vidare kommer även deras tidigare erfarenheter och bakgrunder utvärderas. Studien har en kvalitativ inriktning där sex professionella fystränare verksamma i Västsverige utvärderats genom semistrukturerade intervjuer. I tidigare nationell forskning har ämnet beskrivits sparsamt, vilket gör studien till ett aktuellt ämne. Resultaten visar att bakgrunden påverkar tränarna, men att utbildningen är varierande.

Syftet med den här studien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnad av patienter med feber. Designen som användes var en deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Elva intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetar på en medicinavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet.

En nationell interaktiv webbplats- www.kuling.nu arbetades 2003 fram på Psykosvårdens utrednings-och behandlingsenhet, Karlakliniken. Webbplatsen riktar sig till barn och ungdomar som har en förälder med psykisk sjukdom och är en del av det anhörigstöd som erbjuds på enheten. Denna studie görs som en uppföljning av kuling.nu där syftet är att beskriva den interaktiva webbplatsen kuling.nu med avseende på innehållet i besökarnas inlägg på diskussionsforumet samt användningen av webbplatsen. Huvudinläggen på kuling.nus diskussionsforum har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav sex teman som speglar innehållet i inläggen: ensamhet; att bära ansvar; känsloupplevelsen; betydelsen för den egna personen; sökande efter svar och förmedling av stöd.

Det behövs konkreta upplevelser och praktiska tillämpningar för att eleverna ska förstå den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie var att undersöka hur sex lärare i årskurs 3 och 4, i sydvästra Sverige, uppfattar att ett färdigt laborativt material inom tal i bråkform, vilket representerar de olika faserna - konkret, representativt, abstrakt och återberättande, påverkar deras planering, undervisning och bedömning. Resultatet visar på att lärarna uppfattar att det färdiga laborativa materialet påverkar deras planering, undervisning och bedömning på sätt att det ger variation, stöd, elevaktivitet och tid att individualisera. Men samtidigt visar resultatet även på att lärare i studien uppfattar att materialet behöver utökas med elevinflytande och delaktighet, mer tid till att arbeta med det färdiga laborativa materialet och utökat bedömningsunderlag. Det vi la märke till i uppfattningarna i lärarnas svar var att alla saknade kunskap om den representativa fasen och vikten av att ta med alla faserna i arbetet med det färdiga laborativa materialet..

Resultatet från genomförd undersökning ger klara indikationer på att operativ planering inte baraär beroende av en doktrin utan även är en katalysator för densamma, dvs. det sker ständigt ensamverkan mellan planering och de bakomliggande tankarna. Det centrala för en doktrin av idagär att vara normgivande för hur en officer bör förhålla sig till dessa två beståndsdelar och då påden operativa nivån. Resultat tyder på en förskjutning till förmån för metod och då på bekostnadav tankar bakom. Resultatet anger även att det inte är FM-doktrinen som fyller denna roll utan detär NATO:s AJP-01 som är dominerande.

Småföretag har stor betydelse för det svenska näringslivet och många av dessa företag är familjeföretag. En av familjeföretags största utmaningar är planering inför generationsskifte. Många företagare drar sig dock för att planera, eftersom överlåtaren måste ge upp sin makt och kontroll över företaget och därmed kan känna att han/hon ger upp sin identitet. Syftet med examensarbetet var att, med hjälp av ett praktiskt exempel, förklara planeringsprocessen inför ett familjeföretags generationsskifte, samt att ge rekommendationer för vad företag bör tänka på inför generationsskifte. En fallstudie med personliga intervjuer och en telefonintervju valdes som datainsamlingsmetod och till studieobjekt valdes ett familjeföretag som varit med om två generationsskiften.

Den svenska något begränsade artilleri-förmågan skall kunna verka effektivt i alla konfliktnivåer och detta skapar behov av erfarenhetsinhämtning av tidigare konflikter. Finska vinterkriget har i denna uppsats behandlats för att utvärdera en konflikt av nationell karaktär liknande den svenska försvarsmakten skulle kunna ställas inför.Undersökningen behandlade två områden; ?Mannerheim-linjen? och ?Norr om Ladoga? på grund av dess olika karaktär och på så sätt behov av finsk taktikanpassning. Analysen genom kvalitativ litteraturstudie genomfördes med utgångspunkt i teorin krigföringens principer. Analysen skulle sedan mynna ut i ett antal principer som verkade framgångsfrämjande för artilleriets användande.

Det är en svensk ambition att folkhälsan ges större utrymme i samhällsplaneringen. Dock finns i dagsläget inga lagstadgade krav eller tydliga riktlinjer kring hur folkhälsoaspekter ska integreras i fysisk planering. En stor del av ansvaret för att uppfylla denna ambition hamnar på de svenska kommunerna och det är i dessa som de svåra avvägningarna mellan olika intressen måste göras. Syftet med denna studie är att studera vilka hinder och möjligheter som finns med att integrera folkhälsoaspekter i planering och utformning av den kommunala fysiska miljön.Denna studie är utformad som en fallstudie där en svensk kommun har studerats med hjälp av intervjuer och dokumentanalyser. Resultaten från denna studie visar att konflikter med miljömässiga och ekonomiska värden är ett hinder när folkhälsoaspekter ska integreras i kommunal samhällsplanering.

Att bygga hus är en lång och komplicerad process som börjar med planering och avslutas med en slutbesiktning. Det är ett av de största projekten som görs i livet, därför är det viktigt att vara ytterst noggrann vid bland annat planering, budgetering och val av entreprenör. Det är många aktörer under byggprocessen där de viktigaste är arkitekten, stadsbyggnadskontoret och byggnadsentreprenörerna. Syftet med denna rapport är att göra en undersökning hur väl samarbetet mellan aktör och konsument fungerar under byggprocessen. Målsättningen är att försöka hitta orsakerna till varför dessa vanliga problem uppstår och om det finns möjlighet att begränsa eller helt ta bort dessa problem I rapporten har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod just eftersom att vi vill få fram enskilda individers tolkning av hur de upplevde husbyggnadsprocessen. Av den orsaken att varje fall är unikt så lämpar sig därför inte en kvantitativ metod för att få svar på vår undersökningsfråga. Resultatet visar att privatpersoner hellre lägger pengar på själva huset än en väl utformad planering.

Syftet i föreliggande studie är att få en ökad förståelse för hur lärare planerar och genomför undervisningen på ett gymnasieprogram med tematiskt upplägg för att göra den begriplig och intressant för eleverna. Syftet är också att fördjupa förståelsen för hur lärarens planering och utvärdering sker utifrån deras egna intressen, läroplanen, kursplanen samt de nationella och lokala målen. Eftersom det är lärarens tankesätt och planering som skall undersökas så har jag valt att göra en kvalitativ studie i form av intervju. Resultatet visar att läraren har betydande ambitioner på att fokusera på eleven och involvera eleven i planeringen. I och med lärarens möjlighet att tolka kursplanen självständigt tillsammans med den lokala kursplanens stora betydelse så finns det bra möjligheter att implicera eleverna i planeringen och på så sätt öka samspelet mellan läraren, eleven och ämnesinnehållet..

Den här rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lärarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans läroplan och lokala styrdokument. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för lärarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lärarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lärare i förskolan.Rapporten visar att övervägande delen av lärarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gäller faktorer som påverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det är: (i) Kompetens, (ii) förståelse av naturvetenskapen och dess innehåll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.Utifrån gällanden styrdokument i förskolan är naturvetenskapen ett kunskapsområde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lärarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren..