The aim of this paper is to perform a comparative study between France and Sweden analyzing the veil debate that took place in 2003 and 2004. This debate has been one of the central features of the renewed conflict between the West and Islam post 9/11, and has the presumed oppression of the Muslim veil in focus. With help of critical theory and a differentiated citizenship theory, including gender and post-colonial perspectives, I analyse the veil in a Western context in the arguments presented and the actions taken. Through that I try to distinguish the potential problems posed for the Muslim minorities living in the two countries.Three main areas are covered: the different political actions in the two countries, the consequences for this sidestep in liberal citizenship theory and in what way the view on equality splits the two parties. I conclude: that the French secularism and the Swedish equality have played key roles; the ideal of liberal citizenship is being abandoned for a more partial state; and the view of the veil as simply oppressive is part of a colonial heritage that can be challenged..

Alliansbildningsbeteende är ett viktigt och intressant ämne inom internationell politik och i internationella relationer.  Enligt den traditionella maktbalansteorin allierar sig stater med andra stater för att balansera mot externa hot. I Steven R. Davids ?omnibalancing-teori? hävdas däremot att statsledare i tredjevärlden allierar sig med stater för att bekämpa interna hot. I föreliggande examensarbete, som är en fallstudie, är ambitionen att visa att turkiska republikens relation med Kurdistanregionen i Irak är ett fall av ?omnibalancering? såtillvida att Turkiet därigenom söker hålla den kurdiska rörelsen på hemmaplan i schack.

SammanfattningSkolan kan sägas ha två primära och med varandra sammankopplade uppgifter: att förmedla kunskaper och att förmedla grundläggande demokratiska värden. Att vårt samhälle har förändrats genom sekularisering och ökad pluralism gör att skolans uppgift att skapa förståelse, tolerans och inlevelse för andra människor har blivit allt mer angelägen. För förverkligandet av skolans båda uppgifter spelar läroboken fortfarande en framträdande roll. En viktig fråga är om läroböckerna i religionskunskap är anpassade för den relativt nya situation som råder i skolan, med mångkulturella och mångreligiösa klassrum.Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån två läroböcker i religionskunskap kan sägas uppfylla läroplanens direktiv om att undervisningen ?skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse? (Lpf 94, s 3).

The thesis investigates how Uppsala University student nations steward their cultural heritage. The survey targets how student nations manage their cultural heritage, what financial priority they give it, their attitude towards it, and their awareness of it.A qualitative study of semi-structured interviews with representatives from 11 out of 13 student nations in Uppsala was implemented. The theoretical framework is based on the theory of David Lowenthal on the importance of cultural heritage, Susan Pearce?s theory on collecting, and Pierre Bourdieu?s theory on cultural capital. To investigate the importance of cultural objects theories by Ivo Maroevi?, Annette Weiner, and Igor Kopytoff was applied.The survey shows that stewardship of cultural heritage at Uppsala student nations is poor and in need of reform.

Syftet med den här studien är att göra en fördjupad undersökning om lärares uppfattningar och förhållningssätt inom skolan beträffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhållande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lärarnas uppfattning om vem som bär ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lärare, verksamma på fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lärarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam går att förena utan stridigheter inom skolan.

Företagskulturer är något som intresserat både forskare och chefer inom företagsvärlden i många år. Kulturen inom en organisation kan göra företaget mer effektivt, motivera personal och underlätta kommunikation. Dock går vissa tankebanor kring företagskulturer isär. Vissa forskare menar att varje företag har en unik kultur med en helt egen uppsättning normer och värderingar. Kombinationen av olika människor i organisationen och företagets unika historia bildar en kultur som blir helt egen och därmed olika andra företags kulturer.

The purpose of this paper is to study the processes of identity and feelings of connectedness among first and second generation of Kurds in the Swedish society.In previous research I assumed that this sense of belonging to a nation includes identity and language. As regards the theory part, I have chosen to use a number of studies to elucidate this issue. The theories used in the study focuses primarily on the understanding of identity. Identity in this context can include linguistic, religious, cultural acts, even nationality or that claiming membership to a particular group.I have implemented twenty-four depth interviews with first and second generation of Kurds in the ages 21?58.

The aim of this study has been to, through a couple of chosen theories, examine in what way Japan as a nation can be said to have dealt with its dark past - concerning their crimes of war just before and during World War II. To do so, I have placed two chosen war crimes, namely the Nanjing Massacre and the matter of the Comfort Women, in the context of remembrance and commemorating of war, through different kinds of aspects. Those aspects are: the textbook conflict, official apologies, ruthless/unnecessary comments, and visits and commemorations at the Yasukuni shrine.I have found during this study that the nation of Japan has not been able to generate a broadly accepted dominant cultural memory of the war. Henceforth a couple of rival cultural memories are competing and becoming an issue of national division rather than national unity. I have come to the knowledge that there are both domestic and international political factors at play, resulting in this division..

Titel: Mellan kattskit och mordhot - En kvalitativ studie om mediedrevet kring MarcusBirroFo?rfattare: Elin Bjo?rkman och Matilda VejloHandledare: Anna EdinNyckelord: Marcus Birro, Twitter, mediedrev, skandal, islamSyftet med studien var att underso?ka hur pressen har skildrat ha?ndelserna kring Marcus Birro, samt att analysera hur han sja?lv hanterat mediedrevet pa? sin privata Facebooksida.Studien har sina teoretiska utga?ngspunkter i medielogiken, medieskandaler och fo?rsvarsteorin apologia. A?ven mediedrev beskrivs som ett kompletterande och fo?rklarande fenomen.Studiens metodologiska utga?ngspunkter a?r en kvalitativ textanalys som behandlar valda artiklar fra?n pressen, samt en retorisk analys av utvalda inla?gg fra?n Birros Facebook.Resultatet av studien pa?visar ett tydligt mediedrev mot Birro med negativ utga?ng. Ur studien framga?r det a?ven att Birro anva?nt sig av retoriska strategier under sitt fo?rsvar och studien visar a?ven tydliga indikationer som att han har intagit en fo?rsvars- och offerroll. .

ABSTRACTEssay in Political Science, Advanced Continuation Course, 61-80 credits, by Jonas Nilsson?The democratic islamist? - a study of three islamist movements and their potential role in ademocratization process?Supervisor: Jonas LindeThe purpose of this work has been to explain to what extent islamist movements can be said to bebearers of democratic values and if they have a role to play in future democratization processes. Thepurpose of this work is also to examine the democratic views of the different islamist movements andto compare them with each other in an effort to find a specific islamist definition of democracy.The essay is a qualitative analysis of the Muslim Brotherhood in Egypt, Front Islamique du Salut inAlgeria and Hezbollah in Lebanon. The analytical framework is based on the political institutionsincluded in Robert A. Dahl polyarchial democracy.

The purpose of this Masters thesis is to examine the representation of student life in Uppsala in the 1860s and 1870s in memoirs. This purpose is achieved by contextualising the memoirs in two different analyses. In the first, the representation of student life in the memoirs is compared to that in another literary genre, the university novel, and it is found that the two representational forms paint completely contradictory pictures, where in the novels the higher education is depicted as rotten and in dire need of reformation, whereas in the memoirs the system, albeit somewhat flawed, works. The memoirs and the novels thus seem to be competing systems of representation, created in different discourses, wherein the purpose and nature of higher education widely differed. In the second analysis, the examination of the memoirs is based on research concerning the nation building process in Sweden during the 19th century.

Det huvudsakliga syftet med denna rapport var att undersöka hur elever med rörelsehinder och deras lärare upplevde undervisningen och arbetet i ämnet idrott och hälsa mot en bakgrund av inkludering, integrering och segregering. Detta gjordes genom att intervjuer av 3 stycken rörelsehindrade elever och deras respektive lärare genomfördes. Eleverna fick svara på frågor om delaktighet, gemenskap, utanförskap och läraren, medan lärarna fick svara på frågor kring inkludering, integrering, arbetssätt och bedömning. Jag fann att ingen av eleverna upplevde inkludering direkt negativt däremot integrering och vissa former av segregering samt exkludering. En bra dialog med läraren och att inte bli särbehandlad upplevdes som viktiga delar oavsett vilken form av undervisning eleven hade.

The Catalan movement of Independence is a well debated subject in Spanish news for the last decade. This thesis aims to examine what kind of identityarguments that spanish versus catalan newspapers make about the independence movement, in relation to nationalism and national identity. This is to deeper the understanding about the current complex situation in the Iberian Peninsula. The research shows that identityarguments about the independence movement presented by catalonian newspapers clearly put focus on identifying the ethnic and cultural reasons for the growing nationalism in the region, as well as discussing the political possibilities and obstacles of a sovereign Catalonia. In comparison, the identityarguments presented by spanish newspapers has another view of the situation, where the political aspect of the nationalistic catalan movement, identify the process as defying the Spanish Constitution and challenging the traditional historic unity of Spain.

Runt om i världen pågår krig, konflikter och tvister, som grundar sig i problem som har uppstått till följd av människors missnöje när det gäller dragningar av statsgränser. Det är gränser som vanligtvis inte harmoniserar med nationers etnicitet och utbredning, vilket kan leda till att en matchningsproblematik mellan stat och nation växer fram. I november år 2012 hölls ett tidigarelagt parlamentsval i regionen Katalonien i Spanien, ett parlamentsval som indirekt kom att ses som en folkomröstning där de katalanska invånarna röstade för eller emot ett självständigt Katalonien. Syftet med den här uppsatsen har varit att visa på konsekvenser som detta val fick för Spanien och dess regioner, men också att utreda Kataloniens politiskgeografiska möjligheter att bryta sig loss från sin moderstat Spanien och bilda en självständig stat.Katalonien har i uppsatsen utgjort en fallstudie vars händelseförlopp och självständighetsprocess kan appliceras på andra regioner och nationer som befinner sig i en liknande situation. Uppsatsens undersökning utgörs främst av litteraturstudier där Kataloniens och Spaniens geografiska och historiska bakgrunder har beskrivits och jämförts med andra nationer inom Europa.

Efter den 11 september 2001 har det i väst blivit mer accepterat att göra negativa uttalanden om islam och muslimer i diskurser. Vår tes är att ledarsidorna i Jyllandsposten är ett exempel på en sådan diskurs där muslimer framställts som de Andra och ses som fundamentalt olika "danskarna". Syftet med denna studie är att undersöka diskursen om islam/muslimer på Jyllandspostens ledarsidor år 2000-2005. Detta görs genom en kritisk diskursanalys, utifrån postkolonial teori. Vi undersöker även om diskursen kan sägas vara en rasifierad diskurs, och hur diskursen har förändrats sedan år 2000.