En anledning till varför vissa grupper av individer födda i Sverige med utländsk bakgrund har en svagare arbetsmarknadsposition än individer vars föräldrar är födda i Sverige kan vara att de har en negativ bild av möjligheterna på arbetsmarknaden och därför avstår från humankapitalinvesteringar som skulle öka deras faktiska chanser. För att undersöka om så är fallet krävs en kartläggning av individers bild av arbetsmarknaden och av deras arbetsmarknadsstrategier. Syftet i den här uppsatsen är att undersöka huruvida ungdomar födda i Sverige med utländsk bakgrund har en bild av arbetsmarknaden som stämmer överens med den bild empirisk forskning ger oss. I uppsatsen intervjuas åtta ungdomar och resultaten jämförs med empirisk forskning. Både vad gäller hur det ser ut och varför har ungdomarna i flera avseenden en korrekt bild av arbetsmarknaden.

Problem: Är det signifikant vanligare att företag som har fått en anmärkning i revisionsberättelsen går i konkurs jämfört med företag som inte har fått en anmärkning?Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det är signifikant vanligare att företag som har fått en oren revisionsberättelse går i konkurs jämfört med företag som har fått en ren revisionsberättelse?Metod: Uppsatsens hypotes prövas med hjälp av chi-tvåtester som behandlar resultat från de kvantitativa data som tagits fram bestående av revisionsberättelser. Testerna grundar sig i en jämförelse mellan två urvalsgrupper, en studiegrupp och en kontrollgrupp.Teoretisk referensram: Uppsatsens teoretiska underlag har för avsikt att bygga en teoretisk grund för studiens analys. Referensramen behandlar lagar, teorier (Nationalekonomi och sociologi) och modeller (intressentmodellen & allvarlighetsskalan) som berör ämnet revision. Även tidigare forskning rörande ämnet belyses i detta avsnitt.Empiri: Empiriavsnittet redovisar en sammanfattning av urvalsprocessen följt av tabeller med sammanställd data samt en bredare förklaring av utfallet.Resultat & Slutsats: Studiens resultat visar att det existerar ett tydligt signifikant samband mellan att ett företag får en oren revisionsberättelse och att verksamheten avslutas genom konkurs.

Syfte: Syftet är att undersöka huruvida Sveriges officiella CO2-data från trans-portsektorn är internationellt rimliga åren 1990-2004. Sverige har uppvi-sat en internationellt lyckad reduktion av CO2-utsläpp samtidigt som Väg- och transportforskningsinstitutet visar att Sveriges CO2-utsläpp från vägtrafiken kan vara dubbelt så höga som rapporterat. Metod: Undersökningen sker genom en jämförelse mellan Sverige, Danmark, Norge, Spanien och USA. Ekonomisk tillväxt sätts i relation till CO2-utsläpp och transportsektorns utveckling och ländernas personbilsparker undersöks. Tyder ingenting på missvisande data torde Sveriges lyckade CO2-minskning vara ett resultat av effektiv miljöpolitik.

Utländska direktinvesteringar tillskrivs en allt större betydelse för ekonomisk tillväxt och de flesta länder vidtar åtgärder för att öka andelen inkommande direktinvesteringar. Samtidigt har det varit svårt att få fram empiriskt förankrade resultat som stärker dessa antaganden. Syftet med följande uppsats är att utreda om, och i så fall genom vilka kanaler, ekonomin påverkas av inkommande direktinvesteringar från utlandet. En tillväxtmodell med kapitalackumulation och kunskapsbaserade spillover-effekter utvecklas utifrån teoretiska antaganden om att utländska direktinvesteringar påverkar tillväxten genom kapitalackumulation, spridning av teknologi och andra kunskaper sompåverkar faktorproduktiviteten, samt ökad konkurrens. Modellens empiriska förankring testas med hjälp av regressionsanalys, vilken undersöker hur inkommande direktinvesteringar påverkar ekonomisk tillväxt.

Av flera anledningar har i många länder mål för prisstabilitet ersatt den aktiva stabiliseringspolitiken där mål för nationalprodukt och sysselsättning stått i centrum. Centralbanker bedriver och har bedrivit penningpolitik för att uppnå prisstabilitet på olika sätt och det ärdenna fråga som står i fokus i denna uppsats. Detta aktualiseras ytterligare då den europeiska centralbanken (ECB) är i ett startskede vad det gäller att bedriva penningpolitik med prisstabilitet som primärt mål. I detta perspektiv är det av intresse att studera Bundesbank närmare då denna under relativt lång tid bedrivit penningpolitik inriktad på prisstabilitet. För att belysa frågan om penningpolitik har, efter en teoretisk presentation, en empirisk studie av Bundesbank genomförts.

Uppsatsen undersöker förekomsten av politiska budgetcykler i Sverige under perioden 1973 till 2002. En politisk budgetcykel sägs uppkomma om regeringen, med hjälp av till buds stående finanspolitiska instrument, systematiskt försöker expandera ekonomin under valår, i syfte att maximera andelen röster vid riksdagsvalen. I den modell som utgör undersökningens teoretiska ram, ursprungligen utarbetad av Kenneth Rogoff, betraktas valårens expansiva ekonomiska politik som en signal till väljarkåren att regeringen är kompetent nog att fortsätta regera. Den empiriska undersökningen genomförs i två steg. Först skattas en popularitetsfunktion, som granskar hur regeringens popularitet påverkas av ekonomiska faktorer.

Foreseeing future changes in economic activity is of up most importance to a wide array of actors. The time lag in the presentation of official GDP statistics means that to somewhat accurately capture a tendency of where the business cycle is heading one need turn to qualitative sentiment indicators such as Purchasing Managers? Index (PMI) and official sentiment indicators for valuable clues. This thesis uses in-sample and out-of-sample methods to evaluate how well PMI and official Business Tendency Surveys (BTS) in Sweden and Denmark fair against the year-on-year growth rate of industrial production. Moreover, various Swedish regional sentiment indicators get examined and a case study of the indicator for the Öresund region is performed.

Anhöriga bär en stor del av ansvaret för äldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sällan anhörigas roll eller samhällets ansvar för anhöriga. Hemvårdsbidrag är ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinärt boende för att betala en anhörig för utförd hjälp i hemmet. Vilka effekter ett hemvårdsbidrag får som stöd för anhöriga problematiseras sällan. Är det så att pengarna fungerar som ett stöd eller är det ett sätt för samhället att fly från sitt ansvar? Syftet med denna studie är att undersöka och analysera några biståndsbedömares syn på vem som har ansvar för äldres omsorg; samhället eller anhöriga? Vidare är syftet att studera biståndsbedömares syn på hemvårdsbidrag, hur hemvårdsbidraget påverkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende på i vilken typ av stadsdel biståndsbedömarna arbetar. I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas åtta biståndsbedömare i åtta olika stadsdelar i Göteborg.

Abstract Denna studie har vi ägnat åt att undersöka PRS-dokumenten, vilka innefattas under IMF och Världsbankens nya skuldreduceringsprogram som ska präglas av nationellt ägande, nationellt drivande och landsspecificering. Frågan vi ställt oss är om dessa dokument är landsspecifika eller om de är mer generellt utformade och då ej så anpassade till det enskilda landets förhållanden. Vi har även tagit del av den kritik som riktas mot PRS-initiativet och försökt utröna hur pass befogad denna är. Kritikerna menar bl.a. att PRS-initiativet endast är en fortsättning på tidigare strukturanpassningsprogram (framtagna av IMF och Världsbanken) och inte alls något nytt inom utvecklingsarbetet.

En ekonometrisk paneldata modell användes för att studera hur antalet förlorade QALYs skiljer sig beroende på valet av mätmetod. Data baserades på individer som skadats i trafiken och som retrospektivt värderat sin hälsorelaterade livskvalitet direkt före olycksfallet och vid olika tidpunkter efter olycksfallet. Tre olika mätmetoder användes: VAS, IHQL, och EuroQol. Förlorade QALYs beräknades för fyra subgrupper. För subgruppen ?svårt skadade/fullt friska före olyckan? var antalet förlorade QALYs störst (0,370) respektive minst (0,130) om det uppmätts med EuroQol respektive IHQL (relativ skillnad var 2,85).

Product development cycles become shorter and shorter. The time from idea to market has become an important competitive factor. Despite this, methods used for making the product development process faster are surrounded with uncertainty about their efficiency. The purpose of the thesis is to describe the pros and cons of ?best practice? methods for shortening lead times and how these methods effect the lead times in research and development.

Möjligheten att ladda ner film från Internet är i dag både smidigt och enkelt för de som förstår sig på tekniken. Internet fungerar som en distributionskanal för illegala kopior av upphovsrättsskyddat material och internationella branschorganisationer tillsammans med en otydlig lagstiftning kämpar för att få bukt med problemet. Syftet med denna uppsats är att undersöka betalningsviljan för en streamad bioaktuell film ser ut, samt vilka orsaker som gör att individer väljer att ladda ner en film olagligt. Undersökningen genomfördes som en kvantitativ enkätstudie och innan enkäterna delades ut gjordes en mindre kvalitativ förstudie i ämnet. Anledningen till att individer laddar ner film behöver inte endast bero på priset för dess alternativ, som i vår uppsats är att gå och se en bioaktuell film på bio.

SAMMANFATTNINGTitel: FöretagsförvärvSeminariedatum: 2009-07-03Ämne/kurs: NEKK01, Kandidatuppsats i Nationalekonomi, Makroekonomisk analys, Portföljvalsteori, 15 poäng, 15 ECTSFörfattare: Jesper Bäckmark Filipsson André Henryson Handledare: Bengt KjellgrenFem nyckelord: Budpremie, Tobins q, effektiva marknadshypotesen, onormal avkastning, globaliseringSyfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka variabler som kan påverka budpremien vid ett förvärv. Denna studie ska ses från en investerares sida som vill utnyttja den höga onormala avkastningen som genereras vid ett förvärv.Teori: Vi kommer att använda oss av teorier kring Tobins Q, den effektiva marknadshypotesen, motiv till företagsförvärv, onormal avkastning och teorier om dagens globalisering. Dessa ska hjälpa att förklara och ge stöd åt våra resultat.Metod: I denna studie används en kvantitativ metod där våra hypoteser testas genom dels genom en multipel regressions analys men även enklare statistiska prövningar. Där olika variablers samband med budpremien förklaras. Slutsats: Vid förvärv har vi kommit fram till att målföretagen är de stora vinnarna på kort sikt. De variabler som vi kunde hitta ett samband med bud premien var kumulativ onormal avkastning 30 dagar innan och fram till buddagen.

Syfte: Att testa hypotesen om effektiva marknader. Denna uppsats avser att undersöka effektiviteten i samband med att ny insiderinformation tillfaller den svenska aktiemarknaden.Metod: Kvantitativ studie som via en deduktiv forskningsansats ska teori pröva effektiva marknadshypotesen. Med en eventstudie som statistisk metod försöka mäta effekterna av en specifik händelse. Genomsnittlig avkastning samt ackumulerande genomsnittlig avkastning beräknas och signifikanstestas utifrån formulerade hypoteser.Teoretisk referensram: Givet syftet för uppsatsen tillämpas effektiva marknadshypotesen för att analysera empiriska resultat.Empiri och resultat: Kvantitativ data har använts i form av avkastningen för 35 börsnoterade bolag under 11 dagar, vilka främst redovisas genom tabeller och grafer.Slutsats: Resultaten påvisar inget samband mellan information om insynshandel och överavkastning på kort sikt. Resultaten från studien tyder på att det inte går att imitera insynspersoners handel och genom detta skapa en överavkastning.

Denna uppsats behandlar problem med regelstyrd penningpolitik då hänsyn tas till osäkerhet kring kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Uppsatsen baseras på Taylors teorier kring ränteregler som säger att centralbanker bör sätta räntan utifrån förändringarna i BNP-gapet och inflationen. Sådana ränteregler har visat sig avspegla den historiska utvecklingen i räntan tämligen väl och har också använts som en referens vid utvärderingar för hur effektiv den förda penningpolitiken har varit genom kontrafaktiska simuleringar. Ett problem med dessa simuleringar och utvärderingar är att de oftast har använt slutgiltiga data för BNP-gap och inflation. Detta är dock inte helt rättvisande eftersom detta inte speglar den information som finns tillgänglig för beslutsfattare.