Vårt syfte med föreliggande uppsats är att beskriva och förklara hur den svenska staten byggerupp och utvecklar bilden av Sverige mot omvärlden. Vi har frågat oss hur det kommer sig att Sverige har ett av världens starkaste varumärken när landet inte på något sätt är världens rikasteland, största exportör, största mottagare av utländska investeringar eller främsta turistmål.Metodmässigt bygger vårt arbete på en fallstudie där vi intervjuat representanter för fyra myndigheter som arbetar med marknadsföring av Sverige mot utlandet tillsammans i Nämnden för Sverigebilden i utlandet; Svenska Institutet, Invest in Sweden Agency, Visit Sweden och Exportrådet. Vi har arbetat hermeneutiskt där vi försökt att förstå våra fallföretag och deras agerande.Vår slutsats är att ekonomiskt sett är Sverige inte det mest framgångsrika landet men när det kommer till att marknadsföra bilden av Sverige så finns det en stark och planerad strategi sombygger på samverkan mellan de olika aktörerna i Nämnden för Sverigebilden i utlandet. Det samarbete som vi kartlagt i denna uppsats anser vi till viss del förklarar den starka bilden avSverige. Den största delen av förklaringen, menar vi, är emellertid den goda bild som redan finns av Sverige i utlandet och som växt fram under tidens gång, tack vare ett antal särskiljandepositiva faktorer som behandlas i uppsatsen.

Sverigedemokraterna har nu kommit in i riksdagen, nästa steg enligt Jimmie Åkesson är att få 30 % av rösterna! Med anledning av partiets bakgrund och den debatt som florerat kring deras främlingsfientlighet och annat, tycker jag det är angeläget att undersöka vad partiet står för. Syftet med detta arbete är därför att undersöka och besvara frågan:Vilken syn har Sverigedemokraterna på demokrati och de mänskliga rättigheterna, och visar de samma förhållningssätt till demokrati och mänskliga rättigheter i sitt principprogram och valmanifest som i andra dokument?Metoden jag har använt för att göra denna undersökning är olika typer av kvalitativ textanalys, först en enklare diskursanalys för att se vad akademiska teorier har för syn på demokrati och mänskliga rättigheter. Ett antal nyckelbegrepp inom demokrati valdes sedan ut; människosyn, folk-medborgare, stat-nation och kultur-religion, därefter konstruerade jag en modell där jag kunde besvara mina delfrågor genom att i tur och ordning titta på vilken syn på nyckelbegreppen de olika aktörerna hade, genom en aktörscentrerad systematisk textanalys av demokratiteorier och FN:s deklaration och konventioner om de mänskliga rättigheterna. Slutligen gjorde jag en innehållslig textanalys av Sverigedemokraternas principprogram, samt diverse material som jag funnit på deras hemsida, t ex TV-klipp, bloggar mm.Resultatet jag kom fram till är att Sverigedemokraterna inte alltid respekterar de mänskliga rättigheterna, de delar inte den människosyn och syn på kultur, som präglar demokratiteorier och FN.

The level of increased central government that we have experienced during the last decades in school, for the purpose of increasing equality and to adapt the Swedish school to a certain international standard, clearly shows that increased control scarcely leads to improvement.The aim of this paper is to examine whether teachers believe that national tests contribute to equivalent assessment and increased goal attainment. Furthermore the teachers? attitude towards and work with national tests is described. The paper is written from a school improvement perspective, where good examples from current research on what creates increased quality in school meaning increased goal attainment and equivalent assessment are related to research on school effectiveness and increased testing in schools. The study builds upon a quantitative survey among teachers in upper primary - and secondary school in a medium-sized municipality in Sweden.The result shows that the teachers have a somewhat more positive than negative attitude towards national tests, as a whole.

The purpose of this thesis is to evaluate and update load curves for Fortum Distribution AB. Theload curve method is a tool used to forecast the strain of an electric grid. The method is based oncustomer annual energy consumption, outdoors temperature as well as customer category. Theload curve method was established by Svenska Elverksföreningen at the start of the nineties andfocus was put on standardizing annual energyconsumption, in order to make the method usableacross the nation. Present consumption patterns have changed since the original load curves wereproduced, which leads to a need to update the load curves.The work began with an update of present load curves according to recommendation taken fromanother earlier thesis.

I Sverige har det under de senaste åren florerat en intensiv debatt i det offentliga samtalet, angående närvaron av tiggande EU-migranter från Östeuropa i svenska städer. Konflikten påvisar att fenomenet tiggeri är något som upplevs som väldigt ovanligt och nytt i Sverige. Syftet med den här studien var därför att utföra en diskursanalys kring hur invånare i Stockholm förstod fenomenet tiggeri under våren 2014. Genom att utföra fenomenologiska livsvärldsintervjuer med 30 stockholmare ? en heterogen sampel ? identifierades flera övergripande diskurser, då tiggeriet i Stockholm definierades som ett rumsligt fenomen som har överskridit normativa gränsdragningar på den urbana platsen.

The aim of this thesis is to analyze the media discussions of the rape in Bjästa 2009 and to reveal how stereotypical illusions of ethnicity, religion and gender affect how media understands and defines violence. The rape in Bjästa occurred in a ?Swedish context? but has been defined as honor related in other arenas outside media. This discussion occurred because the whole village turned against the woman that was raped and supported the perpetrator? a phenomena that speaks against the idea of an equal society and a behavior that is usually understood as honor related and something that the ?others? do.

Our starting point has been to use the football player Zlatan Ibrahimovic as a model person for individualism that seams to break the ordinary socialization pattern in Sweden. The purpose of this study is to examine how the team leaders handle the socialization of more individualistic focused individuals/young persons into groups, since the Swedish School Curriculum is designed to meet each individual on his or hers former experiences. Is the socialization of individuals within team sports affected by their cultural background? And, in that case, should those facts have consequences for the sport subject at school? Those are the questions we want to explore. Besides a survey of documents, we have been seeking answers to our questions through interviews with the team leaders Roland Nilsson and Peter Bergander, the pedagogues/teachers Karin Jutterström and Håkan Jensgård and the professional football player Abgar Barson.Our study shows that the leaders and teachers of today have begun to change their view about individualists.

Denna uppsats syftar till att analysera EU:s förslag till en gemensam europeisk invandrings- och asylpolitik som presenterades av Kommissionen den 17 juli 2008. Foucaults begrepp governmentalitet och hans förståelse av diskurs har använts som analytiska verktyg för att hjälpa till att påvisa logiken bakom förslaget. För att göra detta studeras vilka diskurser som ligger till grund för förslaget samt vilken typ av diskurs som förslaget förmedlar och vilken effekt denna kan tänkas ha på samhällsklimatet och relationerna människor emellan inom EU. Kärnan till analysen är formandet av den europeiska befolkningen och en europeisk identitet. Invandringspolitik kan sägas handla om att sköta distributionen av människor och sätta upp ramar för vem som ska inkluderas i vilken befolkning och under vilka förutsättningar.

Our starting point has been to use the football player Zlatan Ibrahimovic as a model person for individualism that seams to break the ordinary socialization pattern in Sweden. The purpose of this study is to examine how the team leaders handle the socialization of more individualistic focused individuals/young persons into groups, since the Swedish School Curriculum is designed to meet each individual on his or hers former experiences. Is the socialization of individuals within team sports affected by their cultural background? And, in that case, should those facts have consequences for the sport subject at school? Those are the questions we want to explore. Besides a survey of documents, we have been seeking answers to our questions through interviews with the team leaders Roland Nilsson and Peter Bergander, the pedagogues/teachers Karin Jutterström and Håkan Jensgård and the professional football player Abgar Barson.Our study shows that the leaders and teachers of today have begun to change their view about individualists.

Syftet med denna studie är att belysa de uppfattningar barn som lever och befinner sig i en internationell kontext har, om hur begreppet nationalitet uppfattas och spelar in i deras liv. I förlängningen är syftet att uppsatsen ska vidga förståelsen för begreppen nationalitet och globalitet.I den teoretiska genomgången presenteras bland annat teorier vilka ger ett globalt perspektiv på vad nationalitet kan innebära. Här presenteras även idéer om hur ungdomar, vilka har växt upp i en kultur som inte är föräldrarnas ursprungskultur, ser på sig själva i förhållande till omgivningen.I studien har anlagts ett kvalitativt angreppssätt inspirerat av hermeneutik. Syftet med detta metodval är att söka ge en varierad och mångfacetterad snarare än statistiskt säkerställd bild av informanternas uppfattningar. I tolkningen av det empiriska materialet har intentionen varit att se på intervjusvaren ur informanternas eget perspektiv.

Vi skapas och omskapas i möten där det kulturella har en given plats. Sverige har omskapats från att vara ett relativt etniskt homogent land till en mångkulturell nation. Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka hur internationalisering kommuniceras och synliggörs i två läseböcker inriktade mot skolår 1. Vi avser att undersöka hur de kommunicerar utifrån Lpo-94:s internationaliseringsuppdrag och om böckerna har en kulturell och etnisk mångfald. Metoden vi använder oss av består av bildanalyser och textanalyser eftersom läseböckerna vi valt kommunicerar i båda genrerna.

This paper aims to find out how to implement an information security management (ISMS) system that is based on ISO/IEC 27001-standard into a small organization with high employee turnover. The standard employs the PDCA-method as a course of action for implementing the standard. The reason for implementing such a system is to introduce information security to the organization and to maintain it despite the changes in management. The paper based it?s survey on a case study of a student nation in Uppsala, Sweden.

Denna uppsats är en studie av rapporteringen av terroristattentaten i Madrid 2004, London 2005 och Moskva 2010 i Dagens Nyheter. Genom Van Dijk och Faircloughs diskursanalys har jag analyserat fem artiklar ifrån morgontidningen. Med anledning till fördelningen mellan väst och öst, och bilden som skapats av dessa i media, har jag gjort en studie i ?vi? och ?dem? relaterade perspektiv. Där Madrid och London fått representera det västerländska medan Moskva stått för det österländska.

Studien har syftat till att utifrån ett intersektionellt perspektiv analysera läromedlet Hem- ochkonsumentkunskap åk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens målsättning har varit att lyfta vilka värden och normer som konstrueras ochförmedlas genom läromedlet. Vidare har dessa normer och värden diskuterats mot dem somtillskrivs i läroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det västerländska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jämställda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om Väst. Myterna symboliserar de förställningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misär.

Denna uppsats är en studie av rapporteringen av terroristattentaten i Madrid 2004, London 2005 och Moskva 2010 i Dagens Nyheter. Genom Van Dijk och Faircloughs diskursanalys har jag analyserat fem artiklar ifrån morgontidningen. Med anledning till fördelningen mellan väst och öst, och bilden som skapats av dessa i media, har jag gjort en studie i ?vi? och ?dem? relaterade perspektiv. Där Madrid och London fått representera det västerländska medan Moskva stått för det österländska.