Storbritannien har traditionellt sett bejakat kulturell mångfald som en del av det brittiska samhället, ?en gemenskap av gemenskaper?. De våldsamheter som uppstod mellan asiatiska och vita ungdomar, polis och medlemmar ur högerextrema organisationer i flera nordengelska städer sommaren 2001 markerade emellertid en brytpunkt i den brittiska diskursen om integration och kulturell mångfald, vilken förstärktes ytterligare i de politiska svaren på självmordsbombningarna i Londons tunnelbana 2005. En rad utredningar och rapporter publicerades som signalerade ett tydligt politiskt skifte från fokus på antirasism och skillnadstänkande till en betoning av en gemensam nationell identitet över de kulturella skillnaderna och vikten av att skapa sammanhållning kring en uppsättning ?brittiska värden?.Med hjälp av Laclau och Mouffes teorier identifikation, gruppbildning och makt och Foucauls fokus på problemformulering, analyserar jag hur makt på olika sätt aktiveras i den nya sammanhållningsagendan och problematiserar de processer genom vilka den brittiska regeringen försöker skapa en förstärkt nationell gemenskap.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Polisen har utvecklat ett nytt koncept, ?Nationell Bastaktik?, man samlade ihop kompetens från Sveriges olika polismyndigheter som låg till grund för utformningen av taktiken. Bastaktiken syftar till att ha en gemensam nationell taktik vid vardagliga polisiära situationer. Bastaktiken är uppbyggd av tre olika förhållningssätt, mentalt, kommunikativt och grundläggande taktiskt. Man har tidigare erfarenhet av problemen som uppkommer när poliser från olika polismyndigheter ska samarbeta med varandra ex, polismorden i Malexander.

Ett projektstyrningsverktyg som fått stor uppmärksamhet i den akademiska världen och av branschorganisationer är Earned Value Management (EVM). EVM beskrivs av forskare och praktiker som överlägsen andra metoder där det bland annat bevisats att EVM har en signifikant påverkan på ett projekts framgång. Metoden är standard i ett flertal länder men få svenska organisationer förutom vissa svenska myndigheter har adopterat EVM. Syftet med studien är att undersöka motiven till adoption eller avvisande av EVM i stora svenska organisationer för att skapa en bättre förståelse av adoptionsprocessen. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa telefonintervjuer med sex adopterande och fyra avvisande organisationer.

Syftet med uppsatsen var att utreda romska ungdomars skolsituation i Västerås samt att föra en diskussion om studiens resultat i förhållande till Europarådets ramkonvention om nationella minoriteter. Syftet utreddes dels genom intervjuer med åtta romska elever och tre lärare därefter tolkades resultatet utifrån ett intersektionellt perspektiv. Vidare diskuterades resultatet med utgångspunkt i relevanta delar av ramkonventionen. Studien är kvalitativ och empirin analyserades genom en hermeneutisk tolkningsprocess. Vad som framkom i resultatet är att majoritetssamhällets etnocentrism påverkar unga romers skolsituation i Västerås eftersom romernas särskilda rättigheter i egenskap av nationell minoritet inte beaktas.

Denna studie uppmärksammar engagemang och intresse inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jämför engagemang på lokal nivå genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och Idrottssällskap med riksnivå och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fält och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang på såväl lokal som nationell nivå har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhället.

Syftet med uppsatsen är att mer än ett decennium efter Berlinmurens fall jämföra om och hur den nationella identitetskänslan i ett enat Tyskland rotat sig hos sex före detta västberlinare från tre generationer från arbetarfamiljer. Kvalitativa intervjuer har använts som metod. Intervjuerna och uppsatsen i övrigt har präglats av Joakim Ekmans teori, vilken utgår från att historia, territorium, gemensam kultur och delade politiska värderingar krävs för en nationell identitetskänsla. Gemensamt för samtliga sex intervjuade är att de idag känner sig mer som tyskar än före detta västtyskar. Deras kunskap och intresse i den gemensamma historien skiljer sig stort såväl inom som mellan generationerna.

Diplomatiska försäkringars legalitet behandlas utifrån gällande internationell och nationell rätt..

Syftet med denna uppsats var att studera sportfilmen som genre och se hur denna genre konstruerar nationell identitet på nationell och lokal nivå. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur en sporthändelse televiseras, dokumenteras respektive fiktionaliseras. Jag har genomfört en jämförande analys av likheter och skillnader mellan mer dokumenterande genrer och fiktion. Jag har analyserat skillnaderna mellan den TV-sända hockeymatchen vid OS 1980 mellan USA och Sovjet (även kallad ?Miracle on Ice? eftersom USA vann matchen mot de på förhand tippade som helt överlägsna Sovjet), dokumentären om matchen, Do You Believe in Miracles från 2001, och fiktionsfilmen Miracle från 2004 som bygger på nämnda match. Det resultat jag kommit fram till är att både dokumentären och filmen om matchen är uppbyggda för att förstärka den amerikanska patriotismen.

Denna studie syftar till att lyfta fram de faktorer som påverkar de adopterades livsprocess och visa vad som är avgörande för att skapa en trygg identitet. För att besvara frågeställningen har vi genomfört tio intervjuer och tagit del av en självbiografi och en självrapport. Vi har genomfört denna studie med grundad teori som metodologiskt angreppssätt, vilket innebär att vår frågeställning har vuxit fram ur datamaterialet. Resultatet visar att de faktorer som har påverkat internationellt adopterades livsprocess är en trygg kärna, att kärlek är tjockare än blod, omgivningens stöd, tacksamhet, svenskhet, adoptionens minimala betydelse, bristande intresse, öppenhet till adoptionen, anknytning till födelselandet, ambivalens inför adoptionen, adoptionens maximala betydelse och tillskrivningar kopplat till adoption. Avgörande för att skapa en trygg identitet är en trygg kärna, villkorslös kärlek, stöd från omgivningen och en svensk tillhörighet.

Den här etnologiska uppsatsen undersöker hur Ikea och Volvo reproducerar en svensk identitet genom sin marknadsföring. Detta görs genom en semiotisk innehållsanalys av två reklamfilmer från 2013 och 2014 från Volvo, samt genom fältobservationer på Ikeas varuhus i Kungens Kurva, Stockholm. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter bygger på Stuart Halls resonemang kring representationer, samt tidigare forskning kring nationell identitet. I den semiotiska innehållsanalysen undersöks hur varumärkena använder sig av tecken, symboler och ikoner som fungerar som representationer av en svensk identitet, representationer som är budskapsbärare av normer, värderingar och mening. Undersökningen visar att varumärken som Ikea och Volvo upprätthåller, reproducerar och konstituerar en föreställning om en svensk identitet och därmed även den nationella gemenskapen..

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

I den här uppsatsen argumenterar jag för att den internationella adoptionsinstitutionen kan studeras som en del av ett kulturellt system av prestationer och motprestationer vilka följer reciprocitetsprincipen och uttrycker maktrelationer och exploaterande praktiker. I första hand är detta en uppsats som syftar till att utjämna relationen Vi-Dom. I andra hand en inbjudan till diskussion; inte EN punkt för diskussionen...Please email Cidah789@hotmail.com for the English version..

Trots att intresset för att ha katt som husdjur är stort i Sverige lämnas tusentals katter in till olika katthem årligen. Många av dessa katter uppges vara hemlösa. Då katternas bakgrund ofta är okänd finns en risk för bristande eller negativa mänskliga erfarenheter. Något som i sin tur kan leda till otillgänglighet och/eller skygghet hos dessa katter.Kattstallet i Åkeshov är ett av få katthem i Sverige som tar emot även skygga och till synes förvildade katter. De klassificerar inkomna katter, på en femgradig skala, utifrån hur sociala och/eller hanterbara katterna bedöms vara.

Uppsatsen behandlar hur turismorganisationer på nationell och regional nivå arbetar med turismplanering och turismmarknadsföring för att skapa en bra och sanningsenlig image av Spanien och Costa del Sol i turismsammanhang. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod. Analysen sker genom texttolkning efter hermeneutiska principer. Symboler tolkas även genom semiotik och metonymi. Uppsatsen beskriver hur turismplaneringen är organiserad i Spanien på nationell och regional nivå och hur dessa nivåers turismorganisationer arbetar med turismens utveckling.