Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och Nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och Nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Den här uppsatsen är en undersökning av hur Nationell identitet har framställts i tre populära, svenska filmer: Sällskapsresan (1980), Änglagård (1992) och Jalla! Jalla! (2000).De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för uppsatsen är begreppet nationalism och då främst Benedict Andersons tankar om nationen som den föreställda gemenskapen, begreppet nationell film främst utifrån Andrew Higsons definition, samt svensk etnologiforskning och vad som på det området, genom historien har sagts om nationella identiteter och framförallt svenskhet.Med hjälp av etnologiforskningen genomförs näranalyser av ovan nämnda filmer som besvara frågan om hur svenskheten framställs och stereotypiseras i dessa, samt hur dessa bilder av svensk identitet ser ut i förhållande till den bild etnologiforskarna framhåller och har framhållit genom åren.Då de utvalda filmerna är tre mycket populära filmer med höga besökssiffror på biograferna, är ytterligare ett syfte med uppsatsen att diskutera något kring hur filmerna och dess framställning av svenskheten har mottagits av svenska folket, såväl publik som kritiker. Detta görs med hjälp av ett urval filmrecensioner samt kommentarer från filmskaparna själva.I slutdiskussionen argumenteras för att de tre filmerna innehåller liknande framställningar av svenskheten som också förefaller stämma väl överrens med såväl etnologernas teorier som svenskarnas uppfattning om sig själva och sitt land. Men också att filmerna inte innehåller annat än stereotypa och romantiserade bilder av svensk identitet som bidrar till skapandet och bevarandet av föreställda gemenskaper..

Syftet med uppsatsen är att mer än ett decennium efter Berlinmurens fall jämföra om och hur den nationella identitetskänslan i ett enat Tyskland rotat sig hos sex före detta västberlinare från tre generationer från arbetarfamiljer. Kvalitativa intervjuer har använts som metod. Intervjuerna och uppsatsen i övrigt har präglats av Joakim Ekmans teori, vilken utgår från att historia, territorium, gemensam kultur och delade politiska värderingar krävs för en Nationell identitetskänsla. Gemensamt för samtliga sex intervjuade är att de idag känner sig mer som tyskar än före detta västtyskar. Deras kunskap och intresse i den gemensamma historien skiljer sig stort såväl inom som mellan generationerna.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och Nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och Nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Denna analys behandlar frågeställningar om diasporakultur, identitet och representation i relation till dess inverkan på tolkningen av Gegen die Wand och dess filmspråk (2004, Fatih Akin). Finns det ett specifikt diasporafilmspråk som kännetecknar Gegen die Wand?.

Omfattningen av forskning gällande ungdomars tillit och identitet är något sparsam. Denna undersökning är en kartläggning av hur ungdomar i två områden i Göteborgsregionen skiljer sig åt i dessa avseenden. Som basis för undersökningen utförs intervjuer med fokusgrupper från högstadieskolor. Frågorna gäller gruppers kollektiva identitetskänsla och grad av tillit till samhället i stort. För att genomföra kartläggningen utgår man från tidigare forskningsrön på området och fördjupar sig i innebörden av begreppen identitet och tillit, vilket sedan sätts i relation till den eget utförda undersökningen.

Syftet med denna uppsats var att studera sportfilmen som genre och se hur denna genre konstruerar Nationell identitet på nationell och lokal nivå. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur en sporthändelse televiseras, dokumenteras respektive fiktionaliseras. Jag har genomfört en jämförande analys av likheter och skillnader mellan mer dokumenterande genrer och fiktion. Jag har analyserat skillnaderna mellan den TV-sända hockeymatchen vid OS 1980 mellan USA och Sovjet (även kallad ?Miracle on Ice? eftersom USA vann matchen mot de på förhand tippade som helt överlägsna Sovjet), dokumentären om matchen, Do You Believe in Miracles från 2001, och fiktionsfilmen Miracle från 2004 som bygger på nämnda match. Det resultat jag kommit fram till är att både dokumentären och filmen om matchen är uppbyggda för att förstärka den amerikanska patriotismen.

Uppsatsens syfte är att studera porträtteringen av Nationell identitet i Don DeLillos Falling Man och Amy Waldmans The Submission i förhållande till efterverkningarna av 9/11. Studien utgörs av undersökande och jämförande analyser av romanerna utifrån ett litteratursociologiskt samt postkolonialt perspektiv med fokus på nationalism, religion och commemoration.  Studien har presenterat hur amerikansk identitet har ifrågasatts och problematiserats i romanerna Falling Man och The Submission, och visat hur religion, commemoration och nationalism hänger samman med den amerikanska identiteten. En identitet som visat sig föränderlig och problematisk i efterverkningarna av 9/11. Studien har också kunnat visa att böckerna inte ämnar att lyfta fram en gestaltning av identitet som något allenarådande eller fast, utan att de istället visar hur identitet ständigt förändras och skiljer sig från karaktär till karaktär, genom problematiserandet kring tillhörighet, trygghet och trauma..

Uppsatsen undersöker hur bildmagasinet Se valde att porträttera den svenska identiteten under andra världskriget, genom att analysera bilderna i tidskriften med hjälp av Mral och Olinders bok Bildens retorik i journalistiken, boken behandlar fotografiers roll i journalistiken och presenterar relevanta begrepp för bildanalys. Återkopplingen till den svenska identiteten har undersökts utifrån Gaunt, Löfgren och Fazlhashemis begreppshantering om Nationell identitet. Gaunt och Löfgren går i boken Myter om svensken igenom hur de svenska kulturella värderingarna föds, var de kommer ifrån och vad de egentligen betyder. I antalogin Sverige och de andra visar Fazlhashemi hur man porträtterar andra kulturer genom att ställa den i motsats till sin egen kultur. Det material av Se som uppsatsen bygger på är årgångarna 1939, 1942 samt 1944-1945, det vill säga under upprustningen, krigets mitt och slutligen det sista krigsåret.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad verksamma lärare på en homogent integrerad skola har för tankar kring elevers identitet, samt vad de har för förhållningssätt kring elevers kunskapsinhämtning baserat på identitet. För att undersöka detta har kvalitativ forskningsintervju använts som metod. Resultatet visar att lärarna ansåg begreppet identitet av yttersta vikt, dock av andra anledningar än just jag ämnade fokusera på. Vidare kan det konstateras att lärarna arbetar med identitet men att det är ett mångtydigt begrepp, och kan således tolkas och tillämpas på olika sätt..

Vi har för avsikt att redogöra för två av de utvecklingsområden som ingår i projektet ?En Nationell Polis?. Det ena är framtagandet av en nationell polistaktik vid vardagsverksamhet ? farlig situation och vid insats mot folkmassa och det andra handlar om en nationell samordning av bombskyddsverksamheten. Trenden går mot en grövre brottslighet och det har visats att kriminella skyr få medel i sitt agerande.

Den fjärde juli 2014 kraschde den norska skidstjärnan Petter Northug sin bil efter att ha kört rattfull. Händelsen blev en stor nyhet i både den svenska tidningen Aftonbladet och i norska VG. Huvudfrågan i denna analys handlar om narrativet i Aftonbladet och VG, betraktande händelsen samt Northugs persona, och även om narrativet skiljer på grund av Northugs position som en antagonist i Sverige och en huvudperson i Norge. För att analysera berättelsen i de olika artiklarna tilläpades en egendesignad narrativanalys, sammansatt av det som kändes relevant och användbart i litteraturen. De skillnader som upptäcktes kunde kopplas till teorier om Nationell identitet, hjälterollen och medias sätt att använda idrottsmän, i det här fallet Petter Northug, som antingen antagonist eller protagonist.

Uppsatsen handlar om att det går att urskilja en lokal identitet på fyra skånska museer ochäven se om det finns någon regional identitet. Undersökningen sker genom studiebesök pårespektive museum och sedan en beskrivning av utställningarna. Sedan följer en analys avmaterialet som finns i utställningarna för att försöka se en lokal identitet i dem. Resultatet avuppsatsen är att jag enkelt kunnat se en lokal identitet på varje museums utställning men jaghar inte lyckats hitta en skånsk regional identitet..

Ett undersökande av min identitet som grafisk designer, genom det praktiska arbetet med att ta fram en grafisk identitet..

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur EU kan skapa eller vidmakthålla en gemensam identitet för hela unionen. Detta gjordes utifrån antagandet att en sådan EU-identitet är en form av kollektiv identitet och formas i ett föränderligt samhälle. Undersökningen gjordes i form av en litteraturstudie kring de tre begreppen kollektiv identitet, Nationell identitet samt organisationsidentitet. Det kollektiva identitetsskapandet studerades mot bakgrunden av ett föränderligt samhälle, där kollektiv identitet ses som en förutsättning för gruppers och samhällens fortlevnad och skapas i sociala sammanhang.I bearbetningen av materialet försökte vi dra paralleller mellan EU:s åtgärder för att skapa eller vidmakthålla EU-identiteten samt de åtgärder som traditionellt används på nationell- respektive organisationsnivå. Nationella identiteter skapas via uppifrån styrda projekt med statsmakten som initiativtagare.