Syftet med studien var att undersöka vad mental tuffhet är för två erfarna löpare, men även hur mental tuffhet kan ha hjälpt dem innan, under och efter ett löparäventyr från Portugal till Sverige (i fortsättningen kallat en ?utmaning?). Ett vidare syfte var att skapa en förståelse för vilka faktorer eller händelser under utmaningen som hjälpte och försvårade för löparna att genomföra utmaningen. Teoretiska referensramar som användes var mental toughness framework: dimensions and subcomponents (Jones et al., 2007) och personal construct psychology model of mental toughness in sport ? (Gucciardi et al., 2009a).

I min uppsats har jag gjort en intermedial adaptionsanalys av Douglas Adams roman The Hitchhiker´s Guide to the Galaxy och Hammer and Tong´s filmatisering med samma titel. Den teori som främst legat till grund för min analys är Roland Barthes strukturalistiska teori om de narrativa funktionerna, och jag har även använt mig av forskaren Brian McFarlane som har vidareutvecklat Barthes teori för att anpassa den för adaptionsstudier när roman blir film. Jag valde att fokusera på de narrativa funktioner som Barthes benämner som kärnfunktioner, vilka är de som utgör berättelses grund. I och med kärnfunktionerna och deras potentiella förändringar studerade jag även hur romanens tema blivit påverkat av trasformationen. Min frågeställnig var följande:? Vilka kärnfunktioner finns i romanen?? Vilka kärnfunktioner finns i filmen?? Skiljer sig kärnfunktionerna åt och i så fall på vilket sätt? Jag tittade även närmare på katalysatorerna och sättet de förankrar berättelsen i den fiktionella världen.

Under senare år har medier världen över bevakat Malmö, och beskrivit staden som kriminell och våldsam. På ledar- och debattsidor har kritik främst riktats mot stadens kommunalråd Ilmar Reepalu, men även mot polisen i Malmö, Malmös skolväsende och den svenska regeringen. I sin bevakning framställer medier Malmö som en stad i kris, där förtroendet för Malmös politiska styre är lågt. Parallellt med denna mediebevakning pågår det inom Malmö stad ett internt arbete med storytelling för kommunanställda. Syftet med detta arbete är att stärka vi-känslan hos de anställda och förändra bilden av staden.Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur krisen i Malmö framställs på ledarsidorna i fem svenska dags- och kvällstidningar, och hur dessa framställningar kan påverka bilden av staden.

Denna uppsats bygger på empiri kring ett case som utgörs av en dold konflikt mellan endel av surfkulturen i Varberg, Apelviken och Varbergs Kommun. Vi upplevde att detfanns en uppdämd konflikt som av olika orsaker blivit hindrad att nå ut. Uppsatsens fokusligger på den narrativa kopplingen i författandet av en managementberättelse som utgårfrån en case study.Vi bjuder Dig som läsare på en berättelse i vildavästernmiljö som handlar om livet i dennordamerikanska staden Coastville. På vintern är det mestadels kallt men undersommartid samlas både människor men också? problem.

Idag växer var femte barn i Sverige upp med fler än ett språk i sin vardag. Flerspråkiga barn följer samma steg i sin språkutveckling som barn som växer upp med endast ett språk. Deras språkutveckling har dock några särskilda egenskaper, som kan te sig som avvikelser när man bedömer barnets språk med de aktuella tester i grammatik, ordförråd, fonologi, som oftast är normerade för enspråkiga barn. Det är mycket svårt att urskilja en typisk flerspråkig utveckling från en språkstörning med dagens kunskap och material. Denna studie har för syfte att undersöka barnets narrativa förmåga, med fokus på makrostrukturen i berättelsen, och undersöka om det föreligger en skillnad mellan enspråkiga och flerspråkiga barn, samt hur de flerspråkiga barnen presterar på sitt starkaste respektive svagaste språk.

The purpose of this study is to give a description of how six pedagogues in the third and fourth grade teaches mathematics and which working methods they use. When using the term working methods it is implied that it can for example be outdoors pedagogic, laboratory material, problem solutions et cetera. This material can both be an everyday material or a pedagogical material. The research was carried through by interviews and observations. Six pedagogues were interviewed in two different districts.

This study is based on my work as a teacher of Swedish language and literature to upper secondary school students, and my interest in developing the teaching of literature by using both new criticism theories and theories of literary perception focusing on reader response. The purpose of the study is to examine the learning process in trying to develop literary competence and to find out how to describe the competence shown by the students. My starting-point is a discussion about literary competence and the theory and model of literary competence by Örjan Torell. In examining literary competence, by how students use their constitutional competence as well as performance and literary transfer competences, Torell´s model shows the possibility and the need for both knowledge of literature and personal reception by focusing on the dialogue between author and reader.The method is qualitative and the empirics are material collected in one senior high school class in the Social Science programme during their second and third year. The material contains written reading logs, written answers to tasks and transcribed recordings of discussions of literature.The analysis shows a variety among the literary competence shown and developed by the students and points to the complexity of understanding the concept of literary competence.

Många av de skador som inträffar inom ridsport är ofta orsakat av ett trauma (Havlik, 2010) vilket för det mesta resulterar i allvarliga skador. De psykologiska reaktionerna som uppkommer hos skadade ryttare är mångfacetterade och rehabiliteringsprocessen och resultatet är ofta en följd av ryttarens kognitiva värdering av sin skada (Wiese-Bjornstal, Smith, Shaffer & Morrey, 1998). Syftet med studien var att ur ett holistiskt perspektiv (1) skapa en förståelse över vilka psykologiska reaktioner ryttare upplever efter att ha råkat ut för en allvarlig idrottsskada, (2) förstå hur deras upplevelse av rehabiliteringsprocessen påverkade deras kognitiva värdering samt (3) förstå vilka faktorer som underlättade eller försvårade vägen tillbaka till aktiv ridsport igen. En kvalitativ metod i form av narrativa intervjuer användes och analysmetoden var holistiskt-innehåll (II), holistiskt-form (III) och kritisk narrativ analys (VI). Antalet deltagare var två ryttare som har tagit sig tillbaka till ridsporten efter en allvarlig skada.

Den svenska skolan har haft elever som bedömts vara i behov av särskilt stöd sedanfolkskolan infördes 1842. Hur denna undervisning bedrivits eller varit utformad har sett olika ut under olika tidsperioder. Vi ville ta del av lärares erfarenheter av särskilda undervisningsgruppers förändringsprocess över ett trettioårigt perspektiv, och lyfta fram förändringsprocessens positiva och negativa konsekvenser för eleverna i deras sociala utveckling och i lärandet så som lärarna uppfattar det. Studien har en kvalitativ ansats med narrativa intervjuer som metod. Den narrativa metoden syftar till att tolka och förstå lärarnas berättelser.

I examensarbetet ÄGG har jag testat att anända en sökande och experimentell inställning till textila material och tekniker som utgångspunkt för att formge en kollektion plagg. Som inspitration och utgångspunkt för arbetet med material och teknik har jag använt mig av ägget, dess material och funktioner..

I denna uppsats görs en komparativ analys av vissa av Lars Ahlins och James Kelmans estetiska utgångspunkter och berättarstrategier, så som de kommit till uttryck i författarnas estetiska utsagor och skönlitterära prosa. I den komparativa analysen används vissa narratologiska begrepp. Särskild uppmärksamhet ägnas författarnas hantering av berättarinstansen i prosan och synen på berättarsituationen..

I föreliggande uppsats studeras Ryszard Kapuscinskis bok Ebenholts (sv. 2000). Syftet är att närläsa texten och söka förståelse för de narrativa och berättarmässiga tekniker, som är centrala i förståelsen av Kapuscinski. Teoristoffet grundar sig främst på Arne Melbergs tankar kring reselitteratur i kombination med utvalda delar från det postkoloniala fältet..

Syftet med mitt examensarbete var att få mer kunskap om konkreta material som behandlar multiplikation och division. För att få veta vilka konkreta material som finns att tillgå gjorde jag intervjuer med två lärare som fick beskriva vilka material de använder sig av. Jag valde att observera två elever enskilt då de löste de multiplikations- och divisionsproblem som jag hade designat för studien. Det jag fick ut av undersökning var att det finns många olika material som elever kan arbeta med samt att det är viktigt att de får möjligheten att arbeta med dessa material. Jag kom fram till att lärare bör vara medveten om i vilket område som materialet är bäst tillämpad och att elever behöver använda sig av konkreta material för att lättare förstå uppgiften.

Syftet med examensarbetet är att ta del av förskollärares åsikter om och erfarenheter av materialets betydelse för barns lek och lärande, med fokus på ?smutsigt? material i innemiljön. ?Smutsigt? material är material som kan skapa oordning och kladda ner, t.ex. vatten, sand, lera, färg m.m.

Två studenter vid Högskolan i Borås hade en dag fått nys om begreppet storytelling vilketverkade leva i ett bländande ljus av blomstrande ängar. Begreppet låg i startgroparna föratt erövra organisationsvärlden med dess fördelar och framgångsrecept. Dock hadestudenterna fått misstankar om de framgångsberikade texterna om storytelling. Något varpå tok, men vad det var för något visste de inte. Deras nyfikenhet fick dem att börja grävadjupare i sina misstankar och fann en gåta nog svår att lösa för en forskare.