Sökresultat:
916 Uppsatser om Nationell likvärdighet - Sida 19 av 62
SjÀlvlÀkning frÄn ett alkoholmissbruk : En kunskapsöversikt
Syftet med studien var att studera hur fenomenet sjÀlvlÀkning framstÀlldes i nationell och internationell forskning. Studien omfattar tre frÄgestÀllningar: (1) Hur definieras alkoholmissbruk i artiklarna? (2) Hur definieras sjÀlvlÀkning i artiklarna? (3) Hur framstÀlls sjÀlvlÀkningsprocessen i artiklarna? För att besvara dessa frÄgestÀllningar gjordes en selektiv kunskapsöversikt och en kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes som metod. Kunskapsöversikten utgjordes av tio forskningsdokument vilka omfattades av kvalitativa och kvantitativa undersökningar mellan Ären 1996-2007. Studiens position Àr postmodern.
Samplanering - hinder och möjligheter
I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..
Ăr det dĂ€r ett torg? : en studie om upplevelse, anvĂ€ndning & gestaltning
I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..
RÀttsliga aspekter pÄ parallellhandel med ompaketerade lÀkemedel pÄ den gemensamma marknaden
Inom EU leder skyddet av nationella immateriella rÀttigheter ofta till konflikter med ett av Unionens och Romfördragets grundlÀggande syften; principen om varors fria rörelse. Parallellimport av lÀkemedel pÄ den gemensamma marknaden stÀller konflikten mellan immaterialrÀtten, konkurrensrÀtten och principen om fria varurörelser pÄ sin spets. Den fria rörligheten för lÀkemedel gÄr genom EG-domstolens rÀttspraxis i brÀschen för utvecklingen av en enhetlig marknad. I denna uppsats analyserar författaren Jon HÄkansson parallellhandeln med lÀkemedel, i synnerhet problematiken med varumÀrkesintrÄng vid ompaketering, ommÀrkning och anbringande av nytt varumÀrke. EG-domstolens omfattande rÀttspraxis fram till och med de senaste avgörandena pÄ omrÄdet klargörs och balansen mellan de motstridiga intressena analyseras; pÄ ena sidan finns viljan att uppnÄ sÄ fri rörlighet för varor som möjligt och pÄ den andra intresset av att bevara rÀttigheter enligt nationell immaterialrÀtt..
AnvÀndbarhetstestning och designförbÀttringar pÄ NPà Mobil ? en applikation för vÄrdpersonal
PÄ uppdrag av HOW Solutions AB har anvÀndartester utförts pÄ deras applikation NPà Mobil. Applikationen bygger pÄ det webbaserade systemet NPà (Nationell Patientöversikt) och ger vÄrdpersonal (frÀmst distriktssköterskor) tillgÄng till patienters journaler i sin smartphone eller surfplatta vid hembesök. Syftet med studien Àr att dels se om det finns nÄgon skillnad mellan smartphone och surfplatta med avseende pÄ lostness och tid men ocksÄ att identifiera problem i systemet som behöver designas om. För att fÄ en bra överblick över distriktssköterskors arbetssÀtt intervjuades tvÄ stycken. Dessa intervjuer lÄg sedan till grund för anvÀndartestet som utvecklades.
SVERIGE OCH Ă LANDSFRĂ GAN GENOM ERIK PALMSTIERNAS ĂGON 1914-1921
Denna uppsats analyserar Sveriges agerande i tvistemĂ„let mellan Sverige och Finland kring Ă
lands statstillhörighet under första vÀrldskriget och dettas omedelbara efterbörd. Mer specifikt behandlas frÄgan om varför Sverige valde att hÀnskjuta Àrendet till internationell skiljedom genom fredskonferensen och sedermera NF ? en analys som tar sin utgÄngspunkt i Erik Palmstiernas upplevelser av skeendet och dennes agerande dÀrefter. Erik Palmstierna var behörigt statsrÄd i frÄgan mellan 1917 och 1920 och blir fokus för denna undersökning som tar avstamp i en modifierad form av Jakob Gustavssons modell för utrikespolitiskt beslutsfattande. Denna kombinerar internationella och inrikespolitiska faktorer, vilka postuleras kunna pÄverka ett förlopp med en kognitiv faktor i en individuell beslutsfattare, sedan det först Àr genom mÀnsklig tolkning som ett skeende kan fÄ betydelse och implikationer för en nationell handlingslinje..
Nationell identitet i konsten : Peter Johansson dekonstruerar mytbilden om svenskhet
The purpose of this examination is to identify how notions of Swedishness is created artistically, and from where these notions come. My method is to make a study on exhibition catalogues on the theme Swedishness/Nordism, with focus on the contemporary Swedish artist Peter Johansson. With a retrospect of his childhood in Dalecarlia, he investigates a Swedish iconography with it?s roots in national romanticism, which for more than one hundred years has been preserved and exploited of the tourist industry to market Sweden. It?s this monotonous iconography that Johansson deconstructs to make it appear like something else ? namely an iconography based on ethnic purity, which pushes away the foreign and protects the own.
Mexikos civilsamhÀlle och NAFTA RMALC:s och Zapatisternas svar pÄ frihandelsavtalet
Abstract1994 trÀdde NAFTA i kraft, ett frihandelsavtal mellan Kanada, USA och Mexikosom varit föremÄl för en intensiv debatt mellan dess föresprÄkare ochmotstÄndare. Vi har i vÄr studie valt att uppmÀrksamma tvÄ sfÀrer i detmexikanska civilsamhÀllet, som pÄ olika sÀtt uttryckt kritik mot NAFTA. Dessa Àrdelar av zapatiströrelsen samt nÀtverket RMALC (Mexican Network On FreeTrade). De aktuella delarna av zapatiströrelsen Àr EZLN (Ejército Zapatista deLiberación Nacional) och den civila FZLN (Frente Zapatista de LiberaciónNacional). Genom att anvÀnda oss av begrepp frÄn framför allt neogramscianskteoribildning har vi diskuterat hur motstÄnd mot neoliberal globalisering kanuppstÄ och artikuleras.
Sydafrikansk film som national cinema : En jÀmförande analys av ett forskningsfÀlt
The purpose of this essay is to study the film culture in South Africa in a national cinema-context, focusing on the relationship between anti-apartheid film from 1974-1994 and the film in South Africa today. By pitching the South Africa-specific works of Lucia Saks and Jacqueline Maingard against the over-arching debate on national cinema as formulated by, amongst others, Stephen Crofts and Andrew Higson, this study aims to find whether or not a specific South African national cinema have existed, and exists today, or not. The study finds that an underground culture of documentaries and short films made by and for the black population has been in place since the apartheid, and the distribution method on video and television is still being used to reach the black population today. By re-examining the concepts of both the national, and of national cinema to also include film on video and television, the study shows that South Africa has indeed a film culture that can be called a national cinema..
En undersökning över elevers vanor att göra lÀxor - med fokus pÄ tid
Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra vilka vanor eleverna i tvÄ skolor med avsevÀrda skillnader i studieresultat har nÀr det gÀller lÀxlÀsning. Eleverna vi tillfrÄgat gÄr i Ärskurs nio i totalt fem klasser. Genom en kvantitativ metod i form av en enkÀtstudie undersöks vad som pÄverkar elevernas lÀxlÀsning. Totalt har vi i de fem klasserna samlat in 97 enkÀter av 130 möjliga. UtifrÄn nationell och internationell forskning analyseras frÄgestÀllningen om vilka lÀxvanor eleverna i de tvÄ skolorna har och vilka bakomliggande variabler som har störst pÄverkan pÄ elevernas lÀxlÀsning.
Generation Z i globala virtuella team : Nationella kulturskillnaders förÀndrade roll
I den ha?r uppsatsen fo?rses la?saren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team besta?ende av Generation Z. Vi fokuserar pa? dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur fo?ljande perspektiv; fo?rtroende, o?msesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifra?n va?r litteraturgenomga?ng formulerar vi tva? hypoteser; 1) att nationella kulturer ha?ller pa? att fo?ra?ndras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera la?ngre, vilka vi underso?ker genom en kvantitativ enka?t som skickats ut till studenter fra?n hela va?rlden.Va?rt resultat visar pa? att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa omra?den, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande a?r na?rvarande na?r det kommer till fo?rtroende och o?msesidigt beroende.
TillgÀnglighet i gallerior för personer med funktionsnedsÀttningar
TillgÀnglighet i vÄrt samhÀlle innebÀr att alla, trots funktionsnedsÀttningar, ska kunna anvÀnda publika lokaler och övriga allmÀnna platser. Arbetsterapeuter har kunskap om tillgÀnglighetsfrÄgor dÄ de arbetar för att personer med funktionsnedsÀttning ska kunna leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Sveriges regering antog under Är 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Enligt denna handlingsplan ska all verksamhet vara tillgÀnglig för alla medborgare i slutet av Är 2010. Syftet med denna studie var att undersöka tillgÀngligheten i gallerior för personer med funktionsnedsÀttning.
Motorljud i skogen: en studie om skogsavverkningens mekanisering 1950-2007
Denna uppsats utreder den svenska skogsavverkningens utveckling mellan 1950-2007. Under denna period mekaniserades avverkningen, vilket ledde till en förÀndrad verklighet för skogsbranschen, dess anstÀllda samt de skogsrika regionerna i frÀmst Norrland. Med hjÀlp av nationell statistik och överskÄdliga figurer, framkommer i uppsatsen en tydlig bild av denna förÀndring. Mekaniseringen ledde till arbetslöshet, förÀndrade yrkesroller och stark utflyttning frÄn skogsrika kommuner. Emellertid blev lönerna högre, anstÀllningstryggheten starkare samt olycksrisken lÀgre under de bahandlade Ären.
Europeisering av nationell bilateral diplomati mellan EU-stater : - en beskrivande fallstudie av Italiens och Sveriges bilaterala diplomatiska förbindelser via ambassaderna
This study aims at examine if an Europeanization is affecting the bilateral diplomatic relation between Sweden and Italy as managed by the national embassies. The questions asked to pursue the aim are; how the bilateral diplomatic work is managed between the countries, are there any signs of Europeanization within this relation or is it still contingent on intergovernmental principles? In this study an analytical model is created and used to analyze how the bilateral diplomacy between Italy and Sweden is managed through the embassies. The discussion on top ?down Europeanization by Tanja Börzel is central to the development of the analytical model.
Handel med utslÀppsrÀtter : En analys av bristerna i redovisnings- och beskattningsreglerna
SammanfattningFör att vÀnda den globala uppvÀrmningen grundlades i Kyotoprotokollet tre marknadsmekanismer som syftar till att pÄ olika sÀtt Ästadkomma minskade utslÀpp av vissa vÀxthusga-ser. Den enda av dessa mekanismer som i nulÀget Àr aktiv, Àr handeln med utslÀppsrÀtter som hÀnför sig till utslÀppen av koldioxid.Eftersom EU Àr part i Kyotoavtalet antog Europaparlamentet och Europeiska Unionens rÄd ett direktiv (2003/87/EG)(handelsdirektivet) för att uppnÄ de Ätaganden som antagits i protokollet. Handelsdirektivet implementerades i svensk rÀtt genom lag (2004:1199) om handel med utslÀppsrÀtter. Innehavet av en utslÀppsrÀtt medför en rÀtt att slÀppa ut ett ton koldioxid. Enligt handelsdirektivet skall 95 % av utslÀppsrÀtterna delas ut gratis till utvalda företag med höga nivÄer av utslÀpp.