Bakgrund: Idag används skattepengar för att finansiera kartläggandet av ungdomars olika typer av missbruk. I många undersökningar, bland annat återkommande statistik från Socialstyrelsen och CAN (Centralorganisationen för Alkohol- och Narkotikaupplysning), beskrivs ungdomars drogkonsumtion. Vad som däremot saknas är någon som tar ansvar för hur antidrogbudskap bör utformas om den på ett så effektivt sätt som möjligt ska kunna ändra ungdomars attityder och minska experimentlustan med droger. Frågeställningar: Hur sker kommunikationen av antidrogbudskap till ungdomar idag? Hur uppfattas kommunikationen och budskapen av den tilltänkta målgruppen? Syfte: Syftet med vår uppsats är att kartlägga i vilken utsträckning antidrogbudskap kommuniceras till ungdomar men också hur denna kommunikation ser ut.

Syftet med studien var att öka kunskapen om könsskillnader kring ungdomar som påbörjat behandling för alkohol eller droger. Studien går också ut på att se skillnader mellan könen och ungdomarnas primärdrog, frågeställningen löd: Kan man se att det skiljer sig mellan kön och debutålder vad det gäller alkohol och Narkotika? Kan man se att det skiljer sig mellan kön och primärdrogen? För att få svar på frågorna har kvantitativ metod använts, data har samlats in med hjälp av databasen DOK. Formulären används vid in och utskrivning på en del behandlingsenheter runtom i Sverige. De tjejer och killar som deltagit i enkätstudierna var mellan 12 -24 år.

Denna uppsats handlar om människor som levt med missbruk och beroende och tillfrisknat. Likt titeln att göra en svängom (direkt översatt från engelskans ?make the turn?) som är ett slangutryck för att sluta med droger, har avsikten varit att försöka förstå varför människor hamnar i beroende. Med hjälp av kvalitativa data i form av intervjuer och teoretiskt lärande har uppsatsens syfte varit att belysa alkohol- och Narkotikaberoende. Resultat har framkommit med hjälp av informanternas svar och sociologiska teorier som pekar på att ökad förståelse för människor med beroende kan tänkas ge en inblick i varför individer utför ett visst handlande som inte anses vara socialt accepterat.

Studiens syfte var att undersöka om och hur skiljer sig personligheter av personer som är intagna i fängelse, rehabiliterade personer och personer som inte har begått något brott. Personlighetsundersökning baserades på femfaktorsmodell och en enkät som bestod av 50 frågor. Samtliga faktorer jämfördes genom alla tre grupper. Vidare gjordes en jämförelse av vilken typ av brott har de intagna och rehabiliterade personer begått, vilka drivkrafter hade dem och vad de tyckte var viktigt i deras liv för att inte begå brott vilken realiserades genom en konstant komparativ metod. Personlighetsskillnaderna undersöktes genom Kruskal-Wallis test.

Cannabis har använts till olika ändamål i flera sekler och resultaten av dess användning har varit omstridda. Umeå är inte förskonat från dagens cannabisproblem trots att det är en stad med en stor opinion mot all användning av cannabis. För att belysa problemet med cannabismissbruk i Umeå, har vi valt att intervjua Föräldraföreningen Mot Narkotika, socialtjänsten samt polismyndigheten. Alla tre är eniga om att cannabismissbruket är ett stort problem i Umeå och även deras teorier stöds av en drogvaneundersökning som genomförs på högstadie- och gymnasieskolorna i staden. Umeå är inget undantag från övriga städer runt om i Sverige, utan de har också vissa områden som har större problem än andra.

Studiens syfte var att undersöka om och hur skiljer sig personligheter av personer som är intagna i fängelse, rehabiliterade personer och personer som inte har begått något brott. Personlighetsundersökning baserades på femfaktorsmodell och en enkät som bestod av 50 frågor. Samtliga faktorer jämfördes genom alla tre grupper. Vidare gjordes en jämförelse av vilken typ av brott har de intagna och rehabiliterade personer begått, vilka drivkrafter hade dem och vad de tyckte var viktigt i deras liv för att inte begå brott vilken realiserades genom en konstant komparativ metod. Personlighetsskillnaderna undersöktes genom Kruskal-Wallis test.

Begreppet livskunskap är ett välkänt begrepp inom skolans värld men vad betyder igentligen livskunskap? Precis som begreppet antyder, handlar det om kunskap om livet. Skolan skall enligt skollag utöver undervisning även fostra och förbereda eleverna inför kommande yrkesliv samt att lära eleverna att bli ansvarstagande medmänniskor. För att nå dessa mål krävs ett preventivt/förebyggande arbete. Det finns många metoder för detta preventiva arbete inom grundskolan men hur ska detta arbete utföras inom gymnasieskolan? Jag har varit med och arbetat fram ett sätt som vi har använt oss av på den gymnasieskola där jag är anställd. Jag har genom enkäter tagit reda på vad elever och lärare tycker om detta arbete och både lärare och elever visar en positiv inställning och tycker att detta arbete är viktigt. De teman vi har valt att fokusera på är samarbetsregler, studieteknik, etniska relationer, rökning, alkohol, Narkotika, jämställdhet, sex och samlevnad samt hälsa..

Den svenska polisen har stor användning av hundar i det operativa polisarbetet. Hundar används bland annat för att eftersöka försvunna personer, spåra gärningsmän, skingra folkmassor, uppleta bevisföremål, söka Narkotika och mycket mer. Polishundar brukar delas in i kategorierna ÖVS-hundar (övervakningshundar), specialsökhundar och kombihundar. De regionala myndigheterna bestämmer själva hur hundverksamhen ska vara utformad i länet. Den här rapporten tar sikte på att beskriva hur polishundsverksamheten ser ut i Skellefteå.

Man avslutar inte sin kriminalitet på grund av Narkotika missbruk, först efter respondenten blivit drogfri kan man sträva efter ett liv utan kriminalitet. Erbjuds man en möjlighet är det stor chans att man kategoriserar den som en begränsning på grund av sitt missbruk. Missbruket i sig kan också ses som en begränsning i strävan att avbryta sitt kriminella liv, man kanske har motivation med att avsluta sitt kriminella liv men vill inte bli kvitt sitt missbruk. Bristande motivation gör att man inte avslutar sitt kriminella liv, respondenten anser sig inte ha några motiverande anledningar till att lägga kriminaliteten och missbruket bakom sig. Motivationen är därför avgörande för huruvida man kategoriserar ett erbjudande som en möjlighet eller begränsning. Rädsla för det okända i kombination med den upplevda trygghet man får i det kriminella livet gör att man inte lämnar det kriminella levernet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer som har bott på Hammarbakkens behandlingshem upplevde den CRA behandling som de har fått för sitt missbruk och om de upplevde att behandlingen har haft inverkan på deras Narkotika- och/eller alkoholvanor. Genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer söktes svar på frågorna: Upplever de att behandlingen bidragit till en förändring i deras liv och i så fall på vilket sätt? Vad upplever de som negativt/positivt med behandlingen? Har de kunnat ta med sig några lärdomar från behandlingen? Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av inlärningspsykologiska teorier. För studien intervjuades sex personer, två kvinnor och fyra män, mellan 29 och 61 år. Resultaten visade att behandlingen, generellt, upplevdes ha bidragit till en förändring i intervjupersonernas liv i form av färre dagar i missbruk.

Narkotikan är idag ett stort problem i Sverige och detta är den stora anledningen till varför dessa gatulangningsgrupper har startats. Rapporten avser att belysa gatulangningsgruppens arbetssätt, metoder, teorier och resultat. Arbetet kommer att grunda sig på intervjuer med erfarna poliser inom gatulangningsgruppen och fokus kommer att ligga på polismyndigheten i Skåne närmare bestämt Hässleholm. Dessa grupper gör riktade insatser mot olika personer som begår brott mot Narkotikastrafflagen. Det finns ett antal olika teorier och modeller som rapporten innehåller som förklarar varför en person begår brott.

Syftet med denna uppsats är att studera hur man använder bilder i läromedel inom området ANTD; alkohol, Narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder från fem olika läromedel för grundskolan senare år samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna används och diskuterar vilket syfte de tjänar och hur de kan tas emot av eleverna. I vår studie av bilderna använder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som främst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt där dess budskap är det viktigaste, snarare än dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi målet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mål påverkar arbetet med ANTD. Vi förespråkar en ökad användning av bilder i arbetet med ANTD för att på så vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frågor. På så vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, få en mer öppen dialog där man förhoppningsvis kan möta eleven på ett plan där han eller hon befinner sig..

Abstract: Denna uppsats söker upplevelsen av påtvingad behandling. Den är gjord på ett behandlingshem i Mellansverige som bedriver behandling efter § 12 LVU med särskilda befogenheter i vård av unga. Behandlingshemmet lyder under SIS (Statens institutionsstyrelse). Underlaget består av fem intervjuer med elever som blir behandlade för Narkotika- och alkoholmissbruk samt lättare eller grövre kriminalitet. Metoden som använts för att analysera intervjuerna är fenomenologiskt inspirerad som innebär att man söker efter essensen i upplevda erfarenheter.Resultatet visar på sex viktiga teman.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer som har bott på Hammarbakkens behandlingshem upplevde den CRA behandling som de har fått för sitt missbruk och om de upplevde att behandlingen har haft inverkan på deras Narkotika- och/eller alkoholvanor. Genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer söktes svar på frågorna: Upplever de att behandlingen bidragit till en förändring i deras liv och i så fall på vilket sätt? Vad upplever de som negativt/positivt med behandlingen? Har de kunnat ta med sig några lärdomar från behandlingen? Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av inlärningspsykologiska teorier. För studien intervjuades sex personer, två kvinnor och fyra män, mellan 29 och 61 år. Resultaten visade att behandlingen, generellt, upplevdes ha bidragit till en förändring i intervjupersonernas liv i form av färre dagar i missbruk.

Att alkohol och våld har ett samband är sedan länge känt och användningen av Narkotika förstärker ofta våldsbenägenheten. Örnsköldsviks kommun utarbetade 2003, genom samarbete med polis och krögare, ett förebyggande program mot alkohol- och droger i krogmiljön: Krogutbildningen. I rapporten valde vi att undersöka vilka resultat Krogutbildningen givit, både när det gäller statistik över det krogrelaterade våldet, effekter som aktörer i utbildningen uppmärksammat samt utbildningens framtid. Resultatet fick vi fram genom att intervjua representanter från kommunen, polisen och krögarna i Örnsköldsvik. Vi har även använt brottsstatistik från BRÅ samt den lokala polisen.