Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar användandet av webbaserade sociala nätverk för att attrahera potentiell arbetskraft.Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanställda, på Tekniska Verken. Utöver detta har en observation använts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhållningssätt, vikten av att välja rätt kanaler, ett antal sätt att nå massan, tvätta bort den gråa stämpeln, två-vägs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens användande av webbaserade sociala nätverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhållningssätt och vikten av att välja rätt kanaler innefattar förutsättningar för employer branding genom webbaserade sociala nätverk.

Thesis purpose: This thesis will through a case study of a recently rebranded bank ?Jyske Bank?, seek to research deeper within the field of service sector rebranding. The internal communication used in connection to the rebranding, will be analyzed in order to investigate what initiatives Jyske Bank?s organizational leaders launched to implement the rebranding and furthermore whether the initiatives have worked. The research questions are: - What are the critical initiatives behind the re-branding process, and have these initiatives been successful?- Furthermore, to determine the success: To what extend does the intended image, created by the organizational leaders of Jyske bank, in relation to the rebranding, correlate with the identity held by the organizational members? Methodology: This thesis employs a mix of quantitative questionnaires and qualitative semi structured interviews.Theoretical perspectives: Corporate rebranding framework (Daly & Moloney, 2004) and a conceptualization of the employee branding process (Miles & Mangold, 2005)Empirical data: The empirical data was collected from in depth interviews with management and questionnaires from employees.

Då konkurrensen om den bästa arbetskraften idag är hård har det blivit allt viktigare att framstå som en attraktiv arbetsgivare, varför många företag arbetar med aktiviteter som på senare tid kommit att rymmas under begreppet employer branding. Men hur går detta arbete till i praktiken? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan arbeta med employer branding för att framstå som en attraktiv arbetsgivare i teknologstudenters ögon. Den tidigare forskning och de teorier som studien utgått ifrån rör dels employer branding, vilket handlar om att förmedla en tydlig bild om vad som gör en arbetsgivare unik och åtråvärd, och dels "Generation Y" vilket huvudsakligen avser 80-talister och handlar om deras livsuppfattningar och värderingar, där fokus i denna studie är deras krav och förväntningar på arbetsmarknaden. För att skapa sig en bättre förståelse kring hur företag kan arbeta med employer branding gentemot teknologstudenter har det gjorts en empirisk studie, dels i form av två samtalsintervjuer med två svenska storföretag som av studenter anses vara attraktiva arbetsgivare, och dels genom två fokusgruppsintervjuer med teknologstudenter.

Vi avser att undersöka vilka motiv företag har när de väljer att samarbeta kring varumärken samt vad det kan uppkomma för fördelar och nackdelar med allianserna. Vi vill även ta reda på vilka faktorer det finns för att lyckas med en varumärkesallians. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har utfört intervjuer med fem allianser inom olika branscher. Det vanligaste motivet till att ingå en varumärkesallians är att kunna skapa ett mer framgångsrikt koncept än tidigare.

Purpose: The purpose of this paper is to study how important brand belonging can be for sport clubs.Method: The method for the empirical research is based on qualitative interviews. The data then gets compared and connected with relevant brand and marketing theories.Findings: The paper finds out the perks and disadvantages the researched clubs gain from the strong brand names they hold, and further discussion for development based on theory is being made..

As companies exert themselves to find new ways of achieving market dominance and stronger brands, the phenomenon co-branding has become increasingly popular. By cooperation between two different firms the combined effects can result in synergies not only on the balance sheet, but even through softer values such as Brand recognition, equity and larger market share. Recently the fashion company H&M launched a collection together with the esteemed fashion designer Karl Lagerfeld. The objective of this paper is to examine the effects the collaboration had on consumer?s attitudes towards the two brands.

Media society is under a constant development and in line with this change, firms must adapt to the market. We have investigated what fashion companies in fact are doing to communicate in the dynamic market. We wanted to find out how to communicate and how they can market themselves in a new and innovative way to create long-term customer relationships. We have used a theoretical frame of reference based on marketing communication, fashion marketing, branding and relationship marketing theories. We have assumed four themes throughout the survey which are: customer contact and relationships, emotion in communication, branding and relational communication.

Employer branding (som kan ses som ett företags arbetsgivarvarumärke) är ett begrepp som det under det senaste decenniet riktats mycket uppmärksamhet mot och i denna uppsats undersöks hur ett företags önskade interna employer brand överensstämmer med uppfattningen de anställda har om företaget i fråga. För att undersöka den interna uppfattningen har en kvantitativ undersökning genomförts i form av enkäter som sedan kompletterats med en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer för att på så sätt få en djupare förståelse. Företaget som undersökts har nyligen tagit fram nya Brand Ideals som ligger till grund för deras önskade Employer Brand. Den empirska datan har tolkats utifrån de teoretiska begreppen ?värde & värdegrund?, ?företagskultur?, ?varumärke? och ?employer branding? samt tidigare forskning.

Syftet med föreliggande undersökning är dels att undersöka hur företag inom den högteknologiska branschen arbetar med employer branding för att ses som attraktiv för potentiella framtida arbetstagare. Dels syftar även undersökningen till att få kunskap om vad ingenjörsstuderande, inom det för dessa högteknologiska företag intressanta utbildningar, finner attraktivt hos en framtida arbetsgivare. Metoden för undersökningen är därför både kvalitativ genom intervjuer och kvantitativ genom enkäter. Resultaten från undersökningen visar att företagen aktivt arbetar med att synas, differentiera sig från konkurrenterna, ses som relevanta och uppfylla psykologiska kontrakt. De har insett vikten av att arbeta med employer branding för att kunna kompetenssäkra i ett tidigt stadie. De arbetar både internt samt externt för att bygga upp ett starkt employer brand som kommer skapa attraktion hos potentiella framtida arbetstagare.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och försöka förstå hur det svenska ledarskapet fungerar i Kina, i svenska företag med kinesiska medarbetare. Vi ämnar även belysa vilka erfarenheter svenska ledare har av mötet med den kinesiska kulturen. Metod: Vi har valt en kvalitativ metod för vår uppsats för att på så sätt kunna beskriva, förstå och få en helhetsbild av fenomenet. Den metodik som vi har valt att använda oss av är intervjuer och enkäter, som gett oss ett empiriskt underlag till denna uppsats, samt litteraturstudier, som gett oss en teoretisk referensram.Slutsatser: Att svenska ledare i stort är framgångsrika i Kina men att de problem som finns, enligt både intervjupersoner och litteraturen, främst uppstår inom områdena kommunikation, motivation och initiativförmåga. Problemen i verkligheten är dock inte lika stora som litteraturen beskriver.

There is a mutual dependency between the business world and the country?s municipalities. The municipalities are dependent on the companies to create work and tax income while the companies are dependent on the municipalities they are located in to provide good infrastructure among other things.Apart from this the municipalities can work activly with creating a strong brand in the eyes of the companies and many researchers in marketing agree that marketing of places will be more common in the future. Marketing of municipalities is however still a rather new and unexplored area and it is uncertain how and to what extent the municipalities work with this.The thesis is formulated:How are the municipalities working to market towards companies and is it possible to make out any positive change from these marketing efforts?The goal of this study is:Our goal is to examine how the view of marketing of places differs from different municipalities in the Stockholm region, how some of these municipalities work with this and how far they have come in this work.

Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

Med syftet av undersöka hur väl IKEAs marknadsföring, värderingar och identitet stämmer överens med studenters uppfattning om företaget har en fallstudie gjorts. Empiri har inhämtats genom en kvalitativ enkätundersökning, intervjuer, IKEAs material och tidigare studier och har sedan analyserats med hjälp av teorier främst rörande Employer Branding och Företagsidentitet. Resultatet från undersökningen visar att uppfattad, kommunicerad och faktisk identitet stämmer väl överens gällande IKEAs önskvärda målgrupp. Dock har en mer kritisk inställning framkommit hos studenter som inte anses passa in i IKEAs målgrupp..

The aim of this thesis has been to analyze and interpret several different discourses in Japan and from the findings see how the Ainu people and their existence in Japan have been defined in today's Japan and in who's interest it is to keep it this way. My findings was that the Japanese nation in all channels of society are reinforcing and perpetuating the belief that it constitutes an ethnically homogenous nation and that there exists no ethnic problems in the country. I found that schoolbooks don?t give adequate information about the Ainu people and its history, and the Japanese press is reinforcing the status quo by their selective silence and limited coverage on issues concerning the Ainu. The government has defined and legitimized the problem of Ainu within the framework of culture and tradition.

This paper aimed to investigate how Swedish politicians use social media Twitter and Instagram and if there was evidence to discern of personal branding and identity creation. Main method used was the observation of four politicians? shared content on Twitter and Instagram. In order to strengthen the results of the study, interviews were also made on the same politicians, of which two responded. The study showed, among other results that Twitter is used more for political aspects and Instagram to show personality and lifestyle.