Syftet med denna rapport är att jämföra hur två företag inom konfektionsbranschen skapar sin varumärkesidentitet samt visa hur den återspeglas i deras image. Rapporten reder ut begreppen varumärkesidentitet och image och applicerar dessa begrepp på företagen H&M och JC. Företagens varumärkesidentitet sammanfattas genom en empirisk analys av företagen baserad på Identitetsprismat av Jean-Noël Kapferer. Utifrån varumärkesidentiteten utförs en enkätundersökning för att undersöka hur företagens identitet reflekteras i den image som återfinns i kundernas medvetande. Valet av företag baseras på deras aktualitet inom media angående respektives arbete kring varumärkesidentitet.

I denna uppsats studeras stadsspråket i Umeå utifrån ett antal infödda och inflyttade Umeåbors subjektiva beskrivningar. Syftet är att beskriva Umeåbors uppfattning om talspråket i Umeå. En övergripande fråga är om det finns en uppfattning om en särskild Umeåsvenska, och hur denna varietet i så fall beskrivs och bedöms av Umeåborna. Vidare undersöks Umeåbornas uppfattning om dialektens betydelse för konstruktion av social identitet samt hur inflyttade Umeåbor resonerar om språklig anpassning till inflyttningsorten. Uppsatsen har en explorativ ansats och syftar till att utifrån en bred frågeställning utforska området för att ge uppslag till fördjupande forskning.Metoden för undersökningen är kvalitativa livsvärldsintervjuer med nio Umeåbor i åldrarna 19?80 år.

Bakgrund: Ett industriellt nätverk definieras som ett nät av företag och relationer har kommit att bli en viktig del av de industriella nätverken. En relation har vuxit fram när kunden anser att kund och leverantör tänker på samma sätt.En individs sociala identitet frambringas mellan individens identitet och den image som omvärlden har och återspeglar. Detta medför att relationer kan skapa olika varianter av identitetsskapande inom företag men även mellan företag. Identitet kan ses som att den skapas genom relationer till omgivningen och dessa relationer involverar personliga kontakter.Syfte: Med denna uppsats avser vi att påvisa de mekanismer i en industriell tjänsterelation, vilka en leverantör styr över, som kan leda till att företagskunden identifierar sig med leverantören.Genomförande: Studien bygger huvudsakligen på teorier som behandlar nätverk, relationer och företags- och individers identitetsuppbyggande. Uppsatsen är skriven ur ett leverantörsperspektiv och sex intervjuer från leverantören Hilton har genomförts samt två kundintervjuer från Skandia och BTI Nordic.Resultat: Industriella relationer existerar på individnivå.

Syftet med den föreliggande studien är att utifrån konvertiters egna berättelser om sin väg till islam nå en ökad förståelse för vilken innebörd valet att konvertera till islam får för deras identitet och känsla av mening. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver konveriter sin egen resa till islam, vilken betydelse har den nya religiösa identiteten för dem i deras vardag samt vilken mening finner de i sin religiösa tro idag. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit Rambo och Farhadian's teori om konversionsstadier, Bauman, Johansson samt Berger & Luckmann's resonemang kring identitet som en process samt McGuire utifrån religion som meningssystem och konversion som omformulering av självet. Metoden som valts för att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har varit hermeneutiken. Undersökningen har baserats på fem semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga, sociala och kulturella effekter ett tillägnande av ett andraspråk har på inläraren. Med hjälp av kvalitativ intervjumetod ska följande frågor besvaras: hur upplever tvåspråkiga sin språkliga sociala situation och hur ser sambandet mellan andraspråket och identiteten ut? Uppsatsens material består av intervjuer med sju informanter som tillägnade sig andraspråket i vuxen ålder. Första­språken representeras av spanska, tyska, holländska, arabiska och somaliska och andra­språket av svenska. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ser iden­ti­teten som föränderlig och förhandlingsbar och något som skapas i en social kontext.

Bakgrund: Vår utgångspunkt i uppsatsen är att produktskillnaderna blir allt mindre och det emotionella värdets betydelse blir allt större. I och med detta får varumärket en allt större betydelse även inom business-to-business. Syfte: Vi avser att undersöka ICA Menyföretagens identitet samt vad dess varumärke står för. Dessutom vill se hur användbara de modeller vi använt är i business-to-business-relationer samt utforma en egen modell som förklarar hur märkeslojalitet uppnås i en sådan relation. Avgränsningar: Vi kommer endast att beröra så kallad business-to-business samt varumärkets emotionella värde.

Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående.

En av de senaste trenderna inom Employer Branding är att arbetstagare vill kunna identifierasig med sin arbetsgivare. I ett allt mer hårdnande arbetsklimat är det viktigt att arbetsgivareförstår vad potentiella arbetstagare efterfrågar, för att öka förutsättningarna att skapalångsiktigt hållbara relationer och minska risken för ohälsa. Studien syftar till att undersökahur ekonomistudenter kan ta ställning till huruvida de vill identifiera sig med en potentiellarbetsgivare. Detta genom att se vilka aspekter och vilken typ av information som är avgörande för deras ställningstagande. För att kunna göra detta har 12 ekonomistudenterintervjuats och studien bygger på socialkonstruktivismens definition av identitet och densenaste forskningen inom Employer Branding.

Syftet med detta examensarbete är att klarlägga vad den svenska nationella identiteten kan sägas bestå av. Vidare vill vi undersöka om, och i så fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom läroböcker skrivna för gymnasieskolans Samhällskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder från tre läroböcker. I en sådan analys läses bilder på samma sätt som text. Vi grundar vår analysmodell på Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter.

Under 70-talet förändrades det hawaiianska folkets etniska identitet, då en frihetsrörelse uppstod. Det finns anledning att begrunda om identitet och samhällsförändringar har en ömsesidig relation, där förstärkning respektive försvagning av identitet är beroende av samhällsutveckling. Frihetsrörelsens framväxt reflekterar den problematik som hawaiianerna har stött på. Rörelsens mål är att utveckla en stark etnisk identitet bland det hawaiianska folket, genom olika projekt som knyter dem med en utveckling av kulturen. Det utfaller sig relevant att analysera samhällsutveckling visavi identitetens förändring.

Uppsatsens vill belysa assyriska ungdomars identitetsskapande och hur detta utförs med två olika kultursystem, och dessutom visas skillnader mellan könsrollerna. Urvalet avgränsas till svenskfödda assyriska ungdomar i 18 - 25 årsåldern. Dessa har oftast levt med en kollektivistisk kultur och en individualistisk kultur redan i primär socialisation. Tidigare forskning som har relevans för uppsatsen presenteras och handlar om assyriska ungdomars livssituation, assyriska genusroller och invandrarungdomar i Sverige. Teoretisk utgångspunkt för uppsatsen är symbolisk interaktionism, med teorier runt socialisationsprocessen, social identitet samt etnisk minoritet i kulturmöte.

Den här undersökningen handlar om attityder till modersmålsundervisning bland elever i årskurs 1-7 i en stad i södra Sverige. Undersökningen bygger på intervjuer med 28 barn med utländsk bakgrund som deltar i modersmålsundervisning. Syftet är att ta reda på elevernas attityder till modersmålsundervisningen. Vad anser de att de lär sig av undervisningen? Vilken roll spelar den för elevernas kulturella identitet? Vilken roll har modersmålsläraren för eleverna? Hur tycker eleverna att det är att ha ett extra ämne utöver det vanliga skolschemat? Vilka övriga attityder har eleverna till modersmålsundervisningen? Tidigare undersökningar av attityder till modersmålsundervisning som jag tar upp är en studie byggd på intervjuer med 42 stycken invandrarungdomar (Hill 1996) och två undersökningar från Skolverket (2002:228). Min undersökning visar på starka positiva attityder till modersmålsundervisningen hos eleverna, speciellt betydelsen för skriftspråket, för deras kulturella identitet och för modersmålslärarens roll..

Abstract Författare: Ola Schönström och Tomas Lundberg Titel: Tyck som läraren tycker, tänk som läraren tänker ? En kvalitativ studie om ungdomars engagemang, identitet och värderingar i och utanför skolan Uppsats: LL1506, 41-60p Handledare: Rune Jönsson Malmö Lärarhögskola, Individ och samhälle. Vårterminen 2006 Hur ser gymnasieungdomarna på skolans förmåga att uppmana till engagemang? Vilken roll spelar deras identitet i dessa frågor? Hur vill de förändra sin undervisning för att den ska bli mer underhållande? Detta är en del av de frågor vi arbetar med i studien, vars syfte är att belysa gymnasieungdomars verklighet, identitet och engagemang och om detta tas tillvara i undervisningen på gymnasieskolan. Genom att se på processen hur identitet och värderingar bildas försöker vi få en förståelse hur man bättre skulle kunna använda sig av elevernas egna referensramar och erfarenheter för att göra undervisningen mer givande och verklighetsnära för ungdomarna. Vår studie har utgått ifrån teorier om identitet, värderingar och normer från bl.a.

Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den iså fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

Syftet med studien är att utifrån Sverigedemokraternas valkampanjfilm undersöka hur de planerade kommunikationsverktygen profil, identitet och image tolkas utifrån tre olika perspektiv. Under studiens gång har vi genomfört strukturerade intervjuer med tre medlemmar inom Sverigedemokraterna, en semiotisk filmanalys av partiets valkampanjfilm och utfört enkätundersökningar med 100 röstberättigade elever vid Erik Dahlbergsgymnasiet. Studiens resultat visar att Sverigedemokraternas profil stämmer överens med valkampanjfilmens identitet. Gällande image anser partiet att allmänhetens tolkning inte stämmer överens med partiets profil. Ett problem som Sverigedemokraterna säger sig ligga i att media har kommunicerat en felaktig bild av partiet. Vår semiotiska filmanalys visar att Sverigedemokraternas budskap framgår tydligt i valkampanjfilmen genom att visa hur invandringen kostar mycket, samtidigt som pensionärerna blir drabbade. Studiens resultat visar även att mer än hälften av eleverna på Erik Dahlbergsgymnasiet hade en negativ inställning till Sverigedemokraterna och 70 procent ansåg att individerna i valkampanjfilmen framställs orättvist..