Konsumtion har i dagens samhälle fått en allt större betydelse för människan och vissa menar att vi bygger upp hela vår identitet kring varumärken. Samtidigt får internet allt större inflytande och har blivit ett viktigt socialt forum. Tillsammans skapar detta nya möjligheter för gemenskaper och kulturer baserade i konsumtion att utvecklas på internet. För individer vars identitet skapas i konsumtion kan detta påverka själva identitetsskapandet. Då forskning också visat att autenticitet, coolhet och exklusivitet i högre utsträckning efterfrågas idag blir detta centralt att undersöka i ett socialt sammanhang på internet.

Tanken om att skriva en uppsats som behandlar hur man som ung muslim i en samtida svensk kontext definierar och konstruerar sin religiösa identitet har sitt ursprung i min vilja att tillägna mig en bättre beredskap i bemötandet av muslimska elever i min undervisning om islam. Syftet med denna uppsats är att undersöka projektet Fredsagenterna. Undersökningen tar sin utgångspunkt i hur projektet väljer att förhålla sig till majoritetssamhället samt i hur de unga muslimer som ingår i projektet ser på sin religiösa identitet i relation till majoritetssamhället. Undersökningen har utförts som en fallstudie bestående av en enkät, observationer samt kvalitativa intervjuer med fyra deltagare i projektet. Alla tre moment är genomförda i samband med en av projektets kurshelger.

Denna undersöknings syfte är att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av språkstriden i Finland under mellankrigstiden. Huvudkällan för detta ändamål är skämttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skämtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens årgångar från perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frågan: ?Hur representeras språkstriden i relation till finlandssvensken??. Det läggs vikt på vilken typ av samtidsfrågor som uttryckligen är relaterade till aktuella händelser rörande språkstriden, hur äktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur språkliga skillnader skildras.

The purpose of this paper is to examine what opinions parents have of the after school-centre, if they know that it has an objective and what that objective is. This will be examined by surveying parents with children in after school-centre. The questions posed in the study are as follows: Do parents know the objective of after school-centre? What is the general view of after school-centre among parents? The results show that 41 percent know that there is an objective while 39 percent don't. Only 6 percent can describe what the objective is.

Uppsatsens titel: Att synliggöra det osynliga? en studie om kommunikation i upplevelseföretag-Seminariedatum: 2007-05-30Ämne/kurs: FEK. Kandidatuppsats, Vårterminen 2007Författare: Annika Lindeberg och Hannah MoströmHandledare: Sofia IsbergNyckelord: Upplevelser, värde, identitet, image, kommunikation, garantier.Studie objekt: 2 företag inom Turism, 2 företag inom Utbildning och2 företag inom SjälvförverkligandeSyfte: Vårt främsta syfte med den här studien är att söka en förståelse för hur upplevelseföretag kommunicerar den upplevelse de säljer till marknaden. Ett av våra delsyften är att urskilja likheter eller skillnader mellan företagen i deras sätt att kommunicera.Vårt andra delsyfte är att öka förståelsen kring vad upplevelseföretag bör tänka på vid valet av kommunikationssätt.Metod: Kvalitativa intervjuer och en dokumentanalys av hemsidor.Teoretisk referensram: Teorier inom ämnesområdena upplevelser, värde, identitet, image kommunikationskanaler och garantier.Slutsatser: Graden av gripbarhet eller ogripbarhet på upplevelsen kan påverka kommunikationen. Inga branschspecifika kommunikationskanaler har urskiljts.

AbstractUppsatsen syftar till att belysa korrelationen mellan åtnjutandet av mänskliga rättigheter, individens identitetsformande och grundläggande mänskliga behov utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv.Min forskningsstrategi utgörs av en kvalitativ bibliografisk litteraturanalys som vilar på sociologiska och psykologiska teorier. Detta vävs sedan samman med mänskliga rättigheters paradigm och en diskussion kring dess universalism och allmängiltighet.Det individuella identitetsskapandet får mindre utrymme i ett samhälle vars medborgares rättigheter är begränsade. Vidare präglas de mänskliga rättigheterna av västerländska och individualistiska ideal som framhäver individens autonomi. Detta sätts i motsats till de kollektivistiska värderingar som ofta präglar traditionella samhällen vilket i sin tur ofta leder till en identitetskris på både individuell och samhällelig nivå. Vidare förs en diskussion kring identitet som ett grundläggande mänskligt behov och därmed mänsklig rättighet..

Syftet med vårt arbete är att synliggöra bruket av svordomar ur ett ungdomsperspektiv. Arbetet har utgått från följande frågor: Hur upplever ungdomar sitt eget och andra ungdomars bruk av svordomar? Vad finns det för skillnader mellan hur flickor och pojkar svär? Hur resonerar ungdomar kring svordomar i skolans värld? Den metod som vi har använt för att få svar på frågeställningarna har varit av en enkätundersökning. De begrepp som används för att få svar på frågeställningarna bestod av identitet samt begreppen kränkning, svordom, ungdomar, ungdomskultur och språk. Resultatet visade på att svordomar tillhör en viktig del i ungdomarnas vardag, och att svordomarna inte uppfattas som ett större problem av dem.

Genom denna antologi vill vi lyfta fram olika aspekter av hur stadens olika rum interagerar med människor och hur det kombineras med identitet och livsvillkor. Det övergripande syftet är att få fram information om betydelser olika aktörer tillskriver sådant som bostadsområden och nya kommersiella centrum i relation till olika människors livsvillkor och identitet. Freddie Håkansson bidrar med antologibidraget Stadens gemensamma vardagsrum: Får du plats i soffan? ? En studie om hur handelscentrum konstruerar meningsskapande rum berör det relativt nya omgjorda kvarteret Knäppingsborg beläget i Norrköping. Studien söker information kring vilka individer som använder sig av kvarteret, hur dess butiker marknadsförs och på så sätt avgör vilka kunder kvarteret söker.

Syftet med denna studie var att undersöka vad blivande sångpedagoger har för uppfattningar rörande sambanden mellan sång och hälsa. Genom att göra semistrukturerade kvalitativa intervjustudier sökte jag efter mer kunskap om sång och hälsa via deras uppfattningar.I min studie tar jag upp tidigare forskning som bland annat visar att sångaktivitet har en positiv effekt på den som sjunger. I denna uppsats får läsaren ta del av tre blivande sångpedagogers syn på ambition, identitet och självkänsla i förhållande till sång men också en övergripande uppfattning om hur sången påverkar hälsa både negativt och positivt.Resultatet av min studie visar att det finns samband mellan sångaktivitet och hälsa. Dessa samband är tätt kopplade till varandra och resultatet visar både negativa och positiva effekter på hälsan för den som sjunger. Kärnan visar att sångaktivitet är djupt knutet till identitet.Studien kan bidra med kunskap som gör det lättare för sångpedagoger och andra sångintresserade att arbeta hälsofrämjande..

To understand students, their world and what makes them act in a certain way or how they form groups in school is a very important part of a teachers work. You get a better understanding for the students behavior by having knowledge about how they look uponthemselves and other students, to prevent prejudice and tendenses to bullying and beeing an ?outsider?. Clothes and fashion are often a big part of the students identity buliding and how they look upon themselves and get looked at by others.We have chosed to exeminate this phenomenon among girls since they are often more exposed by the media for example and with unreasonable beautyideals and other external factors that many girls try to live up to in todays society.We have made a survey regarding the usage of clothes and fashion in the making of an identety with totally fiftyeight girls in the ninth grade on two different public schools in Haninge and Tyresö municipality..

I denna uppsats analyserar jag kristen mission i Indien utifrån postkolonial teori. Denna undersökning är en analys av intervjuer som är genomförda med två informanter. Båda dessa har varit verksamma som kristna missionärer i Indien. Jag har även använt mig av forskning om mission som material. För att tillgodogöra mig intervjuerna har jag använt mig av muntlig historisk metod. I denna uppsats är jag intresserad av mina informanters föreställningar av Indien och deras identitet som missionärer.

Facebook är idag världens största sociala nätverk och utgör en integrerad del i många människors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion där hela världen kan kopplas samman. En individ kan nå ut till flera hundra andra med hjälp av ett par knapptryckningar, det enda som krävs är en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks inträde i människors liv erbjuds också nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket väckte vårt intresse att studera ämnet närmare. Vi har därför valt att undersöka: Hur väljer individer att konstruera sin identitet på Facebook?  Detta gör vi genom att analysera så kallade statusuppdateringar med diskursanalys.

    Sammanfattning: Syftet med vår uppsats är att belysa identiteten och den kulturella tillhörigheten hos andra generationens invandrare. Vi vill belysa deras syn i fråga om identitet, integration och omgivning. Kvalitativa intervjuer har utförts för att få svar på våra frågeställningar och tre personer från Malmö samt två personer från Skellefteå och en person från Piteå har ställt upp på denna undersökningen. Dessa intervjuer har sedan analyserats och diskuterats med inspiration av essentialismen, konstruktionismen samt den postkoloniala teoribildningen. Utöver dessa inriktningarna ligger fokus på identitet och identitetsskapande teorier eftersom en stor del av syftet med studien är att belysa hur intervjupersonerna ser på sin identitet.

Enligt en studie från livsmedelsverket äter den genomsnittliga svensken alldeles för dåligt. Godis, läsk, kakor och bullar utgör ungefär femton procent av det dagliga energiintaget. Den stora boven är tillsatt socker, som inte bara finns i godis och bullar, utan även i t.e.x. färdiglagade maträtter och bacon. Fika är en tradition som är central i svensk kultur, och det finns nog inte en enda svensk som aldrig fikat.

Syftet med uppsatsen är att beskriva identitet och identitetsskapande samt undersöka hur kryssningspassagerarens identitetsskapande påverkas av temakryssningar. För att få fram det empiriska materialet utfördes deltagande observationer ombord på en temakryssning. En enkätundersökning genomfördes även via sociala medier, där kryssningspassagerarna från samma temakryssning svarade på frågor relaterade till identitetsskapande.Resultatet från undersökningen visar att temakryssningar påverkar kryssningspassagerarens identitetsskapande på olika vis. En av de viktigaste slutsatserna som presenteras är att kryssningspassagerare använder sig av temakryssningar för att utveckla och/eller framhäva sin identitet. Passagerarna åker på en temakryssning eftersom den bilden de har av kryssningen stämmer överens med deras egen självbild och de identifierar sig själva med det specifika temat.