Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare.

Syftet med att analysera fyra ungdomsböcker av Stefan Casta är att undersöka varje bok för sig, ur ett narratologiskt perspektiv, samtidigt som en jämförelse görs. Syftet är även att uppsatsen ska vara användbar för både lärare och elever i undervisningen och romanernas innehåll och form står i fokus. Jag avslöjar emellertid ledtrådar i romanerna och föreslår därför att romanerna läses innan uppsatsen, för att inte läsupplevelsen ska utebli. I den narratologiska analysen är det aspekter som romanernas handling, karaktärer, miljö, intertextualitet, berättare och berättelsenivåer, fokalisering samt romanens tid som fokuseras. Ett för romanerna gemensamt tema är ?kamp? och det visar sig att Stefan Castas karaktärer ofta är utanför, fundersamma och söker efter mening.

Uppsatsen redogör för de teorier och diskussioner som bygger på att dagens Tv och data spel kan ha en berättande struktur som i filmer. Syftet är att genom undersökningen av strukturen i spel och film, samt karaktärernas funktioner för berättelsens drivkraft visa att dagens spel kan vara berättande och därför möjlig att analysera med narratologiska verktyg.Frågeställningarna i uppsatsen är vilken funktion får karaktärerna för berättelsens drivkraft i spelet i jämförelse med filmen? Hur är berättelsen strukturerad i spelet i jämförelse med filmen? Den ena av de olika teorierna som jag kommer att använda mig av är narrationsanalytikern Christophen Vogler?s teori om berättelsens uppbyggnad. För att kunna analysera karaktärernas funktioner använder jag mig av Lee Sheldons tankar om karaktärer i dataspel..

In this paper I study the Austrian author Ingeborg Bachmann?s novel Malina (1971) from the perspective of Gérard Genette?s narrative theory and his notions of tense, mood and voice. In dialogue with earlier research on Malina I reflect over the last scene in the novel, what really happens there and how it matters for the rest of the novel. I give an account of feminist theories with focus on the annihilation of the female voice, the memory as theatre and the folklore tale as flight. The result is a more distinct perception of Bachmann?s skill, closeness and awareness as a writer and her use of Malina as contribution to the feminist debate and as a tool to find a place in the patriarchal world of intellectual, postwar Vienna. .

Syftet med denna uppsats är att undersöka de narratologiska drivkrafterna i de två postapokalyptiska verken The Stand av Stephen King och Girlfriend In a Coma av Douglas Coupland. Med frågor som: Vad är den narratologiska drivkraften? Med kulturkritisk infallsvinkel: vad för karaktärerna med sig in i den nya tiden? Genom närläsning kommer en undersökning ske, där de narratologiska drivkrafterna lyfts fram. Resultatet visar att författarna har använt sig av två olika tekniker. The Stand använder sig av motsatspar enligt A.J.

Mitt syfte med denna uppsats var att se hur tjejer och killar framställs i barn- och ungdomsboken som vänder sig främst till barn och ungdomar mellan 9 och 12 års ålder. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att jag kritiskt granskade och analyserade fyra skönlitterära barn- och ungdomsböcker. Analysen har genomfört med hjälp av ett analysschema med stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att i var och en av de undersökta böckerna finns en karaktär som bryter mot de stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaperna. Det är i överlag pojkarna i böckerna som bryter mot de traditionella könsrollerna och det visar sig genom egenskaper såsom vackra, emotionella, lydiga, osjälviska, omtänksamma, sårbara och pratsamma.

I denna uppsats undersöks katalogtexter producerade eller reproducerade av Moderna Museet i Stockholm om Pablo Picasso och Marcel Duchamp. Texterna undersöks, med utgångspunkt i museets egna påstående att konstnärerna ofta utmålas som varandras motsatser, ur ett narratologiskt perspektiv. Förekomsten av argumenterande passager, performativa yttranden, textagentens positionering samt värdering av konstnärskapen undersöks och en jämförelse görs mellan katalogerna och de två konstnärskapen. Undersökningen syftar till att ge en ingång till en förståelse för hur katalogtexter genom en aktiv narration skapar en normerande bild av konstnärskap..

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel på hur två elever utövade inflytande överen kollaborativberättelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tillläsning. Vidare var syftet att synliggöra de lärdomar som kan dras från att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och läsinlärningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med två filmkameror och en diktafon somfokuserade på ett par elever som arbetade med att skriva en berättelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som låg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner där deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begränsad utsträckning hur texten växer fram i förhållande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar också på ett antal lärdomar som kan dras med hänsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och läsinlärningen i skolan..

Denna uppsats är en narratologisk analys av berättarstrukturen inom filmen Stranger than fiction. Uppsatsen inleder med en terminologi samt en teoridel kring vad som är berättarstruktur. Utifrån detta analyserar jag filmen för att grundläggande redogöra kring hur den är berättad genom att först beskriva filmens totala fabula för att sedan analysera vad som egentligen förmedlas och på så sätt även komma fram till en slutsats kring filmens totala berättarstruktur. Resultatet visar på att Stranger than fiction är berättad genom flertalet olika nivåer som visar på två olika berättare inom två olika diegeser som förmedlas genom samma berättare. Detta resultat leder till en tematisk diskussion ett postmodernt ontologiskt syfte som genom filmens komplicerade narratologiska struktur försöker förmedla budskapet ?lev det liv du vill ha? samt ?livet blir viktigt först när döden gör sig synlig..

This essay is a study of the Swedish author Amanda Svensson?s novel Hey Dolly (2008). The aim of the study is to investigate the conflict that occurs in the storytelling because of the untruthful narrator Dolly. Using the terms story and discourse, from a method of narratology by Maria Nikolajeva, the purpose is to analyze how the narrator manipulates the reader?s comprehension of what is real and not in the text.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av..

Uppsatsen är en komparativ och narratologisk karaktärs- och motivstudie av de svarta karaktärerna Manne i Pija Lindenbaums småbarnsbilderbok Jag älskar Manne (2012) och Lilla Hjärtat i Stina Wirséns småbarnsbokserie om Brokigagänget som består av sex böcker utgivna mellan 2010-2012. Den kronologiska ordningen på Brokigaböckerna är Hej! och Oj! (2010), Aj! och Bang! (2011) och Gul! och Sov! (2012). Uppsatsen syfte är att undersöka hur de svarta karaktärerna Manne och Lilla Hjärtat framställs och porträtteras i böckerna för att sedan analysera hur och om det kan ha påverkat böckernas skilda mottaganden under 2012. Under året 2012 nominerades Jag älskar Manne till Augustpriset för Årets svenska barn- och ungdomsbok, medan Brokigaböckerna efter en het debatt under hösten 2012 på författarens egen begäran drogs tillbaka från den svenska bokmarknadenUppsatsens fokus ligger på olika aspekter och element i böckerna som har tagits upp och påverkat debatten kring Lilla Hjärtat och undersökningen är därefter indelad i fyra avdelningar: Den svarta karaktärens utseende, Mångfaldsaspekten, Genusaspekten och Den svarta karaktären som ett berättartekniskt verktyg. Varje avdelning avslutas med en kort och jämförande sammanfattning och hela uppsatsen avslutas med en slutdiskussion.

Bilderböcker kan ibland uppfattas som skrämmande och inte lämpliga för barn enligt den vuxne högläsaren. Med kunskap hos pedagoger om berättelsers dubbla tilltal och olika tolkningsnivåer skulle dessa skildringar kunna te sig mindre skrämmande och i stället stimulera till givande samtal med barngrupper. Uppsatsen är en Narratologisk studie av tre valda bilderböcker av Pija Lindenbaum. Syftet med studien är att studera hur Lindenbaum skildrar barns inre tankar och handlingar. Vilka grepp använder Lindenbaum för att beskriva barns inre värld? Hur skildras barn och vuxna i böckerna? På vilket sätt får böckerna ett barnperspektiv? Analysen beskriver hur Lindenbaum skildrar barnets inre värld genom att huvudpersonen i berättelsen bearbetar känslor och tankar i en fantasivärld, lekvärld, och i en realistisk värld.

Abstract/Sammanfattning Syftet med detta arbete är att med en narratologisk metod undersöka hur femininitet och maskulinitet representeras i relation till våld i serien Firefly och filmen Serenity. Detta görs med fokus på huvudkaraktärerna Malcolm ?Mal? Reynolds och River Tam. Som teoretisk grund används teorier om och kring representation, stereotyper, genussystemet, samt maskulinitet och våld. Våldet undersöks utifrån tre aspekter, hur karaktärerna utsätts för våld, hur de använder sig av våld och vilka motiven är i deras våldsutövande.

I den här uppsatsen jämförs hur tre olika barn- och ungdomsboksförfattare skildrar historisk tid, i det här fallet 1600-talet och häxprocesserna. Författarnas användning av miljö, karaktärer och berättarteknik för att berätta om dessa händelser analyseras utifrån en narratologisk synvinkel. I uppsatsen undersöks även bilden av häxan och texternas motiv studeras. Slutligen granskas författarnas syn på dåtiden och deras syfte med berättelserna. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra litteraturvetaren John Stephens och historikern Peter Aronsson.Slutsatserna är att Maj Bylock, Bo R Holmberg och Olov Svedelid vill berätta både om dåtiden och nutiden.