Syftet med denna undersökning var att undersöka den digitala kompetensen hos en grupp elever i årskurs nio på en skola i Stockholmsområdet. Utöver detta undersöktes några utvalda variabler för att avgöra deras eventuella inverkan på den digitala kompetens eleven tillägnat sig. Begreppet digital kompetens utnyttjas bland andra av EU-parlamentet och organisationen OECD vilka publicerat varsin skrift rörande nyckelkompetenser för livslångt lärande. Dessa två ger, tillsammans med en norsk undersökningsgrupps publikation, en gemensam definition av begreppet digital kompetens. Denna undersökning fokuserade dock enbart på ordbehandling, ett område inom den digitala kompetensen.Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av en provliknande enkät där eleverna fick besvara frågor rörande ordbehandling.

SammanfattningBakgrund: Demens drabbar främst äldre och är en sjukdom där delar av hjärnan avvecklas. Personer med demenssjukdom får en nedsatt kognitiv förmåga och har svårt att minnas saker och utföra vardagliga aktiviteter. Många lider av ätsvårigheter vilket ökar risken för undernäring.Syfte:Att beskriva omvårdnadsåtgärder för att främja näringsintag hos personer med demenssjukdom.Metod: Studien är en litteraturstudie där sökningar i databaserna CINAHL,  PubMed och SweMed+  gjordes för att besvara syftet . Omvårdnadsåtgärder i artiklarna identifierades och kunde sorteras under olika kategorier och subkategorier.Resultat: För att främja näringsintaget hos personer med demenssjukdom identifierades fyra huvudsakliga åtgärder. De som lyftes fram var måltidssituation och matning, näringstillskott, miljöåtgärder och pedagogiska åtgärder.Slutsatser: Resultatet visar att vårdpersonalen har en viktig roll för att främja patienternas näringsstatus och kan tillgodose en gemytlig måltidsmiljö samt näringsrik och allsidig kost.

I denna explorativa studie identifieras och beskrivs tillvägagångssätt som ledare kan använda för att främja medarbetares upplevda självständighet, kompetens och samhörighet. Bakgrunden till studien är att sådan behovstillfredsställelse leder till uthållig motivation enligt Self-Determination Theory(SDT). Inom SDT, som är en erkänd motivationsteori som också bevisats som arbetsmotivationsteori, anses ledare spela en stor roll för arbetsmotivation. Som arbetsmotivationsteori har SDT främst undersökts kvantitativt och experimentellt och kompletterande fältstudier som identifierar hur ledare kan gå till väga för att skapa upplevd självständighet, kompetens och samhörighet har vidare efterfrågats. Denna explorativa studie antar en kvalitativ ansats och undersöker, genom två delstudier, olika tillvägagångssätt som ledarna på ett konstruktionsföretag kan använda för att främja medarbetarnas upplevda självständighet, kompetens och samhörighet.

Kunskap är en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher så som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en människa utgörs av den tysta kunskapen, som är den kunskapen som är personlig och svår att uttrycka. Genom att skapa en bättre förståelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser på ett bättre sätt. Därför krävs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda på vad den tysta kunskapen är och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen.

Depression är en vanlig psykisk sjukdom som karakteriseras av nedstämdhet, förlust av intresse, skuldkänslor, störd sömn, låg energi och dålig koncentration. Dessa problem kan bli kroniska eller återkommande och försämrar individens förmåga att klara det dagliga livet. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet. I det här arbetet valdes en kvalitativ ansats och narrativ analys eftersom den belyser upplevelser då människor själva beskriver sina erfarenheter av sin sjukdom. Genom denna analys kan kunskap om kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet ökas.

Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv få ökad insikt om och förståelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska värdegrunder framträder. Syftet är också att se om fritidsgården som lärandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjälp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vårt resultat. Resultatet visar på att fritidsgården utgör en lärandemiljö och att ungdomars medvetenhet framträdde, i både ord och handling, i gemenskapen på fritidsgården. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lärande och utveckling för ungdomar.

Inom de närmsta decennierna kommer depression att rankas som den näst största sjukdomen globalt sett. Det är av största vikt att sjuksköterskan har kunskap om hälsofrämjande åtgärder under depression och arbetar förebyggande för att kunna möta och hantera denna utmaning. Därför var syftet med denna litteraturstudie att belysa hälsofrämjande åtgärder hos personer med depressiva symtom. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna Pubmed, Cinahl och PsychInfo. Det resulterade i 18 artiklar som svarade mot syftet.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie var att undersöka fil.kand. behandlingspedagogers upplevelser av sitt arbete och vilka arbetsuppgifter de har inom skolans verksamhet. Vidare undersöktes om dessa behandlingspedagoger upplever att de har den kompetens som krävs för detta arbete och om behandlingspedagoger kan kallas en profession. Metoden som användes var kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer med tre behandlingspedagoger som är verksamma inom skolan. Resultatet tolkades utifrån bakgrundslitteraturen.

Pettersson, Annika (2009). Är pedagoger med kompetens medvetna pedagoger? En undersökning om matematik i förskolan. ( Are competent teachers conscious teachers ?A survey about mathematics in the preschool).

Denna studie handlar om att kunskap om arbetsmarknaden konstrueras i en ständigt pågående retoriskt process och om att vissa konstruktioner under en tid accepteras som reella och därför inte ifrågasätts i någon egentlig utsträckning. Studien handlar vidare om den potentiella möjligheten att en diskursanalys med tillhörande dekonstruktion av de försanthållna konstruktionerna kan ge ökad kunskap. Syftet med studien har därför mer konkret handlat om att skildra hur samhällsdialogen förklarar rådande kompetensbrist, tydliggöra förklaringarnas likheter och/eller olikheter samt ifrågasätta förklaringarnas sanningsanspråk. Ett syfte som resulterat i en insikt i att kompetensbristen kan sägas handla om att individen antingen saknar rätt utbildning, rätt erfarenhet eller både och, att kompetens är möjlig att lära, samt, att ansvaret för att arbetskraften rustas med kompetens, till övervägande del, anses åligga samhället. Resultatet har vidare påvisat att organisationernas uttalade kompetensbrist framstår som motsägelsefull då åsikten att rätt kompetens är synonymt med rätt erfarenhet inte alls är förenlig med den bild som förekommande forskningen ger av rätt kompetens och att studiens slutsats därför blivit dels att den påtalade kompetensbristen snarare handlar om en medveten maktpositionering från arbetsgivarnas sida än om en reell kompetensbrist, samt, att den positioneringen kommer att fortgå så länge den inte ifrågasätts..

Antalet visstidsanställningar har ökat markant i Sverige de senaste tio åren. Vidare är det allmänt känt att läraruppdraget är förknippat med höga arbetskrav. Lärare idag förväntas knyta goda relationer till såväl elever som kollegor för att nå upp till yrkeskraven. Syftet med denna studie var att undersöka hur visstidsanställda upplever anställningsformen, hur den påverkar yrkesutövandet samt relationerna till eleverna. Deltagarantalet uppgick till sex gymnasielärare vilka valdes strategiskt efter undersökningens syfte.

Syftet med studien är att utifrån en tidigare självskadande kvinnas egen berättelse om sitt liv undersöka och försöka förstå hur hon upplevde sig själv och sin kropp i samband med självskadebeteendet, samt undersöka hennes yttre sammanhangs betydelse för hennes behov av att skada sig själv. Syftet med studien är också att undersöka sambandet mellan kropp, själ och yttre sammanhang när det gäller hennes självskadebeteende och därmed bidra till ökad förståelse kring problematiken. För att försöka förstå detta har jag i denna kvalitativa undersökning valt att utgå från narrativ metod och en livsberättelse. I analysarbetet har jag haft en induktiv ansats, dvs. jag har utgått ifrån empirin och sökt fruktbara teorier för att förstå empirin.

Syftet med denna studie är att undersöka sju lärares reflektioner om elever med en annan kulturell bakgrund i Hong Kong, vilken betydelse har interkulturell kompetens och vilka effekter skolsystemet i Hong Kong gör som påverkar elever med en annan kulturellbakgrund, lärare samt föräldrarna. För att få svar på mina frågeställningar har jag därför åkt till Hong Kong och vistats där i två veckor. Jag besökte två skolor och gjorde totalt sju intervjuer. Utifrån intervjuerna kan man se att de lärare som är mindre interkulturell kompetenta känner en svårighet och oro i möten med elever med en annan kulturell bakgrund. De ansåg även att orsaken till att elever med en annan kulturell bakgrund inte kunde hinna ikapp med skolgången berodde på deras kulturella bakgrund och deras föräldrar.

Syftet med uppsatsen är att lyfta fram den vuxnes betydelse för barns utveckling av social kompetens med fokus på pedagogen. I litteraturbearbetningen belyses den nya barnsynen av Stern och Bowlby´s anknytningsteori. Vidare beskrivs vikten av pedagogens bemötande och förhållningssätt. Föräldrar och lekens betydelse framkommer. Metoden är en kvalitativ undersökning med nio semistrukturerade intervjuer av pedagoger i förskola och skola i tre kommuner.

Denna studie, Validering av reell kompetens vid tillträde till högskolan ? en undersökning av hur behörighetsbedömningar görs, syftar till:? att utifrån validerarnas erfarenheter och uppfattningar försöka beskriva, förstå, analysera samt utveckla kunskapen kring hur bedömning av behörighet enligt reell kompetens går till vid tillträde till högskoleutbildning i Sverige.Uppsatsens huvudsakliga frågeställningar, som bildar undersökningens kärna, är:? Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på; a) sin roll som bedömare; b) validanten/personen vars reella kompetens ska bedömas; c) högskolans policy/riktlinjer för bedömning av reell kompetens; d) risker och möjligheter med de nationella respektive lokala/högskolespecifika reell kompetens-bestämmelserna?? Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på frågan om vad det innebär att vara reellt kompetent?Undersökningen har metodmässigt genomförts som en kvalitativ fallstudie och data har samlats in via intervjuer och dokumentanalys från de två undersökta fallen Lärarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola. Teoretisk utgångspunkt tas i socialkonstruktivismen. Uppsatsens resultat visar bland annat att validerarna ser som sin främsta uppgift att avgöra om en person har reell kompetens eller inte, att dokumentanalys är den vanligast förekommande valideringsmetoden, att det personliga brevet/motsvarande och hur det formulerats spelar stor roll för bedömningens resultat, att validerarna känner internt stöd från respektive högskoleledning, att Sveriges universitets- och högskoleförbunds bedömningsrekommendationer används och lokalt utarbetade bedömningskriterier fungerar vägledande vid reell kompetens-beslut.Analysen och diskussionen fokuserar rättssäkerhets- och likvärdighetsaspekter kopplat till bedömning av behörighet enligt reell kompetens och problematiserar den funktion som outtalade bedömningskriterier tycks spela samt reser frågetecken kring vissa validerares inställning till personen vars reella kompetens bedöms i tillträdessituationen. Några slutsatser som konstateras i undersökningen är att:? Bedömning av behörighet enligt reell kompetens sker huvudsakligen antingen utifrån ett "tänk-och-lös-själv-individ-perspektiv" eller "hjälpandeperspektiv".? Kunskap om högskolan/tillträdessystemet kan påverka möjligheterna att bedömas som behörig enligt reell kompetens.? Teoretiska erfarenheter upplevs av validerarna vara lättare att bedöma i valideringsprocessen är praktiska erfarenheter.? Outtalade bedömningskriterier och utvecklad bedömningspraxis spelar in vid validering av individens reella kompetens.? Ämneskunskap avgör om en sökande ses som behörig enligt reell kompetens.? Den enskildes förutsättningar att tillgodogöra sig sökt högskoleutbildning är av stor vikt vid reell kompetens-behörighetsbedömningen.? Bedömarna upplever det generellt som lättare att avgöra en persons reella kompetens i relation till ämnen som historia och samhällskunskap än i relation till språk och naturvetenskapliga ämnen som matematik och fysik..