De senaste årens kulturarvsdiskussioner har präglats av sambandet mellan kulturarv och regional utveckling. Utgångspunkten för denna uppsats är en upplevelseanläggning; den så kallade Trelleborgen i den sydskånska staden Trelleborg. Borgen är en rekonstruktion av en fjärdedels ringborg som man funnit spår av i samband med uppdragsutgrävningar under slutet av 1980-talet.Uppsatsen belyser ett exempel på kulturarvsproduktion, där stora resurser satsas i investeringsprojekt kopplade till kulturarv. Risken är dock överhängande att många av dessa projekt misslyckas till följd av aldrig införlivade kulturpolitiska visioner, eller som ett led i konkurrensen om turisterna..

The purpose of this essay is to show how ESN, IKEA and the Ministry for Foreign Affairs (UD) mediated swedishness. This will be done by illustrate and analyse the methods the research fields use to create and spread pictures and message about Sweden, Swedes and Swedish cultures. The essay use the method of represented informants and show three field where the meeting between people and cultures is conspicuously. Hopefully, this essay can be seen as a contribution to the research of identity (identity research). I have chosen to focus on three fields of research, which do not belong to the classic field of research to show how swedishness is mediated..

This essay describes the phases of funeral rituals between the Syrian/Assyrian, and compares the homeland with Sweden. It describes the stage of rituals according to Victor Turner schema of separation, margin or limin, and aggregation. The rituals religious significance agrees with Clifford Geertz?s theory about the importance of religious beliefs for the human being.

Syftet med denna undersökning är att se hur stor plats forskning fått i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgränsa området baseras studien på Dagens Nyheters bevakning av Nobelpristillkännagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmänheten.Materialet består av artiklar från Dagens Nyheter från 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fått i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: är de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller är de rent av akademiska?Studien tar även upp två andra aspekter: det låga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem på ett annat sätt? Och hur påverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med årets Nobelpris alltid nått fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena är ofta stora och bilder är vanligt.

Syftet med denna uppsats är att studera fyra kvinnors syn på tid, struktur och kreativitet på servicedesignbyrån Transformator design. Genom intervjuer och deltagande observation undersöker jag hur tid, struktur och kreativitet samspelar för mina informanter, och hur de använder tiden. Slutsatsen av denna studie är i korthet att kontrollen av tid är viktig för upplevelsen av tid. Strukturer, synliga och osynliga, är centrala för att se och förstå tiden och upprätthålla kontrollen av tid. Informanternas strävan är att skapa fylld tid, som är värdefull tid, och genom kontroll av tiden skapa en positiv känsla av att ha tid.

Min uppsats handlar om längtan och syftet är att visa att och hur längtan spelar en roll i våra liv. Jag försöker i uppsatsen att göra längtan konkret genom att visa hur längtan finns och deltar i vår vardag. Detta gör jag med hjälp av litteratur, två djupintervjuer och texter skrivna av 13 åttondeklassare.Jag försöker inte ge några svar i min uppsats utan mer skapa en diskussion och ge läsaren något att tänka vidare på. Kanske längtans olika former och betydelse och hur något så naturligt men svårt att definiera tar plats i oss. Jag kommer att ta upp hur vi formar vår längtan bland annat beroende på vår ålder och livssituation, men också vad längtan gör med oss och vilka influenser vi får från vår omgivning..

Syftet med denna uppsats är att undersöka kontinuitet och förändring i holländares identitet(er) när de flyttar till Sverige. Teorier kring identitet och förändring/förhandling appliceras på empiri som framkommer ur intervjuer med fyra holländska informanter som har emigrerat till Sverige. Resultatet visar att identitet är något som informanterna anser vara relativt konstant under livets gång vad gäller personlighet, karaktärsdrag och nationalitet. Dock är de överens om att identitetsförändringar sker beroende på ålder och nya livsroller som exempelvis när man blir företagare eller förälder. Holländare och svenskar tycks vara så lika vad gäller utseende att myndigheter tror att även sociala, ekonomiska och politiska system liknar de svenska systemen.

Den här uppsatsens syfte har varit att undersöka hur tre framgångsrika idrottare: brottaren Tomas Johansson, friidrottaren Ludmila Engquist samt friidrottaren Marion Jones, som alla tre dopade sig under sin aktiva karriär, beskrevs i dagstidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter dels då de stod på toppen av sin karriär och dels tiden efter de avslöjades som dopade. Skillnader och likheter i rapporteringen om dessa idrottare har analyserats utifrån perspektiven etnicitet, nationalitet och kön samt om de undersökta texterna bidrar till ett skapande av ett ?vi? och ett ?dom andra?.Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är att olika stereotyper tar sig form i texter och att det finns och används etniska, nationella och könsliga stereotyper för att beskriva idrottare samt att dessa attribut som tillskrivs idrottarna är olika viktiga beroende på situation. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys där ett urval av artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter har analyserats.Resultatet visar att alla idrottarna blev hyllade när de vann och efter de hade avslöjats som dopade blev de alla fördömda. Deras etnicitet, nationalitet och kön kommer fram i de journalistiska texterna både när de var hyllade och fördömda men används på olika sätt och har olika betydelse beroende på tidpunkt.

The essay, which is solely theoretical to its form, presents a critical view upon the unproblematized usage of the concept of ethnicity in the Swedish mass media discourse. Theories of critical discourse analysis and post colonial nature is applied to and used to analyze what ethnicity really means. The essay also provides an insight in the functions and power of mass media in Sweden today to understand why ethnicity is so widely used, and what consequences it may bring upon the systematically excluded "other" and the society as a whole..

This study has dealt with a phenomena that is regarded as new in the Swedish context of social work called honour related violence because of sexual orientation. The purpose was to critically examine a project that offers a variation of assistance for individuals between 13 and 25 years of age who suffers from the above. The project mentioned is run by an organisation called RFSL Rådgivningen Skåne. The aim was to examine the practice and to gain knowledge concerning the target group and relate it to that described by the project. Another aim for the study was to look into how the employees and the author of a report that is commonly used as background material in the practice used the complicated terms involved in the field and how that may effect the individuals that are the target for the resources.

Denna studie syftar till att framhålla ett perspektiv på reklambilders symboliska och ontologiska egenskaper. Studien grundar sig i tre informanters egna betraktelser av den inre varseblivning och de känslor som uppdagats då de beskådat reklambilder. Uppsatsen behandlar några av de betraktelser som gjordes av informanterna, och belyser likheter dessa emellan. Vidare sätts betraktelserna i ett nytt perspektiv genom att behandla dem utifrån ett ontologiskt närmande, vilket uppdagar reklambildernas funktion som medel för reflektion, samt för upprätthållandet av en gemensam föreställningsvärld..

Den svenska biståndspolitiken utformades på 1960-talet genom proposition 1962:100. Sedan dess har åtskilliga nya propositioner antagits som riktlinjer för biståndspolitiken. Den här studien utgör en policy-analys av ett urval av dessa propositioner och syftar till att se om den svenska biståndspolitiken har förändrats. Detta arbete redogör dessutom för de historiska sammanhang och teoretiska grunder som biståndspolitiken bygger på. En slutsats jag har dragit är att flera av de grundläggande perspektiven som antogs genom proposition 1962:100 återfinns i dagens biståndspolitik..

Den här uppsatsen handlar om turism och resande. Jag har valt att inrikta mig på storstadsturism och storstadsweekends i utlandet i min undersökning. Idag är storstadsturismen mycket stor, inte minst i Europa. Många turister väljer att åka på så kallade storstadsweekends, vilket innebär att man gör en kortare resa på några dagar till en storstad, ofta över en förlängd helg. Det handlar i de flesta fall om resor till europeiska huvudstäder, men resmålet kan även vara välkända städer i USA.

Syftet med denna undersökning är att se hur stor plats forskning fått i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgränsa området baseras studien på Dagens Nyheters bevakning av Nobelpristillkännagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmänheten.Materialet består av artiklar från Dagens Nyheter från 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fått i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: är de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller är de rent av akademiska?Studien tar även upp två andra aspekter: det låga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem på ett annat sätt? Och hur påverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med årets Nobelpris alltid nått fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena är ofta stora och bilder är vanligt.

How is the fat body constructed in public spaces? This essay deals with the experiances of five participants, being fat in public spaces. The fat body is often constructed as "matter out of place", more or less expected to be invisiable in public spaces. But living with a fat body isnt all about assimilation, wearing black clothes to fit in or staying at home in fear of facing comments of your body. More than being a body constructed as improperiate in public spaces, the participants view can be described as "revolting".