Syftet med denna uppsats är att undersöka de narratologiska drivkrafterna i de två postapokalyptiska verken The Stand av Stephen King och Girlfriend In a Coma av Douglas Coupland. Med frågor som: Vad är den narratologiska drivkraften? Med kulturkritisk infallsvinkel: vad för karaktärerna med sig in i den nya tiden? Genom närläsning kommer en undersökning ske, där de narratologiska drivkrafterna lyfts fram. Resultatet visar att författarna har använt sig av två olika tekniker. The Stand använder sig av motsatspar enligt A.J.

Mitt syfte med denna uppsats var att se hur tjejer och killar framställs i barn- och ungdomsboken som vänder sig främst till barn och ungdomar mellan 9 och 12 års ålder. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att jag kritiskt granskade och analyserade fyra skönlitterära barn- och ungdomsböcker. Analysen har genomfört med hjälp av ett analysschema med stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att i var och en av de undersökta böckerna finns en karaktär som bryter mot de stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaperna. Det är i överlag pojkarna i böckerna som bryter mot de traditionella könsrollerna och det visar sig genom egenskaper såsom vackra, emotionella, lydiga, osjälviska, omtänksamma, sårbara och pratsamma.

Är TV-reklam populärkultur? De flesta av oss tar del av TV-reklam på ett eller annat vis och därför borde den också ha blivit en produkt av vår kultur, eftersom den bidrar till att skapa TV-serier, filmer och andra medietexter. Allt i vår kultur förs samman rent intertextuellt. Det är vad denna uppsats behandlar. Jag utgår ifrån begreppet populärkultur och vill se hur narrativ TV-reklam, alltså reklam där en berättelse för fram handlingen, förhåller sig till detta begrepp.

Natt i marknadstältet is considered as one of Lars Ahlin?s most significant works of fiction. The novel is complex in structure and meaning, containing numerous stories and characters entangled with the main story. One of these stories is the subject of this essay:?Berättelsen om Hedvig och hennes son?.

Uppsatsen är en komparativ och narratologisk karaktärs- och motivstudie av de svarta karaktärerna Manne i Pija Lindenbaums småbarnsbilderbok Jag älskar Manne (2012) och Lilla Hjärtat i Stina Wirséns småbarnsbokserie om Brokigagänget som består av sex böcker utgivna mellan 2010-2012. Den kronologiska ordningen på Brokigaböckerna är Hej! och Oj! (2010), Aj! och Bang! (2011) och Gul! och Sov! (2012). Uppsatsen syfte är att undersöka hur de svarta karaktärerna Manne och Lilla Hjärtat framställs och porträtteras i böckerna för att sedan analysera hur och om det kan ha påverkat böckernas skilda mottaganden under 2012. Under året 2012 nominerades Jag älskar Manne till Augustpriset för Årets svenska barn- och ungdomsbok, medan Brokigaböckerna efter en het debatt under hösten 2012 på författarens egen begäran drogs tillbaka från den svenska bokmarknadenUppsatsens fokus ligger på olika aspekter och element i böckerna som har tagits upp och påverkat debatten kring Lilla Hjärtat och undersökningen är därefter indelad i fyra avdelningar: Den svarta karaktärens utseende, Mångfaldsaspekten, Genusaspekten och Den svarta karaktären som ett berättartekniskt verktyg. Varje avdelning avslutas med en kort och jämförande sammanfattning och hela uppsatsen avslutas med en slutdiskussion.

This paper investigates narrative and thematic structures in Damien Echols? autobiography Life After Death (2012) and Stephen King?s horror novel ?Salem?s Lot (1975). In Life After Death Echols tells the tale of his eighteen-year incarceration on Death Row in Arkansas/USA. He also uses his childhood memories to overcome hardships in the prison system. ?Salem?s Lot by Stephen King deals with the invasion of vampires in a small town in rural Maine in the North East corner of the United States.  The author of this study discusses if and how Damien Echols was inspired in his writing by the writings of Stephen King.

Huvudsyftet med vår uppsats var att ta reda på hur kvinnor och män framställs i media, där vi avgränsade oss till branschtidningar. Våra frågeställningar var;Hur porträtteras manliga respektive kvinnliga chefer i branschtidningar och hur förhåller de sig till normer om kvinnligt och manligt ledarskap?Vilken problematik kan det finnas kring hur media väljer att framställa chefer?Dessa frågeställningar försökte vi besvara genom att utföra en kvantitativ innehållsanalys och en Narratologisk analys på 60 respektive 20 artiklar från branschtidningar. De teorier som har legat till grund för tolkning av resultatet kretsar kring genus, stereotyper och normer om ledarskap.Huvudresultatet blev att det fanns en viss jämställdhet mellan män och kvinnor men det fanns fortfarande betydande skillnader som bekräftade normer kring kvinnligt och manligt ledarskap. Exempelvis log kvinnor mer, de blev oftare fotade i fågelperspektiv med intetsägande bakgrunder.

The present BA thesis is an analysis and a close reading of the French author Gabrielle Wittkop's novel Le Nécrophile (1972). The analysis consists of two parts. The first part focuses on the story and can be described as an attempt to interpret the engine of the history. The second part of the analysis focuses on the narrative; how the story is told. Le Nécrophiles main motif is re-encoding the representation of death in art and literature, traditionally conceived as a beautiful female corpse.

Bilderböcker kan ibland uppfattas som skrämmande och inte lämpliga för barn enligt den vuxne högläsaren. Med kunskap hos pedagoger om berättelsers dubbla tilltal och olika tolkningsnivåer skulle dessa skildringar kunna te sig mindre skrämmande och i stället stimulera till givande samtal med barngrupper. Uppsatsen är en narratologisk studie av tre valda bilderböcker av Pija Lindenbaum. Syftet med studien är att studera hur Lindenbaum skildrar barns inre tankar och handlingar. Vilka grepp använder Lindenbaum för att beskriva barns inre värld? Hur skildras barn och vuxna i böckerna? På vilket sätt får böckerna ett barnperspektiv? Analysen beskriver hur Lindenbaum skildrar barnets inre värld genom att huvudpersonen i berättelsen bearbetar känslor och tankar i en fantasivärld, lekvärld, och i en realistisk värld.

Abstract/Sammanfattning Syftet med detta arbete är att med en narratologisk metod undersöka hur femininitet och maskulinitet representeras i relation till våld i serien Firefly och filmen Serenity. Detta görs med fokus på huvudkaraktärerna Malcolm ?Mal? Reynolds och River Tam. Som teoretisk grund används teorier om och kring representation, stereotyper, genussystemet, samt maskulinitet och våld. Våldet undersöks utifrån tre aspekter, hur karaktärerna utsätts för våld, hur de använder sig av våld och vilka motiven är i deras våldsutövande.

Titel: Kriskommunikation och Maktrelationer. En retorisk analys och kritisk diskursanalys av pressmeddelanden Författare: Alexander Frost Utgivningsdatum: 2012-08-29 Handledare: Michael Krona, Fredrik Edin Examinator: Bo Reimer Utbildning: Medie- och Kommunikationsvetenskap Typ av dokument: C- uppsats Språk: Svenska Syfte: Att utifrån fyra olika företags kriskommunikation i form av pressmeddelanden analysera språkliga mönster och strategier sedda ur ett maktperspektiv. Teori: Diskurs och makt, Strategisk kommunikation, Hermeneutik Metod: Kritisk diskursanalys, Retorisk analys Nyckelord: Kriskommunikation, Pressmeddelande, Diskursanalys, Retorisk analys, Strategisk kommunikation, PR.

I den här uppsatsen jämförs hur tre olika barn- och ungdomsboksförfattare skildrar historisk tid, i det här fallet 1600-talet och häxprocesserna. Författarnas användning av miljö, karaktärer och berättarteknik för att berätta om dessa händelser analyseras utifrån en narratologisk synvinkel. I uppsatsen undersöks även bilden av häxan och texternas motiv studeras. Slutligen granskas författarnas syn på dåtiden och deras syfte med berättelserna. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra litteraturvetaren John Stephens och historikern Peter Aronsson.Slutsatserna är att Maj Bylock, Bo R Holmberg och Olov Svedelid vill berätta både om dåtiden och nutiden.

This thesis concerns the feminist consciousness-raising novel of the 1970s. The aim of the thesis is to examine narrative strategies which, according to the consciousness-raising practice, are adapted to enlighten the political aspects of the personal. The focus is both on strategies that address the protagonist and on those that address the reader. I also examine in which way the use of these strategies is dependent upon ideas of class and gender.I find that the narrative situation, in this case the relationship between the protagonist and the narrator, is central to the use of the consciousness-raising narrative strategies. In Anna-Lisa Bäckmans Fia i folkhemmet och Fia med manifestet, the protagonist Fia is positioned as an oppressed working-class woman, which results in a narrative situation that gives the protagonist a limited space of action and that gives the narrator the power to interpret the experiences of the protagonist.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka möjligheterna att i pedagogisk verksamhet arbeta med populär barnlitteratur för att förankra läroplanernas värdegrund samt att undersöka vilka moraliska och/eller etiska dilemman det finns i populär barnlitteratur och hur man kan koppla samman dessa dilemman med värdegrunden som beskrivs i skolans styrdokument. Förskolan och skolans personal ska verka för att förmedla och förankra värdegrunden som beskrivs i Lpfö 98 och Lpo 94. Värdegrundsbeskrivningen är komplex och måste tolkas vilket vi försökt gestalta i vårt bakgrundskapitel. I det kapitlet finns även ett avsnitt om barnlitteratur och vad vi menar med det begreppet.Med hjälp av en narratologisk textanalys av de texter vi valt ut bland, Bokjuryns vinnare 2009, visar vi vilka etiska och moraliska problem de gestaltar och kopplar sedan detta till värdegrunden. Resultatet av vår undersökning är att alla de utvalda böckerna lyfter moraliska och/eller etiska dilemman och att dessa går att koppla till värdegrundsbegreppet.

Syfte med undersökningen är att studera hur vissa läromedelsförfattare använder bilder i kapitlen om islam i läromedel för grundskolans tidigare år. Jag genomför en analys av första bilden i kapitlet och en kartläggning av resterande bilder i tre utvalda läroböcker. I min undersökning gör jag en semiologisk analys och jämförelse mellan läroböcker från 1980-, 90- och 2000-talet. I min studie av bilderna använder jag mig av semiologisk analys. Jag redogör för bildens funktion i läromedel och gör en historisk överblick av läromedelsbilden. Analysen visar på vikten av att skilja på religöst utövande och politisk Islam i bild.