En enkätundersökning gjord på en högstadieskola syftar till att få kännedom om ungdomars vanor och kunskaper om alkohol, tobak och Narkotika. 119 pojkar och 99 flickor deltog. Resultatet visar att ett stort antal av ungdomarna i undersökningen dricker alkohol och ingen av ungdomarna använder Narkotika. Många ungdomar använder tobak. Ungdomarna började dricka alkohol och använda tobak vid 13-14-årsåldern.

Under 1990-talet har det skett en markant ökning då det gäller högstadieungdomar som provat Narkotika. Sedan 2001 har antalet legat på en konstant nivå enligt CAN (Central förbundet för alkohol- och Narkotika upplysning). Ökningen har skett under en tid då informationen och kunskapen om Narkotika och dess konsekvenser varit relativt kända. När ungdomar börjar på högstadiet ökar risken att de kommer i kontakt med alkohol, tobak och Narkotika. Eftersom ökningen sker under högstadieperioden borde de förebyggande insatserna mot droger vara som starkast då.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ studie kring ungdomars och unga vuxnasdrogvanor samt vilka Narkotika preparat som är vanligast dem. Uppsatsen bygger på informantersutsagor kring Narkotika situationen samt det preventiva arbetet i Norrköping..

Narkotika problemet i Sverige har ökat markant på senare år. Problemet medNarkotika medför inte bara själva missbruket utan även annan brottslighet för attfinansiera missbruket. För att kunna missbruka Narkotika måste personerna sommissbrukar ha tag i Narkotika. Den här rapporten handlar om hur Narkotikankommer in i landet och vart den kommer in. Sverige har ju år 2000 fått en ny vägin från kontinenten och nu mera sammankopplad med kontinenten i och med attÖresundsbron har öppnats.

Syftet med denna studie var att titta på kriminalitet, brottsutsatthet och Narkotika i en ungdomsgrupp. Även samband mellan dessa tre variabler studerades. Detta gjordes genom en enkätstudie som besvarades av gymnasieungdomar i åldrarna 16-21 år. Tidigare forskning på området visar att den mest förekommande Narkotikasorten som ungdomar provar är marijuana. Lindrigare stöldbrott, som snatteri, är enligt tidigare studier det vanligaste brottet.

Syfte med undersökningen var att nå en ökad förståelse om hur före detta interner upplevde sina anstaltsvistelser med särskilt avseende på Narkotikaproblematiken. Jag ville tydliggöra hur Narkotikamissbrukare som har suttit på anstalt upplevde miljön och Narkotikasituationen samt hur Narkotikan påverkat vardagen inne på anstalterna. Fyra f. d Narkotikamissbrukare och tillika f.d. interner intervjuades.

Denna C-uppsats a?r inspirerad av en kvantitativ ansats om a?la?ndska ungdomars attityd till Narkotika och missbruk samt lite om deras illegala drogvanor, alltsa? inte tobaks- och alkoholvanor. Syftet a?r att belysa hur ho?gstadieungdomar pa? A?land resonerar kring olika fra?gor om Narkotika och missbruk samt lite om hur deras illegala drogvanor ser ut idag. Underso?kningen a?r gjord pa? a?ttondeklassister, det vill sa?ga 14- 15 a?riga ungdomar.Studien a?r utfo?rd pa? na?stan alla ho?gstadieskolor pa? A?land, totalt fem stycken.

Narkotika är en viktig fråga för människorna i Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur omfattande Narkotikamissbruket är i Umeå bland unga människor i åldern 15-25 år. Dessutom orientera oss och läsaren i hur olika samhällsinstanser kan arbeta och samarbeta runt Narkotikaproblemet. För att få reda på hur det drogförebyggande arbetet bland ungdomar ser ut har vi använt oss av rapporter, webbaserade källor, statistik samt övrig litteratur. I rapporten beskriver vi hur man kan upptäcka ett missbruk och hur unga människor kan komma i kontakt med Narkotika.

Missbruket av Narkotika har under de senaste åren ökat enligt olika undersökningar, i och med det borde rimligtvis också missbruket ha ökat bland kvinnor. Vi inriktade oss på den yngre ålderskategorin av kvinnor, 15 ? 20 år. Vi ansåg att den gruppen var intressant då vi vet att ungdomar i den ålderskategorin oftast testar Narkotika för första gången. Vi undersökte om problemet med unga kvinnors missbruk av Narkotika hade ökat under en tio års period, samt hur stort problemet var i dagens samhälle.

Syftet med studien är att söka ökad förståelse om vad det är som påverkar ungdomars syn på alkohol och Narkotika och därmed deras handlande genom att beskriva och analysera ungdomars berättelser. Studiens frågeställningar är; Hur beskriver ungdomarna sin inställning till alkohol respektive Narkotika, Hur beskriver ungdomarna sina föräldrars inställning till alkohol respektive Narkotika, Hur beskriver ungdomarna kommunikationen om alkohol och Narkotika mellan dem och deras föräldrar samt, Hur beskriver ungdomarna att föräldrarna förmedlar regler och normer kring alkohol och Narkotika. En kvalitativ metod har använts och studien bygger på empiriskt material från elva intervjuer med högstadieungdomar i Öckerö kommun. Resultatet visar att ungdomar har en negativ inställning till Narkotika men att inställningen till alkohol skiftar. Många ungdomar menar att det är upp till var och en om man dricker alkohol eller inte och man talar om ett eget ansvar.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att, genom att lyfta ut en definierad träningsgrupp, spinningtränande, från gymtränande undersöka om skillnader föreligger kring risk- och missbruk av AAS, Narkotika och alkohol. Frågeställningarna som ska svara på syftet fokuseras kring hur gruppen spinningtränande förhåller sig till missbruk av AAS och Narkotika jämfört med gruppen gymtränande i STAD undersökningen. Alkohol parametern jämförs mellan spinningtränande och befolkningen i övrigt efter en rapport av Källmén m.fl.MetodFör att nå fram till mina resultat har jag valt att arbeta med kvantitativ metod. Studiens avgränsningar består i spinningtränande på gym, ålderskategori arton till sextio år. De tre gym som är med i studien skiljer sig åt geografiskt i Stockholms inner- och ytterstad samt har olika ägandeformer.ResultatResultatet visar att spinningtränande inte skiljer sig från gymtränande med avseende på missbruk av AAS och Narkotika.

Samverkan är ett ord med många synonymer och innebörd för myndigheter. Syftet med denna studie är att studera samverkan mellan myndigheterna i Luleå kommun och dess arbete för att verka mot drogproblematiken. Fokus i essän ligger på att ge en överblick på vad samverkan innebär och hur god samverkan mellan myndigheterna kan skapas. Frågeställningar som kopplas till studien är följande: Vilka åtgärder och förebyggande insatser har myndigheterna vidtagit för att verka mot drogproblematiken? Hur ser samverkan mellan dess myndigheter ut? Hur ser Föräldraföreningen mot Narkotika på Narkotikaproblematiken? Slutsatser som kan dras är att samverkan mellan myndigheterna i Luleå kommun existerar.

Ungdomar i Norrbotten har en allt mer liberal syn på Narkotika och elevhälsan på skolan träffar ungdomar dagligen. Jag valde att avgränsa mig till en grupp på elevhälsan, skolsköterskorna. Syftet med uppsatsen är att se hur skolsköterskornas arbete med elever som är positiv till eller använder Narkotika fungera, behöver de mer kunskaper, vad kan förbättras/ förändras och hur bemöter de ungdomarna. Jag har valt en kvalitativ metod där jag har gjort semistrukturerade intervjuer med sex stycken skolsköterskor från två olika kommuner i Norrbotten, intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys. Professionsteorin används i bakgrunden och förklarar skolsköterskans profession samt hur arbetet sett ut från arbete med sjuka människor till att vara mer fokuserade på friskfaktorer.

Bakgrund/syfte: Det har visats att studenters alkohol-och Narkotikakonsumtion ökat de senaste åren. Studenter har visats ha en större potential till att få ett alkohol- och Narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att belysa studenters attityder till användandet av alkohol och Narkotika. Metod: En kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med studenter på en högskola i sydvästra Sverige. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades sedan genom en temaanalys.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ studie kring ungdomars och unga vuxnasdrogvanor samt vilka Narkotika preparat som är vanligast dem. Uppsatsen bygger på informantersutsagor kring Narkotika situationen samt det preventiva arbetet i Norrköping..