Med denna studie vill vi få kunskap om det finns Narkotika på svenska anstalter, men framförallt hur det ser ut på Ersboda anstalten i Umeå. Vi vill även se om Ersboda anstalten idag jobbar aktivt mot Narkotika och på vilket sätt. Vi har under arbetets gång använt oss av olika källor, till största del har vi intervjuat personal på Ersboda anstalten. Vi har även använt oss av material från Internet och rapporter från kriminalvården gällande rådande drogsituation. Det som har framkommit under vårat arbete visar på att de anställda som vi intervjuade har den uppfattningen att Narkotikan på anstalten är ett problem som till stor del har med säkerheten att göra, men att det också beror på resursfördelningen.

Under senare år har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av Narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förändring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och Narkotika. Studiens första problemställning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars Narkotikakonsumtion utifrån teorier om normalisering av lättare Narkotika genom populärkultur och sociala förändringar i samhället. Studiens andra problemställning undersöker huruvida kulturell förändring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och Narkotika utifrån teorier om den kulturella förändring som ökad immigration har fört med sig där etnicitet har en påvisad effekt på framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av Stockholmsenkäten 2008 har studiens två problemställningar besvarats.

Narkotika är idag ett vanligt problem i Sverige. Ett intressant ämne är hur man på bästa sätt behandlar detta problem. Det är svårt att konfrontera missbrukare och det krävs erfarenhet och kunskap för att tackla problemen på bästa sätt. Vi vill med denna rapport belysa metoder som kan användas av polisen i deras arbete mot Narkotika. Vad görs nationellt, men främst, vad görs på myndighetsnivå? Rapporten begränsas på myndighetsnivå till Södermanland och Västra Götaland.

Föreliggande undersökning är en levnadsvaneundersökning där samband mellan Narkotikabruk och kriminalitet samt koppling till ungdomars levnadsvanor undersöks. Det övergripande syftet med aktuell studie är att analysera den levnadsvaneundersökning som genomfördes i Malmö stad höstterminen 2009 och härigenom beskriva och analysera förekomst av Narkotikabruk och kriminalitet i årskurs 9 (grundskola) samt årskurs 2 (gymnasium). Centrala frågeställningar är: Hur utbrett är Narkotikabruk och kriminalitet? Finns det ett samband mellan Narkotikabruk och kriminalitet? Vilka faktorer påverkar Narkotikabruk och kriminalitet? Undersökningen visar att Narkotikabruk och kriminalitet förekommer bland Malmöungdomar men i olika omfattning. Fler Malmöungdomar uppgav att man använt Narkotika någon gång än uppgav att man begått mer allvarligt brott.

Rapporten handlar bl. a. om vad polisen ska tänka på, vid sidan av lag­stiftningen, för att göra rätt hjälpande insatser för ungdomar (12-16 år) med nar­kotikamissbruk. Resultatet av denna rapport bygger på en kunskapsinsamling via litteratur om ungdomar och Narkotika, offentligt tryck samt Internet. Vi har också genomfört intervjuer, pratat med represen­tanter från Socialtjänsten samt via e-post haft kontakt med en polis I rapporten redogör vi för att det är viktigt att polisen arbetar för att beivra Narkotikamissbruk.

År 2007 redovisade Brottförebyggande rådet i en rapport att antalet Narkotikarelaterade lagföringar har ökat under 2000-talet. Bland annat visade rapporten att antalet lagförda Narkotikabrott som utgjordes av bruk hade ökat från 37 procent till 54 procent under perioden 1997 ? 2006. År 2005 genomfördes en undersökning i Göteborgs krogvärld som visade att 77 procent av de anställda hade observerat gäster som varit påverkade av Narkotika under den senaste sexmånadersperioden och 12 procent av de anställda berättade att de hade sett drogpåverkade gäster varje kväll. En liknande undersökning genomfördes år 2002 i Stockholm där det framkom att 82 procent av de medverkande hade sett Narkotikapåverkade gäster under det senaste halvåret, 43 procent uppgav att de såg Narkotikapåverkade gäster varje vecka.Vårt syfte med den här undersökningen var att studera hur 5 restaurangledare i en svensk storstad uppfattar Narkotikasituationen på stadens krogar.

Under senare år har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av Narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förändring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och Narkotika. Studiens första problemställning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars Narkotikakonsumtion utifrån teorier om normalisering av lättare Narkotika genom populärkultur och sociala förändringar i samhället. Studiens andra problemställning undersöker huruvida kulturell förändring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och Narkotika utifrån teorier om den kulturella förändring som ökad immigration har fört med sig där etnicitet har en påvisad effekt på framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av Stockholmsenkäten 2008 har studiens två problemställningar besvarats.

 Denna kvalitativa studie undersöker hur alkohol-, Narkotika- och tobaksundervisningen ser ut i skolorna utifrån personalens perspektiv. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra personer som alla arbetar inom skolans värld i eller i närheten av Växjö kommun. Resultatet visar att samtliga skolor använder sig av Örebro preventionsprogram. Skolan försöker även arbeta på positiva miljöer, med bland annat olika aktiviteter, samt att de strävar efter en nära och bra relation till föräldrarna.

Detta arbete handlar om polisens kamp mot Narkotika och deras åtgärder för att minska nyrekryteringen till missbruk. Vi har tittat hur polisen arbetar idag, framförallt i Umeå. Vilka hjälpmedel som används och vilka det finns förslag att använda. Regeringen har tillsatt en utredning som vi tagit del av. I utredningens sammanfattning går det att läsa om att polisen bör kunna använda sig av ?buggning? (Hemlig teknisk avlyssning) vid grova brott och framförallt vid grova Narkotikabrott.

Vårat arbete visar hur man kan arbeta främjande och förebyggande bland ungdomar mot droger. Ämnet har aktualiserats eftersom att Narkotika användningen bland ungdomar har ökat på senare år. Vikten i detta arbete har lagts på grundskoleelever eftersom vi anser att ungdomar i låg ålder är lättare att påverka. I och med detta har vi valt att studera VÅGA-programmet samt se hur det resulterat. VÅGA-programmet är ett utbildningspaket där ungdomar får lära sig om kamratskap, lag- och rätt samt information om alkohol, Narkotika och tobak.

Sedan 1988 regleras allt bruk av Narkotika i svensk lagstiftning. Trots detta finns en ökad nyfikenhet på Narkotika bland svenska ungdomar och en fjärdedel av alla som döms för ringa Narkotikabrott är mellan 15 och 20 år. Om vad som ligger bakom våra attityder till Narkotikaanvändning råder det delade meningar, men i tidigare forskning är man överens om att de mest positiva attityderna finns bland ungdomar. Denna uppsats avser att genom en kvantitativ enkätundersökning undersöka hur ungdomars attityder till Narkotikaanvändning ser ut i Norrköping, samt hur dessa attityder skiljer sig mellan olika bostadsområden. Som teoretisk utgångspunkt har Shaw och McKays teori om social desorganisation använts då denna tar upp hur ett områdes egenskaper kan påverka attityder och beteenden.

Bakgrund: Frågor rörande Narkotika har i dagens samhälle blivit större och problemet växer i alla kommuner runt om i Sverige. Det förebyggande arbetet kring Narkotika pågår och kommunerna hoppas på att få se ett tydligt resultat framöver med ett minskat Narkotikabruk hos främst ungdomar. SMD (Skånesamverkan mot droger) är en samverkansgrupp där olika aktörer deltar i ett förebyggande syfte. SMD ses som en plattform för olika regionala nätverk som finns för folkhälsa, brottsförebyggande och drogförebyggande samordnare. För att samverkan mellan ANTD- och brottsförebyggande arbete ska öka har samtliga skånska kommuner skrivit på en samverkansöverenskommelse med polisen.

Vi har i det här arbetet valt att fördjupa oss i hur det förebyggande arbetet mot Narkotika fungerar på området Backen i Umeå. I detta arbete har vi ställt oss tre frågor: Fungerar det förebyggande arbetet mot Narkotikan? Fungerar samverkan mellan de olika aktörerna? Hur kan en handlingsplan över det drogförebyggande arbetet se ut? Vi har i arbetet läst verksamhetsplaner, handlingsplaner och även intervjuat berörda aktörer som alla försöker arbeta mot Narkotikan på området Backen. Utifrån dessa fakta har vi arbetat fram en handlingsplan som kan vara en hjälp för dom olika aktörerna på Backen området. Handlingsplanen understryker vikten av samarbetet mellan dom olika aktörerna, samt en tidig upptäckt och konsekvent handlande från dom vuxna gentemot Narkotikan?.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon samvariation mellan hur mycket pengar ungdomar hade till fritid/nöjen och deras riskbeteende kring alkohol och Narkotika., samt att se om det fanns någon könsskillnad i eventuell samvariation. En kvantitativ Metod användes där andelar med olika riskbeteenden jämfördes utifrån hur mycket pengar ungdomarna hade till fritid och nöjen. Konfidensintervall beräknades för andelarna för att kunna bedöma om eventuella skillnader mellan grupperna var statistiskt säkerställda. Materialet som användes var en totalundersökning i Gävleborgs län bland gymnasieelever i år två 2010. Resultatet av undersökningen visade att de ungdomarna som hade relativt mycket pengar till fritid och nöjen (1000 ? 1499 kronor respektive 1500 kronor eller mer) var de ungdomar som i störst utsträckning var alkoholkonsumenter, högkonsumenter, intensivkonsumenter av alkohol och de som i stor utsträckning hade använt sig av Narkotika.

The purpose of this essay was to study factors that influence some youth to use narcotics. I wanted to increase my understanding and knowledge about these factors. I believe it is good to have such knowledge when you are working with youth who are using narcotics but also for a good drug-prevented work. It is a literary study, which covers the most frequently quoted results in the field of research.The questions for my study were:· Which factors influence youth to use narcotics on a individual level?· Which factors influence youth to use narcotics on a group level?· Which factors influence youth to use narcotics on a society level?My conclusion of this study was that youth often use narcotics because of many different factors and it is youth from all social groups in the society who are testing and using narcotics..