Forskning visar att vi idag lever i ett samhÀlle med en relativt öppen syn pÄ sex och sexualitet. MÀnniskans instÀllning till sex tenderar att korrelera med kulturella normer och individer kommer sÄledes att problematisera och vÀrdera sina sexliv dÀrefter. Uppsatsen syftar till att undersöka hur unga vuxna uppfattar att den heterosexuella diskursen ser ut i vÄrt samhÀlle idag och hur de förhÄller sig till den beteende- och kÀnslomÀssigt. FrÄgestÀllningen lyder: Hur beskriver unga vuxna att samhÀllets sexuella diskurs ser ut idag? Och hur förhÄller de sig till diskursens som beskrivs om sex beteende-och kÀnslomÀssigt?Studien baseras pÄ 8 stycken semistrukturerade intervjuer med studenter studerandes pÄ Stockholms universitet och tidigare svensk forskning bidrar med omrÄdesöversikt.

Forskning visar att vi idag lever i ett samhÀlle med en relativt öppen syn pÄ sex och sexualitet. MÀnniskans instÀllning till sex tenderar att korrelera med kulturella normer och individer kommer sÄledes att problematisera och vÀrdera sina sexliv dÀrefter. Uppsatsen syftar till att undersöka hur unga vuxna uppfattar att den heterosexuella diskursen ser ut i vÄrt samhÀlle idag och hur de förhÄller sig till den beteende- och kÀnslomÀssigt. FrÄgestÀllningen lyder: Hur beskriver unga vuxna att samhÀllets sexuella diskurs ser ut idag? Och hur förhÄller de sig till diskursens som beskrivs om sex beteende-och kÀnslomÀssigt? Studien baseras pÄ 8 stycken semistrukturerade intervjuer med studenter studerandes pÄ Stockholms universitet och tidigare svensk forskning bidrar med omrÄdesöversikt.

Idag ser vi tecken pÄ en alltmer tilltagande globalisering av internationellt företagande. VÀrderingar blir inte bundna till speciella platser utan dessa finns representerade över nationsgrÀnserna och sÄledes fÄr de nationella grÀnserna endast en symbolisk betydelse. Detta till trots kan man inte blunda för det faktum att det Àr frÄga om ett kulturellt möte nÀr ett internationellt företag möter en nationell kultur. IKEA med en sin starka företagskultur med svenska vÀrderingar agerar internationellt. Hur uppfattas den starka företagskulturen i andra lÀnder med andra kulturer och vÀrderingar Àn i Sverige.

Det ökande behovet av nationella IT-stöd inom hÀlso- och sjukvÄrd har lett till att en nationell IT-strategi för vÄrd och omsorg har utarbetats och att flera projekt inom ramen för denna strategi har startats. Ett av dessa projekt Àr utvecklingen och det nationella införandet av det nya ordinationsverktyget Pascal vilket innefattar samtliga landsting och kommuner. FörutsÀttningarna för projektet och dess storlek medför att ledningen mÄste finna tillÀmpbara strategier för att hantera dess komplexa förhÄllanden. Det har konstaterats att ett stort antal projektmisslyckanden kan bero pÄ att komplexa projekt leds genom icke tillÀmpbara strategier. Ledning av komplexa projekt försvÄras av det faktum att linjÀra strategier inte Àr tillÀmpbara, strategierna bör istÀllet situationsanpassas och vÀljas efter de olika problemen som mÄste bemötas under projektets gÄng.Denna fallstudie Àmnar identifiera vilka komplexiteter projektet uppvisar samt hur de kan hanteras utifrÄn projektets förutsÀttningar.

I denna studie undersöks diskurser kring omrÄdet Angered i Göteborg. BÄde Göteborgs-Postens framstÀllningar av Angered och unga Angeredsbors framstÀllningar av omrÄdet studeras, för att se hur olika bilder av omrÄdet relaterar till varandra samt vilka diskursiva representationerna av omrÄdet som skapas. Syftet Àr att fÄ inblick i vilka sociala konsekvenser som de olika diskurserna av Angered skapar. Teori och metod i studien bygger pÄ en integrerad form av diskursanalys pÄ socialkonstruktivistisk grund.Resultatet visar att unga Angeredsbors bilder tycks bygga pÄ samma diskurs som den som media förmedlar, en polariseringsdiskurs. I denna diskurs framstÀlls förorten antingen i positiva eller negativa bilder, dÀr det vardagliga och ?vanliga? inte ges nÄgot utrymme.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur depression diskuteras som ett socialt problem i pressen. De frÄgor som stÀlls Àr; 1) PÄ vilket/vilka sÀtt definieras depression? 2) Vilka praktiker kopplas till specifika definitioner av depression? 3) Hur ser kopplingen mellan definitioner av depression, de praktiker som Àr kopplade till dessa, och individen, ut? 4) Vilka aktörer Àr inblandade i definitionsprocessen?För att besvara dessa frÄgestÀllningar har artiklar publicerade i Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet tÀckande ett Är (2008-04-21 till 2009-04-21) samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys.I analysen identifieras fyra diskurser; en biomedicinsk-, en psykologisk-, en alternativmedicinsk- samt en strukturalistisk diskurs. Av dessa Àr den strukturalistiska diskursen minst framtrÀdande (4 av 240 artiklar). Depression definieras i materialet frÀmst som en fysisk eller psykisk sjukdom och de behandlingsformer som lyfts fram oftast Àr medicinering och KBT.

Högre studier krÀver hög textkompetens och god skriftsprÄklig förmÄga, men mÄnga studenter har svÄrt att klara av ett facktextskrivande i akademisk diskurs. Intresset riktades dÀrför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan fÄ genom ett processorienterat skrivande som inkluderar responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lÀrarrespons och slutligen pÄ vilket sÀtt texterna förÀndras efter bearbetning. FrÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av tvÄ datainsamlingsmetoder, nÀmligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande lÀraren och textanalyser. För de sistnÀmnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.

Högre studier krÀver hög textkompetens och god skriftsprÄklig förmÄga, men mÄnga studenter har svÄrt att klara av ett facktextskrivande i akademisk diskurs. Intresset riktades dÀrför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan fÄ genom ett processorienterat skrivande som inkluderar responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lÀrarrespons och slutligen pÄ vilket sÀtt texterna förÀndras efter bearbetning. FrÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av tvÄ datainsamlingsmetoder, nÀmligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande lÀraren och textanalyser. För de sistnÀmnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.

Mattias Gardell hÀvdade att Tossavainens rapport Det förnekade hatet var byggd pÄ ovetenskapliga grunder och dÀrför inte skulle klara en kÀllkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovÀrdighet eftersom den saknade förstahandskÀllor och istÀllet bara innehöll intervjuer med lÀrare och förelÀsare som arbetar pÄ invandrartÀta skolor i nÄgra svenska storstadsförorter.Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige Àr svÄrt, för att inte sÀga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gÀller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar vÀxer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade pÄ rapportens brister, det vill sÀga avsaknaden av förstahandskÀllor, verkade han under inga som helst omstÀndigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tÀmligen oreflekterad diskurs.Syftet med denna uppsats Àr att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige..

Abstract Julia Necevska (2013). Talet om barn och barns lÀrande i samspel. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie har varit att undersöka diskurser kring barns lÀrande som framtrÀder i samband med pedagogisk dokumentation. I anslutning till syftet har jag formulerat följande frÄgestÀllning: Hur ser ?talet om? barn och barns lÀrande ut? Vilka barn framtrÀder i arbetet med pedagogisk dokumentation? Studien Àr inspirerad av diskursanalytisk teori och metod, vilket innebÀr att jag har försökt hitta mönster i informanternas sÀtt att tala i arbetet med pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger pÄ intervjuer, observationer, pedagogiska diskussioner och texter gjorda lÀrare i samband med den pedagogiska dokumentationen frÄn tre olika förskolor. Resultatet visar att lÀrarna, bÄde genom tal och genom handling, talar om barnen utifrÄn tre olika diskurser i samband med pedagogisk dokumentation.

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

Detta Àr ett examensarbete inom Àmnet samhÀllsplanering, och handlar om konceptet hÄllbara livsstilar. Debatten om hÄllbarhet blir mer och mer angelÀgen, och hur vi ska leva för att samhÀllet ska bli mer hÄllbart Àr en central frÄga inom dagens forskning. MÀnniskors beteenden, valet av livsstil, Àr en viktig faktor för hur man pÄ en individnivÄ kan pÄverka pÄ vilket sÀtt vi influerar klimatet. Den nya stadsdelen Norra DjurgÄrdsstaden ska bli ett av Stockholms miljöprofilomrÄden och ett av fokusomrÄdena i miljöprogram för omrÄdet Àr hÄllbara livsstilar, vilket utgör grunden för mitt examensarbete. Syftet med detta examensarbete Àr att analysera en del av planeringsprocessen för Norra DjurgÄrdsstaden.

Examensarbetet undersöker de diskurser som fyra lÀrare anvÀnder sig av nÀr de talar om bedömning av uppförande. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med lÀrare verksamma i grundskolans senare Är. I undersökningen framgÄr det att mycket tyder pÄ att det forna betyget i ordning och uppförande har överlevt i den svenska skolan i form av en annan skepnad..

Genom studier av nationell litteratur samt en mindre observationsstudie i en Är 4-6 skola har jag undersökt hur elevers datoranvÀndning kan se ut. Jag har utgÄtt frÄn fyra frÄgor: Vad gör eleverna? Hur gör eleverna? Hur skulle de vilja göra? och Vad tycker de? Det jag har funnit ut Àr att eleverna i min studie har ett brett anvÀndningsomrÄde för sina datorer i skolan, de Àr positivt instÀllda till datorer och en del av dem önskar mer baskunskaper..

Bakgrund: Tonsilloperation Àr den vanligaste kirurgin som utförs pÄ barn och ungdomar. Operationen medför lÄngvarig smÀrta samt hög frekvens av illamÄende. I Sverige Är 2012 kontaktade nÀstan en fjÀrdedel av alla förÀldrar till barn som genomgÄtt tonsillkirurgi sjukvÄrden p.g.a. ej acceptabel smÀrta.Syfte: Syftet var att i en nationell studie kartlÀgga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar.Metod: Kvantitativ deskriptiv studie, vilket utfördes som en enkÀtstudie dÀr populationen var 52 öron-nÀs hals-kliniker i Sverige. Respondenter var öronlÀkare, öronsjuksköterska, anestesilÀkare och anestesisjuksköterska (totalt 163 enkÀter).Resultat: Svarsfrekvensen var 88 % frÄn totalt 47 kliniker.