The main purpose of the examination research project is to analyze and describe how democracy and globalization is understood when they are integrated in the developing country of Kenya. This has been reflected by interviewing Kenyan teachers in history and government, to receive their view on globalization and its affects on democracy. Another purpose is to discuss this in didactic terms as a way to see how it can be practically used for upper-secondary schoolteachers in the subjects of civics and social studies. The procedure of the project and the method of use are interviews that have been analyzed in all with theoretical perspectives. My queries to be answered for the research are:1.

Denna studie behandlar delaktighet och inflytande mellan hem och förskola, vilket är ett av förskolans uppdrag enligt styrdokumenten. Vi har valt att genomföra denna studie för att få insyn i hur föräldrar på en förskola uppfattar sin delaktighet och sitt inflytande. Som verksamma i förskolan har vi funderat på om och hur vi möjliggör för föräldrar att förstå det demokratiska uppdraget och de både rättigheter och skyldigheter som det för med sig. Studiens syfte är att beskriva föräldrars uppfattning om delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet och pedagogiska planering. I bakgrunden presenteras tidigare forskning om föräldrars delaktighet och inflytande.

Forskningen om lobbyism i Sverige har hittills i huvudsak fokuserat på riksdagen. I den här uppsatsen undersöks lobbyism på kommunal nivå utifrån ett mottagarperspektiv med fokus på beslutsfattare och deras erfarenheter av lobbyism. Syftet är att belysa hur beslutsfattare i svenska kommunfullmäktige uppfattar att lobbyism går till i sina egna kommuner. Studiens utgångspunkt utgörs av lobbyismens relation till demokrati och i den kvalitativt genomförda undersökningen används en analysram baserad på tre värden för demokratisk lobbyism, benämnda transparens, jämlikhet och etik. Empirin har samlats in genom intervjuer med åtta kommunala fullmäktigeledamöter.

I läroplanskommitténs betänkande rörande den nya läroplanen 1994 så skrevs det mycket om lärarens roll som förmedlare av värdegrunden till eleverna, vad det var som läraren skulle förmedla och i viss mån hur det skulle ske. Värdegrundsarbetet skulle ske tematiskt genom skolgången i alla ämnen och inte endast förekomma i ett eget ämne eller i religionskunskapen, som dock behöll en viss särställning rörande arbetet med etik. För att kunna förmedla de önskade värderingarna till eleverna så skulle läraren använda sig av ?den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism?. Betänkandet behandlar inte vad som menas med detta uttryck, men bifogar en bilaga skriven av Anders Piltz där han försöker att motivera ordavalet och vad kristen tradition innebär.När man jämför den moderna forskningen rörande värdegrundsarbetet i skolan med betänkandet och dess målsättning kan man se att samma värderingar premieras, men att demokratiaspekten har fått en mycket större roll än vad som kanske var meningen, något som kan bero på att demokrati är något som kräver mer tid att lära ut än andra värderingar som är mer naturliga, som tillexempel respekt för andra individers autonomi.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur elever ser på elevinflytande i praktiken, dvs. var de uppfattar att elevinflytande kommer till uttryck, vilka som agerar i dessa sammanhang, vilka frågor elevinflytandet gäller samt vad elever gör då de upplever att de inte får gehör för sitt inflytandebehov. Dessutom är syftet, mot bakgrund av ovanstående, att utröna om alla elever kan påverka sin skolvardag i samma utsträckning. Uppsatsen bygger på intervjuer med sju kvinnor och sju män, alla elever på tre olika gymnasieskolor.Det är framförallt i ett forum, närmare bestämt den elevorganiserade deltagardemokratin i skolornas korridorer, korridorkulturen, som eleverna är aktiva vad gäller elevinflytandearbete. Där sker diskussioner gällande elevinflytande, planering av agerande, liksom agerande i elevgenererade inflytandefrågor såsom veckoschema och examinationssätt.

Delaktighet och inflytande är tydligt kopplat till förskolans uppdrag. Verksamhetenskall vila på demokratins grunder och barn i förskolan skall ges ett reellt inflytande överinnehåll och planering. Förskolan skall arbeta för att barn utvecklar en grundförståelseför demokrati och syftet med denna undersökning är att påvisa hur barns uppfattningarav inflytande och delaktighet kan se ut i förskolan. Undersökningen har begränsats tillatt titta närmare på den lek som sker i förskolans inomhusmiljöer. Det är barnens egnaröster, genom intervjuer som utgör denna undersökning som ger en inblick i hur välbegreppen inflytande och delaktighet är förankrat hos barn i förskolan.

Föreliggande studie berör musikens roll och möjlighet i arbetet med förskolans demokratiska uppdrag och studiens syfte är att undersöka på vilka sätt förskolans musikaktiviteter kan användas som ett verktyg för att främja det demokratiska arbetet i verksamheten. Studien gör ett försök att applicera ett deliberativt demokratiperspektiv på musikaktiviteter i förskolan och tar således avstamp i Habermas och Deweys tankar om demokrati och kommunikation. Studien är gjord i etnografisk anda med hjälp av deltagande observationer genomförda i förskolemiljö. Resultatet har därefter analyserats utifrån tre olika aspekter av det deliberativa samtalet samt utifrån de situationer där deliberativ kommunikation iakttagits.Studiens huvudsakliga resultat visar att det deliberativa samtalet framträder i verksamheten på flera olika sätt. Barnen uttrycker sig med röst, kropp och instrument och gör på så sätt sig själva delaktiga i den musikaliska kommunikationen.

Sverige är ett demokratiskt land med en grund i demokratiska värderingar. Skolan ska följa samma anda, och ses som en medproducent av elever som förstår och kan använda sig av demokratiska synsätt. Demokrati i skolans värld yttrar sig som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lärande. Problematiseringen består i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten, samtidigt som den inte erbjuder några riktlinjer i hur inflytandet ska utföras. Detta innebär att det finns en variation i hur elevinflytande tolkas och praktiseras, vilket gör frågan om elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen elevinflytande? Syftet med studien är att undersöka hur fem pedagoger i årskurserna ett till sex resonerar och berättar om elevinflytande utifrån ett lärarperspektiv.

Inom EU förekommer varierande anslutningsvillkor till de nationella socialförsäkringssystemen. Rätten till vissa förmåner är kopplade till arbete och inbetalningar av sociala avgifter, medan bosättning även kan fungera som tillhörighetsgrund. I Sverige är socialförsäkringen uppdelad i två grenar, nämligen förmåner som grundar sig på bosättning samt förmåner som är arbetsbaserade och grundar sig på arbete i Sverige. Bosättning utgör således ett reellt försäkringsvillkor för att omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen. En neutral utgångspunkt för bosättningsbedömningen i svensk rätt är huruvida personen är att betrakta som bosatt enligt folkbokföringslagen (1991:481) och därmed är folkbokförd i Sverige.

Undersökning av elevers och lärares upplevelser av möjligheter till inflytande i sin skolsituation. Undersökning av det deliberativa samtalets möjliga funktion för inflytande i skolan..

This thesis in social anthropology is based on the essence of Scottishness i.e. Scottish identity and Scottish clans. The thesis intends to raise the meaning of Scottish history for the Scottish identity and to analyse the relation between Scots and Englishmen. It is also meant to study how Geertz and Lewellen?s theories work in the Scottish field.

Hållbar stadsutveckling är ett begrepp som diskuteras flitigt i samhället idag, såväl på nationell som på lokal nivå. Visionen om den hållbara staden har uppkommit som en effekt av accelererande miljöproblem och växande klyftor i samhället. På det övergripande nationella planet skildras samhällsproblemen och det framställs mål om vad man vill förändra. På lokala plan i kommuner görs mer konkreta förslag på lösningar till problemen i de aktuella stadsdelarna. Dock finns idag ingen nationell strategi på hållbar stadsutveckling, utan de övergripande målen är förslag på vad olika forskare och sakkunniga anser vara de rätta angreppssätten på problemen i samhället. Syftet med denna uppsats är att göra en jämförelse mellan vad som står i de nationella dokumenten med vad som görs i ett konkret projekt i Malmö, där en vision om att bli bäst i världen på hållbar stadsutveckling finns formulerad.

Genom studie av nationell och internationell litteratur samt en mindre etnografisk skolstudie i en år 7-9 skola har jag undersökt hur flickors datoranvändning kan se ut. För att få en helhetsbild av situationen har jag också gjort jämförelser med pojkars datoranvändning. Det jag funnit är att det finns skillnader mellan flickors och pojkars datoranvändning. Jag har också sett att flickorna ligger efter pojkarna när det gäller datorvana. Detta på grund av att flickorna i en mindre omfattning än pojkar väljer datorn som aktivitet på sin fritid..

The representative democracy has become weakened during the last decades. At the same time the United Nations declared at the Rio de Janeiro meeting in 1992 that environmental problems can best be solved by involvement of all concerned citizens in decision-making. The main purpose of this study has been to examine if citizens panels is a possible way to involve citizens in environmental decision-making and what the outcomes can be. Furthermore the study has investigated what the participation has contributed to environmental politics and how representative the results have been. This has been carried out by investigating the Piteåpanel in the municipality of Piteå by conducting interviews.The result of the study shows that the involvement of the citizens in the decision-making influenced the environmental politics of the municipality.

I denna uppsats undersöker jag hur nationell identitet, fiendebilder och historiskt minne konstrueras i den grekiska författarinnan Pinelopi Deltas (1874-1941) roman "Sta mystika tou Valtou". Romanen, utgiven 1937, har motiv från striderna mellan grekiska och bulgariska nationalister om herraväldet över Makedonien i början av förra seklet och har blivit en klassiker inom grekisk ungdomslitteratur. Utifrån teorier om historiebruk och nationalism respektive begrepp med sitt ursprung i postkolonial litteraturteori undersöker jag hur Delta skildrar bulgarer och greker, och motsättningen mellan dem, hur den s.k. makedonska kampen konstrueras som kollektivt minne samt vilken betydelse den tillmäts i det nationella identitetsprojektet. Undersökningen visar på ett tvetydigt förhållningssätt till frågan om etnonationell tillhörighet i romanen, som hotar att underminera författarinnans nationalistiska utgångspunkter.