The present MA thesis analyzes how body and blood functions as historical and narrative elements in Yu Hua's novel Chronicle of a Blood Merchant (1995). In the novel, the story and the plot can not be regarded as disparate items; the two levels of the text are tightly interwoven by what the thesis introduces as a sangvinolent Narration. The term conceptualizes the use of blood as a structural element and the thrust of the text, in this case how the ability to sell blood is a prerequisite for the story and the plot.Close readings reveal the structural correlations between the blood-selling main-character Xu Sanguan in the plot on the one hand, and in the story on the other, which can be detected to have, inter alia, an effect on the temporality of the narrative. Themes linked to identity, belonging and survival (performativity, mimicry, reification and alienation) permeate the text. In the novel the body and bodily fluids are sacrificed in order to form and enforce perceptions of identity and societal roles.The rhetorical use of ?blood and tears? (Ch.

VD:n för spelindustrins intresseorganisation (Interactive Digital Software Association) förutspår i den årliga State of the Industry rapporten för åren 2000 ? 2001, att spelindustrin snart kan nå 70 procent av världens hushåll, vilket gör spelmaskinen, näst intill, lika vanlig som videon. I denna dag börjar många spelutbildningar växa fram i hela landet, så som i Karlshamn, Visby och Kramfors. Trots denna tillväxt finns det nästan ingen akademisk forskning i ämnet speldesign. Detta gör att hjulet i många fall tvingas återuppfinnas om och om igen. I detta kandidatarbete är huvuddiskussionen hur man designar ett spel innehållande både spelfrihet och en färdig berättelse, vilket är en konflikt i sig. Vi försöker identifiera kärnan av ett spels design genom att samarbeta med både användare och designers av digital underhållning och sätta detta i relation till de studier av spel vi gjort.

Research reports as PISA and PIRLS show that reading comprehension among Swedish students have deteriorated in recent years and that girls have better reading comprehension than boys. The basis for this study is Maj-Gun Johansson's reading comprehension test done during the four years between the years 2005-2008 in the seventh grade in a municipality in Sweden. The main purpose of this study is to examine reading literacy in terms of the influence of content and form of texts viewed from a gender perspective. The study is divided into two parts. The first part is a survey on local reading comprehension compared with results from a similar national text.

The purpose of this essay is to do a narratological analysis of Utvandrarna by Vilhelm Moberg to see how the form affects the theme of freedom and liberation. I used narratology as the method of analysis and my questions for the text regards the significance of the narrator, the use of focalization, the powers, helpers and opponents, the locations and spaces, and how these aspects affect the theme. In my analysis of the novel I found that the Narration took place in three levels. This gave the story different perspectives of the theme; an outer perspective, a semi-distant perspective and a more personal perspective. The focalization of the main characters creates sympathies, and the focalization of non-main characters gives the reader an outer perspective on the characters.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom och i Sverige insjuknar varje år 800 unga personer i cancer. För unga vuxna som befinner sig i en omvälvande tid i livet resulterar cancersjukdomen i förändrade roller och en förändrad självbild. När livet och hälsan hotas uppstår ett starkt behov av att berätta. Genom berättelsen tydliggörs upplevelser, för sig själv och för andra. Syfte: Syftet är att utifrån relevant litteratur beskriva unga personers känslor kring att leva med en cancersjukdom.

In the Swedish author, poet and critic Hanna Nordenhöks (1977-) novels Promenaderna iDalbyhage (2011) and Det vita huset i Simpang (2013) the literary characters are often portrayed asdiffuse shapes with a subtile closeness to other organic bodies, places and times. While the novelsaddress themes such as colonialism and subjects becoming, they also explore the act of narratingthrough letters, journals, photographs and, in particular, fabrication. What emerge are two aesthetic,literary works that, on different levels, trouble our notion of borders between human and more-thanhumanbodies, an issue that?s essential for our understanding of human - environmentalrelationship.The purpose of this thesis is to show how the prose of Nordenhök can be read in the light of theterm porosity, where matter is understood as elastic and open for both creating and de-creatinginteractions. I will argue that the novels contribute to a deepened understanding of the relationshipbetween human subjects and more-than-human matter as elastic, and that they incorporate thisdynamic porosity within the Narration itself.

Filmmusic is often composed specially for a film. When analyzing film-music it seems very common to study the function of the music in a narrative context in order to see how it cooperates or relates to this Narration. In the present thesis I am investigating the interaction between film and music as two ingredients on an equal level. In short: what happens when a filmmaker chooses music that has already been composed for another occasion, even in another time and a different cultural context? My aim is twofold: first to examine current film analytic strategies, secondly to find new ways of comprehend pre-composed music in relation to its new setting in a film.

This essay is a meta-theoretical study that aims to show normative and ethical implications that might follow from theories concerning representation of traumatic events in four essays from Shoshana Felman and Dori Laub?s Testimony. Crises of Witnessing in Literature, Psychoanalysis, and History and in Hayden White?s essay ?The Modernist Event?. Through a comparative analysis the essay mainly discusses how these writers deal with the problem of narrative.

Betraktarens delaktighet i Yayoi Kusamas (f. 1929) film Self Obliteration (1967) mäts genomen beskrivning och analys av collage, montage och Narration ur ett ergodiskt perspektiv. Yayoi Kusama står för ett av de mest kända och omfattande konstnärskapen i vår samtid. Med målningar, film, mode, skulptur, performance, happening och böcker försöker hon förståsig själv och universum. Målet i Self Obliteration är att förinta sitt jag och uppgå i någontingannat.

Introduction: The conversation is one of the main components of the nursing process in psychiatric care. The preunderstanding on this research field is described based on theoretical concepts that together form the basis for understanding the study; nurse's role in psychiatric care, communication and caring relationship, as well as theories of the caring conversation and person-centered care. Research on the caring conversation as a theory and how it is experienced by patients existed, however, no research from the nurse's perspective was found.Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of the caring conversation with patients in psychiatric open care units.Method: Qualitative research interviews were conducted with six nurses working in outpatient psychiatric care in the west region in Sweden. The interviews were recorded, transcribed and then analyzed according to the qualitative content analysis as described by Graneheim and Lundman (2004).Results: Four categories with related subcategories were distinguished throughout the analysis: The caring conversation, The importance of the care plan, Limitations and Caring based on the patients narrative.Discussion: An uncertainty about what caring conversation is and what it should contain creates uncertainty in the nurse's work. This results in a need for training for the individual nurse and the further research to obtain evidence for the importance of conversation in caring work.

Konsten att berätta historier med bilder och illustrationer är något som har funnits i flera tusen år. Detta kandidatarbete undersöker ämnet illustrerad narrativ och redogör olika aspekter och principer som är avgörande för att man ska kunna förmedla ett budskap med hjälp av illustrationer. Idag förknippas illustrerad narrativ framför allt med serietidningar, bilderböcker och grafiska romaner som berättar en Narration i form av en serie av bilder. Under den teoretiska delen av arbetet har jag först gått igenom illustrerat narrativs historia och sedan redovisat principer för det moderna illustrerat narrativet. Jag har också forskat kring bildens kommunikativa värde och samspelet mellan bild och text.

Konsten att berätta historier med bilder och illustrationer är något som har funnits i flera tusen år. Detta kandidatarbete undersöker ämnet illustrerad narrativ och redogör olika aspekter och principer som är avgörande för att man ska kunna förmedla ett budskap med hjälp av illustrationer. Idag förknippas illustrerad narrativ framför allt med serietidningar, bilderböcker och grafiska romaner som berättar en Narration i form av en serie av bilder. Under den teoretiska delen av arbetet har jag först gått igenom illustrerat narrativs historia och sedan redovisat principer för det moderna illustrerat narrativet. Jag har också forskat kring bildens kommunikativa värde och samspelet mellan bild och text.

"I dag präglas samhället av en mångfald uttryck inom bild- och formområdet. I det fria konstnärliga utövandet pågår ett ständigt experimenterande med olika material, tekniker och uttrycksformer. Olika medier påverkar oss genom användning av symboler för att föra fram sina budskap. Därför finns behov av att kunna analysera och tolka bild- och formområdets olika funktioner i dagens samhälle."I min undersökning har jag tagit reda på hur man kan utveckla ett symboliskt måleri genom att låta sig inspireras av Holländska blomsterstilleben från 1600-talet, för att sedan kunna skapa en meningsfull och inspirerande stillebenundervisning i skolan.Jag har valt att utgå från dessa 1600-talsmålningar då det finns en mängd dokumenterad symbolik och historik kring dessa verk, och för att de estetiskt intresserar mig med sin passiva och dekorativa utstrålning. På ett lekfullt sätt har jag undersökt dessa målningars kraft och symboliska betydelse för att sedan förskjuta symboliken i dem och skapa egna konnotationer som betyder något för mig.Då jag främst har fokuserat på gestaltningen i min undersökning har jag kunnat konstatera att mitt bildspråk, min teknik, kompositions och associationsförmåga har berikats betydligt genom att måleriskt ha undersökt dessa religiösa, kulturella och vetenskapliga bilder.

År 1967 sändes tv-serien Kullamannen för första gången och spänningsserien om fyra ungdomarsminst sagt innehållsrika sommarlov i trakterna kring den mystiska Kullen i Skåne, blev en storsuccé hos den svenska tv-publiken. Serien kom att repriseras ett flertal gånger genom åren ochäven idag, drygt 40 år efter premiären, är den populär bland både barn och vuxna.I denna uppsats har jag undersökt vad det egentligen var/är som gjorde/gör serien så populäroch framför allt; så spännande! För att ta reda på detta har jag analyserat serien utifrån de femperspektiven; mise en scéne, cinematografi, klippning, ljud och Narration. Jag har undersökt hurseriens skapare, Leif Krantz, har arbetat med att skapa spänning inom dessa områden och isamband med detta även ställt Kullamannen mot andra spänningsserier av Krantz (så somKråkguldet, Pojken med guldbyxorna, Ärliga blå ögon, Sinkadus, Bessingemordet samt Snoken.)Efter min jämförelse av dessa har jag dragit slutsatsen att det som är gemensamt för Krantzserier är just spänningen. En spänning som är väldigt påtagande och som skapas genom smådetaljer och genomtänkta sekvenser, och inte genom ett blodigt slagsmål eller en vapengalenterrorist.Jag har också kommit fram till att Krantz insats inom den svenska spänningsgenren kanskerent av kan göra honom till en ?bortglömd? auteur inom den samma.

Jag intresserar mig i stort för berättande av olika slag och vems berättande som får ta plats. En del berättelser omvärderar vår förståelse av världen, medan andra förstärker den förståelse och ordning som redan finns. Mediers bilder spelar en roll då de kan ses som förebilder som vi förhåller oss till när vi skapar våra åsikter och värderingar. I mitt examensarbete har jag undersökt serien Klass 9A som har visats på SVT under våren. Syftet med undersökningen är att få en fördjupad förståelse för vilka bilder av lärare som visas i media.