Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl IKEA Uppsalas identitet stämmer överens med företagets image i tre led:Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan ledningen ochanställdaSkillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan anställda ochkunderSkillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan ledning och kunderEtt varumärke skapas genom interaktionen mellan dessa tre grupper. Hur starkt varumärke företaget lyckas skapa beror på om grupperna har samma uppfattning av varumärket och hur väl relationerna mellan dem fungerar.För att uppfylla syftet har dels en intervju genomförts för att ta reda på ledningens uppfattning av varumärket och dels två enkätundersökningar, för att ta reda på kunders respektive de anställdas uppfattning av varumärket. Resultatet av den empiriska undersökningen visade att alla tre grupperna har en liknande uppfattning om vad varumärket IKEA står för, vilket tyder på att IKEA har ett starkt varumärke. Förbättringar kan dock göras i varumärkeskommunikationen för att öka medvetenheten av varumärkets värderingar och förbättra relationerna mellan de tre grupperna..

Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den iså fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

Uppsatsen presenterar en undersökning av genusidentiteter i Göteborgskommunfullmäktige (KF). Undersökningsmaterialet består av fyraintervjuer med fullmäktigeledamöter och behandlar informanternas synpå språket i KF.I uppsatsen används begreppet genus i betydelsen socialt konstrueratkön. Analysen utgår ifrån kritisk diskursanalys och i uppsatsenanalyseras hur föreställningar om språk och om manligt och kvinnligtbidrar till genuskonstruktioner. Utgångspunkten för analysen är attuppfattningar om språkstilar och hur vi talar om varandra är avgörandekomponenter i genusprocessen. Det är således viktigare hur kvinnor ochmän anses tala, än deras faktiska tal.

Syftet med studien är att ta reda på hur ungdomarna tänker kring sin och andras klädsel och beteende, samt om dessa fenomen påverkar hur de blir uppfattade. Syftet är även att ta reda på för vem ungdomarna klär sig. Som metod genomfördes tre fokusgruppsintervjuer, som sedan analyserades. Intervjuresultaten som framkom har sedan kopplats till begrepp som: bricolage, in- och utgrupp, social identitetsteori och identitet.Från analysen av de genomförda intervjuerna framkom att ungdomarna medvetet klär sig för sin egen skull, men undermedvetet för andras. Det framkom även att kläderna är det första ungdomarna bedömer i möte med en ny person, men även att de bedömer andra negativt om de bryter mot beteendets ?normalnorm?.

Vårt syfte var att undersöka hur ungdomar i Angered och Biskopsgården påverkas av den strukturella diskrimineringen med fokus på mediernas makt och skildringar. Vi använde oss av kvalitativa metoder och genomförde sex intervjuer med ungdomar från Angered och Biskopsgården i åldrarna sexton till tjugotvå år. Vi genomförde en meningskoncentrering av vårt intervjumaterial. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av begreppet strukturell diskriminering, teorier om avvikande och stämpling som berör Goffmans stigmatiseringsteori och teorin om stämplingsmakt och teorin om identitet. Det som kommer fram i uppsatsen är att ungdomarna anser att medierna skapar en negativ och osann bild av förorterna.

We live in a society where we are not bound to one place. We are encouraged to be mobile and constantly moving between different locations. The life in a convent is a contrast to this; nuns live at a specific place they are bounded to by vows and can not leave. The sisters in the convent of St. Birgitta, Pax Mariae have promised to stay at the same place and live by the rules of the convent.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser.

Syftet med mitt arbete har varit att synliggöra samisk förskola och deras arbete för att bevara det samiska språket och den samiska kulturen. Hur arbetar de med sitt språk och hur arbetar de för att stärka barnen i deras kulturtillhörighet? För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med två förskollärare och tillsammans med kvalitativa observationer och dokumentationer har jag fått en bra bild av hur man arbetar på förskolan. I min studie har jag kommit fram till att den förskola som var mitt studieobjekt hade utformat både miljö och arbetssätt i syfte att stärka barnen i deras språkliga utveckling samt att de gav barnen upplevelser av den samiska kulturen på sätt som gjorde att barnen kunde knyta an detta till sin egen hemkultur, men också på sätt där barnen fick upplevelser av traditionell samisk kunskap och samisk historia..

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga mammors tankar om sitt föräldraskap och hur det påverkar identitetsprocessen. Syftet är också att förstå vilket stöd de behöver i sin situation som unga föräldrar. Studien bygger på intervjuer med sex mammor som alla fött sitt första barn innan de fyllt 21 år. Intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av teorier om identitet och stöd.Resultatet i denna studie visar på att trots att mammorna lever ett tillsynes välordnat och vanligt liv är det en grupp med unga mammor som också upplever en ensamhet och utanförskap. De är isolerade i hemmet där de har det största ansvaret för barn och hem.

En attraktiv stad är ett vitt begrepp. Vad som är attraktivt för någon behöver inte vara det för någon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta är överens om krävs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men också om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna närmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet är viktiga ingredienser i områden där människor bor och arbetar. Dessa fysiska faktorer har jag sedan försökt att arbeta in i ett förslag till stadsförnyelse i industriområdet Sorgenfri i östra delen av centrala Malmö. För att få en bild av vad som gör staden attraktiv har jag bland annat studerat dess historia och dess parker och grönområden.

Syftet är undersöka Svenska kyrkans organisationsidentitet för att få ökad kunskap om vilken påverkan den har på organisationens interna såväl som externa kommunikation. Vidare undersöker vi Svenska kyrkans image för att se hur imagen i sin tur påverkar organisationsidentiteten.Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva medarbetare i den undersökta organisationen och en innehållsanalys av medietexter från en dags- respektive kvällstidning har utförts.Teorier kring det senmoderna samhället, organisationsidentitet, corporate identity, image samt förtroendekriser har studerats. Teorierna utgör grunden för vår analys och våra slutsatser.Som ett resultat av Svenska kyrkans organisationsstruktur och den tolkningsfrihet som råder består organisationen av en mängd identiteter som är svåra att förena. Avsaknaden av en stark organisationsidentitet medför att mediebilden av Svenska kyrkan har en stark inverkan på organisationens image. Det pågående arbetet för en gemensam logotyp hoppas organisationen ska öka samhörigheten internt såväl som externt..

Målet med detta examensarbete var att skapa en grafisk profil till företaget Lyst Form AB som bedriver större delen av sin affärsverksamhet via en hemsida. Företaget säljer handgjorda kläder och accessoarer i lintyg.En teoretisk del i arbetet tar upp hur varumärket kan kommuniceras genom hemsidan.Den grafiska profilen utformades utifrån företagets identitet. Det är viktigt att företaget speglas på ett korrekt sätt. Ett företags identitet kan beskrivas som organisationens själ och den visas utåt i form av bland annat den grafiska profilen. Denna ses därför som en viktig identitetsbärare och den kan kallas för den visuella identiteten.

Bakgrund: I dagligt taluttrycker sig människor om organisationer som om dessa hade en egen identitet. Organisationers identitet formas och omformas genom intern och extern interaktion när organisationen liksom dess omvärld förändras. Organisationsidentiteten sätter regler och gränser för organisationens handlande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för organisations- identitetens betydelse vid införandet av en ny strategi. Genomförande: För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en studie vid LRF Konsult AB, där en strategisk förändringsprocss pågår sedan 4-5 år tillbaka.

Förskolan är en naturlig plats för många barn att utveckla både sitt språk och sin identitet före skolstart. För att barn ska få en så bra start i sin utveckling som möjligt behövs pedagoger som är medvetna och som arbetar aktivt för att stimulera barnens flerspråkighet i förskolan. För att arbeta medvetet är det av vikt att man som pedagog synliggör och reflekterar kring sitt dagliga arbete. Denna undersökning syftar därför till att undersöka pedagogiskt arbete i förskolor med flerspråkiga barn, för att illustrera hur arbetet med språkutveckling i förskolemiljöer kan se ut. Forskningen kring barns flerspråkighet visar att utveckling av barnens alla språk är av stor betydelse bland annat för deras identitetsutveckling.

Studiens syfte är att undersöka varför hemvärnet har överlevt, baserat på hypotesen att en stark organisation- kultur spelat en betydande roll för dess fortlevnad. I uppsatsen används diskursanalytisk metod och teori, med inslag av andra relevanta teorier, såsom institutionell teori. Uppsatsen består av en analys av tidningen Hemvärnets ledare och framsidor, SIFO: s undersökningar om hemvärnets folkliga förankring samt överbefälhavare Håkan Syréns böcker om Försvarsmakten idag. Fokus ligger på hemvärnets identitet och funktion. Vårt resultat visar att hemvärnets identitet i huvudsak har bestått.