Uppsatsen ämnar utforska hur den postapokalyptiska genren brukar historia. Detta görs genom en läsning av Dimitrij Gluchovskijs Metro 2033 (2009), utifrån Espmarks syn på dialogicitet och Aronssons historiebruksteoretiska tankar, där historiskt meningsskapande med olika syften blir till genom berättelser i former som större narrativ, metaforer, metonymier och symboler.Bakhtins kronotop används också, men med Aronssons fokus på dess spatiala sida. Uppsatsen föreslår att figuren kan användas för att visa hur fiktionen kan skapa ett abstrakt rum istället för ett rent konkret eller fysiskt, och därmed få med de känslor och den världssyn som är intimt sammanlänkade med det fysiska rummet. I uppsatsen friläggs hur Metro 2033 återskapar en abstrakt version av det kalla krigets spelplan för att legitimera kärnvapenkrigsmotivet.Förslag ges också på en begreppsapparat för att tala om olika historiska nivåer i den postapokalyptiska fiktionen där vår samtids accepterade historia, förutom att den modifieras fiktivt, också får sällskap av spekulativ pre- och postapokalyptisk historia. Uppsatsen ger flera exempel på hur texten brukar historia, bland annat hur den spekulativa historien kan användas för att kommentera företeelser ur samtidens accepterade historia.

Vi går mot en tid med fler och fler bonusfamiljer, där halvsyskon och bonusbarn är någotvanligt och ibland förväntat. Att det ska vara svårt och kräver en del jobb är nog de flestamedvetna om, men hur blir det med kärleken mellan parterna som en gång blev förälskade?Uppbackningen från samhället är liten, samtalsforumen få och litteraturen begränsad (om änökande). Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på hur denvuxna kärleksrelationen påverkas av att leva med bonusbarn. Undersökningspopulationenbestod av fem kvinnor som lever med en man och hans barn från en tidigare relation.Frågeställningarna är: Vad säger bonusmammorna i denna intervjustudie om relationen tillmannen? Vad säger bonusmammorna i denna intervjustudie om sin relation tillbonusbarnen? Analysmetoden är en narrativ analys där kvinnornas berättelser återges i formav citat och i en berättande form.

SyfteVårt syfte med uppsatsen är att undersöka den psykiska ohälsoproblematiken i fem gymnasieskolor i Storstockholm.MetodMetoden som användes var kvalitativa intervjuer med sex stycken skolsköterskor. Kriterierna var att respondenterna skulle arbeta i kommunala gymnasieskolor, belägna i Stockholms kommun, där elevantalet var minst 700. De skolor som matchade kriterierna urskiljdes ytterligare med en lottning för att få fram fem skolor. Därefter kontaktades respondenterna på skolorna. I de fall där vi inte fick något svar genomfördes ytterliga försök till kontakt, vid inget svar lottades ytterligare en skola fram av de kvarvarande.

Äldreomsorgens handläggning och dokumentation har kritiserats för bristande individuell bedömning inför beslut om särskilt boende. Syftet med denna uppsats är att studera hur de äldres livsberättelser kan användas för att nå en fördjupad förståelse för den äldres situation och behov. Vidare är syftet att diskutera hur denna kunskap kan användas för att utveckla den sociala dokumentationen inom äldreomsorgen och resultera i förbättrad vård och omsorg. Explorativa frågeställ-ningar är; Vilka vändpunkter framstår som centrala i den äldres livsberättelse? Vad kännetecknar de vändpunkter vilka varit av avgörande betydelse för den äldre personens livsberättelse? Hur kan dessa vändpunkter och dess mening för de äldre personernas fortsatta liv förstås utifrån ett livsloppsperspektiv? Metod och urval för uppsatsen innefattade åtta kvalitativt halvstrukturerade individuella intervjuer, vilka genomfördes med fyra äldre omsorgstagare på äldreboenden.

New forms of Information and Communication Technologies (ICTs) have become more influential in development contexts. The concept of ?The Digital Divide? points at a large division between rich and poor countries regarding access to ICTs. Critics say that the debate concerning this topic for far too long has focused mainly on the technology itself rather than social factors which impact social inclusion and development. Scholars agree that ICTs holds a tremendous potential, but how is this implemented in development contexts and how can it be used with more sensitivity towards local preconditions and social aspects?This paper aims to examine how ICTs are being used in the context of development within an India based organisation for women called SEWA (Self Employed Women?s Association).

Denna studie undersökte organisationskultur och ledarskap på ett av de mest framgångs-rika företagen i Sverige, W.L. Gore & Associates Scandinavia AB (Gore), där organisa-tionskulturen sägs vara grunden till varför de har vunnit pris för Sveriges bästa arbets-plats två år i rad. Gore är en ledande tillverkare av tusentals produkter inom textil, indu-stri, elektronik och medicin. Organisationens mest kända varumärke är GORE-TEX®, som bland annat används i skydds- och sportkläder (Gore 2011a, Hamel, 2008; My-newsdesk, 2011). Denna studie syftar till att kartlägga vilka organisationskulturella framgångsfaktorer som finns representerade i Gores organisationskultur samt om det finns ett samband mellan dessa faktorer och ledarskapet på Gore.

Användningen av biomarkörer inom medicin är ett viktigt verktyg för att ställa diagnos och fatta terapetiska beslut. Surfaktant protein D (SP-D) har visat sig vara en lovande biomarkör för perifera lungsjukdomar på humansidan och har därför även börjat studeras inom veterinärmedicinen. Surfaktant protein D är ett relativt lungspecifikt protein och produceras främst i perifera delar av lungorna, f.f.a av claraceller i bronkioler och typ II pneumocyter i alveoler. Det fungerar som ett akutfasprotein med liknande egenskaper som kollektiner och är därför viktigt för medfödda immunförsvaret. Förutom detta har det också visat sig vara grundläggande för normala lunghomeostasen genom att utgöra en beståndsdel i surfaktant. Mekanismerna bakom dess funktion i lungan är dock inte helt klarlagda. Eftersom SP-D är så basalt för lungan påverkas det ofta kraftigt vid perifera lungskador.

Varje år får 58 000 personer i Sverige diagnosen cancer och av dessa blir cirka 65 % botade (Cancerfonden 2014). Att få ett cancerbesked förändrar tillvaron och livsvärlden drastiskt. Då många kvinnor som drabbas av cancer dessutom har barn och familj sker även en stor förändring i den pågående vardagen. Diagnosen kan påverka kvinnan både kroppsligt, psykiskt och existentiellt. Den medicinska behandlingen som cancersjukdomen för med sig kan ge flera biverkningar men även orsaka psykisk påfrestning i form av rädsla och ovisshet för behandlingsresultat.

Syfte:Syftet med studien är att ta reda på eller belysa hur några ungdomars framtidsdrömmar, för-väntningar, visioner och önskemål har infriats ? från det att de slutade gymnasiesärskolan för ett eller två sedan till dags datum.? I vilken mån upplever de att drömmarna eller förväntningarna har infriats?? Hur beskriver ungdomarna övergången från skolan till arbetslivet?? Vilka hinder och möjligheter framträder i deras utsagor?? Hur upplever de att den yrkes- och arbetslivsförberedande processen på gymnasie-särskolan har fungerat? Teori:Studien använder sig av fenomenologiska livsvärldsberättelser som tolkats utifrån ett herme-neutiskt perspektiv. Metod: Fyra personer som slutade gymnasiesärskolan för ett respektive två år sedan har intervjuats med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Resultat:Deltagarnas upplevelser av brottet mellan skola och arbete är olika, men en gemensam erfa-renhet är skolans bristfälliga information om en framtida arbetsplats. I det här fallet steget från praktikplats till ett arbete.

Materialadderande tillverkning (MAT) är den generella termen som används för alla tillverkningstekniker som går ut på att man bygger upp fysiska objekt genom att lägga ihop material lager-på-lager. I vårt arbete undersöker vi huruvida MAT är ett teknikområde som kan minska dagens utsläppsavtryck genom att effektivisera processerna bakom de olika aktiviteterna hos tillverkandeföretag. Vi beskriver kortfattat teknikens historiska utveckling, de viktigaste teknikerna inom området och hur de används idag. Vi gör sedan en jämförelse mellan de olika teknikerna där vi visar på skillnader, likheter och en del av de begränsningar som finns. Vi tittar även på vilka miljömål och krav som ställs från samhället idag.

Media har ett indirekt, men samtidigt stort, inflytande på människors uppfattningar, värderingaroch åsikter. Många forskare är överens att media gör en åtskillnad mellan män och kvinnor i hur,var och när de framställs. Vi vill med denna uppsats lyfta fram bevis på att denna åtskillnad görsmellan manliga och kvinnliga företagsledare i den svenska näringslivsjournalistiken för att sedankomma med förslag på ändringar som reducerar gapet. Syftet är att skapa förståelse för läsaren urett nytt perspektiv, där tidigare osynliga strukturer ska träda fram i ljuset av denna förståelse. Föratt kunna skapa förståelsen har vi valt en abduktiv ansats, i vilken ingen enda generell sanningska avslöjas.

Den 11 september 2001 förändrades världen, och framför allt insikten och synen på vad modernterrorism är och vad det innebär. Strax efter denna händelse började också brev innehållandemjältbrandssporer dyka upp på olika platser i USA. Resultatet blev att 22 människor drabbades avmjältbrand. 11 var inhalationsfall och av dessa dog fem. Det förorsakade också stora kostnader för detamerikanska samhället samt psykologiska effekter över hela världen.Denna uppsats försöker definiera hotet från bioterrorism och utifrån detta studeras hur hotet kanmötas, framför allt ur en svensk synvinkel.Vad innebär hotet?Transnationella terroristorganisationer med eller utan stöd från stater är vår tids stora hot.

Uppsatsen grundas i ett personligt och yrkesmässigt intresse av att veta mer om en specifik elevgrupp: unga muslimska kvinnor från en arabisk kulturell kontext. Syftet är att undersöka denna grupps religiositet och deras meningsskapande kring att vara religiösa och kvinnor. Metodologiskt utgår uppsatsen från det konstruktivistiska antagandet att kunskap om verkligheten skapas socialt. Den narrativa metoden sätter kvinnornas berättelser i fokus och jag har studerat narratologiska teman och vändpunkter i berättelserna för att tydliggöra hur mening konstrueras. För att komma åt livsberättelsen har jag utfört intervjuer enskilt och i par samt utfört en observation.

Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng inom ämnet arbetsterapi Svensk titel: Arbetsterapeuters perspektiv på arbetsterapi på strokeenhet för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke ? en kvalitativ intervjustudie. Engelsk titel: Occupational therapists perspective on occupational therapy in a stroke-unit for persons with cognitive impairments after stroke ? A qualitative interview study Författare: Hichri Hanna; Tobiasson Yvonne Datum: 2014-01-14 Antal ord: 7660 Sammanfattning: Bakgrund: Stroke är en av de största orsakerna till att människor drabbas av funktionsnedsättningar och avlider i västvärlden. Ca 65% av alla strokedrabbade upplever någon form av funktionsnedsättning och 84% vårdas initialt på en strokeenhet.

Ordet grammatik lämnar inte många oberörda, och alla tycks ha en åsikt om det. Är det något i skolans undervisning som gör att just grammatik är så laddat? Många pedagoger anser att grammatik är ett svårt ämne att undervisa i och att göra intressant för eleverna. Varför är det på detta sätt? En av anledningarna kan vara att pedagogerna känner sig osäkra på vad som är grammatik, hur mycket de skall undervisa och på vilket sätt de skall göra detta.