Ämnet som behandlas i denna uppsats är förNamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förNamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förNamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förNamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förNamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Denna uppsats handlar om en kvinna och hennes yrkesutövning som den första utbildade barnmorskan i Tornedalen. Hennes Namn var Matilda Fogman, hon växte upp i Övertorneå och när socknen ville ha en utbildad barnmorska skickades hon till Stockholm för utbildning. Uppsatsen gestaltar en stark och självständig kvinna som 26 år gammal börjar jobba som barnmorska i en fattig glesbygd utan närhet till läkare. Hennes jobb innebar att hon mötte mycket skrock och vidskepelse som kretsade kring barn och barnafödande. De flesta i Matildas omgivning var analafabeter och okunskapen om barn och barnafödande var stor.

I den här uppsatsen gör Anton Andersson, Christoffer Urborn och Tommy Borg under sin andratermin på Journalistprogrammet en kvantitativ analys av könsfördelningen i Sundsvalls Tidning ochDagbladet. I undersökningen analyserades både text och bild i en veckas upplagor av bådatidningarna under våren 2014. Analysen omfattar endast tidningarnas egna material och inköptaartiklar. Material inskickat av läsare eller företagsannonser ingår inte i undersökningen.!Studien visar att tidningarnas Namnomnämningar i text domineras av det manliga könet, endast varfjärde Namn som fanns att läsa var ett kvinnligt. I bildsättningen var könsfördelningen mer jämn,men även där är männen överrepresenterade.

Antalet nybildade efterNamn har ökat markant de senaste åren, vilket naturligtvis påverkar efterNamnens språkliga utveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga godkända nybildade efterNamn i Sverige år 2001 och undersöka vilka efterNamn som väljs. Materialet består huvudsakligen av kompilerade efterNamnsuppgifter från Tidning för kungörelser om efterNamn och avgränsas till att enbart innefatta nybildade efterNamn. Namnen indelas i fyra sammanfattande kategorier: sammansatta efterNamn, enledade efterNamn, utländskt klingande efterNamn samt morfologiskt oklara efterNamn. Av de tio undergrupperna är sammansatta efterNamn av borgerlig typ följt av utländskt klingande Namn vanligast.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förNamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förNamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förNamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förNamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förNamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förNamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förNamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förNamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förNamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förNamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur lärare kan erbjuda möjligheter för 6-åringar att vidga sin förståelse av likhetstecknets innebörd. Undersökningen är inspirerad av Learning Study metoden vilket är en metod som har sin utgångspunkt i variationsteorin. Barnens initiala förmågor analyseras före planeringen av undervisningen och det ger en uppfattning om barnens kunskaper. Utifrån det planeras lektionerna och de aspekter som är de mest kritiska för barnen lyfts och på så sätt utvecklas deras kunskap. Vår slutsats är att det är viktigt att arbeta utifrån ett variationsinriktat lärandeperspektiv.

Detta examensarbete är en undersökning i hur riktlinjer anpassade för Serious Games-genren kan användas i utvecklingen av träningsmoment till ett simpelt kooperativt plattformspusselspel. Undersökningen baserades på en analysmodell vid Namn RETAIN (Relevance, Embedding, Transfer, Adaptation, Immersion, Naturalization) vilken utvecklats specifikt för att analysera och hjälpa till vid utvecklingen av inlärningsspel. Denna modell har använts för att analysera plattformspusselspelet Braid, varefter analysen har använts som riktlinjer under utvecklingen av ett eget verk. RETAIN-modellen har även använts för att analysera det egna verket.Efter undersökningen har jag kommit fram till att RETAIN-modellen i sitt originalutförande ej lämpar sig för utveckling av träningsmoment i underhållningsspel då kraven på spel i Serious Games-genren och underhållningsspel är alltför olika..

Syftet med studien är att undersöka elever som sitter i matrådets uppfattning om sitt inflytande i matrådet. Elever och personal som arbetar med att förbättra mat och måltidsmiljön på en grundskola i södra Sverige har intervjuats. Totalt ingår 18 elever som sitter i matrådet, personal som var högst ansvarig för måltiderna på skolan samt en grupp vid Namn Mat och måltidsmiljö, där lärare, måltidspersonal och rektor ingår. Studien är kvalitativ och intervjun med matrådet har genomförts i två fokusgrupper, årskurs 1-6 och 7-9. Resultatet visar att eleverna i matrådet kan påverka skolmåltiden till viss del.

Detta examensarbete syftar till att skildra hur några textilslöjdslärare arbetar med portfoliometoden i textilslöjden och hur de ser på sitt arbetssätt. Syftet är även att ta reda på vilka för- och nackdelar lärarnas ser med portfoliometoden, då den används i textilslöjden. Det finns väldigt lite litteratur om portfoliometoden i textilslöjden. Litteraturdelen består därför av en beskrivning av portfoliometoden utifrån basämnena. Examensarbetets undersökning baseras på intervjuer med fyra textilslöjdslärare.

Antalet nybildade efterNamn har ökat markant de senaste åren, vilket naturligtvis påverkar efterNamnens språkliga utveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga godkända nybildade efterNamn i Sverige år 2001 och undersöka vilka efterNamn som väljs. Materialet består huvudsakligen av kompilerade efterNamnsuppgifter från Tidning för kungörelser om efterNamn och avgränsas till att enbart innefatta nybildade efterNamn. Namnen indelas i fyra sammanfattande kategorier: sammansatta efterNamn, enledade efterNamn, utländskt klingande efterNamn samt morfologiskt oklara efterNamn. Av de tio undergrupperna är sammansatta efterNamn av borgerlig typ följt av utländskt klingande Namn vanligast.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elever och lärare upplever de nationella proven i årskurs tre. Vilka tankar och åsikter de har om nationella proven och hur lärares tankar påverkar deras bedömning av eleverna. Studien tar även upp hur elever upplever proven och vad de har för tankar kring dem. Detta är en kvalitativ studie och det används intervjuer med lärare och en metod vid Namn ?walk and talk? med eleverna.

Inom ramen för kandidatexamen i Digital Ljudproduktion har jag befunnit mig på praktik på ett produktionsbolag vid Namn Donadoni AB. Under vårterminen 2011 har jag i samband med praktiken gjort ett arbete som syftar till att ta reda på vilka faktorer man bör man ta hänsyn till i en radioreklamproduktion samt vad som kännetecknar en effektiv radioreklam. I arbetet tar jag upp utsagor från t.ex. Per Robert Öhlin, som bl.a. säger "Att exponera sig är inte samma sak som att beröra någon" (Öhlin, 2009;16) Med hjälp av denna litteratur har jag analyserat, utifrån mitt syfte, de produktioner jag har deltagit i.

Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers inställning till lärarlegitimation samt huruvida legitimationen på olika sätt kan beröra både verksamma och nyutexaminerade pedagoger. Syftet med studien var även att skaffa oss en djupare förståelse kring lärarlegitimationen och dess innebörd. Av intresse var också att undersöka vad informanterna anser om sin egen utbildning samt om de ser på lärarlegitimation som ett svar på att höja läraryrkets status. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod där vi genom semistrukturerade intervjuer, enkäter, litteratur och tidigare forskning analyserat vårt material. Resultatet visade att inställningen till lärarlegitimation förhållandevis är positiv men att det enligt informanterna krävs mer för att legitimationen ska vara värdig sitt Namn och inte bara vara ?ett utskrivet papper?..

När en grupp av systemutvecklare skall samarbeta för att utveckla ett system så kan problem uppstå, ett av problemen är kommunikationen inom gruppen. För att samarbetet skall fungera så krävs det att aktörerna uppnår samförstånd. Flera författare menar att designmönster bidrar till ett gemensamt språk för att kommunicera, dokumentera och utforska designalternativ på ett mindre komplext sätt. För att se om det är denna förändring som krävs för att minska ovanstående problem så ställde vi oss frågan: Hur förändar designmönster kommunikationen mellan utvecklare i ett systemutvecklingsprojekt? För att undersöka detta så gjorde vi en fallstudie hos en myndighets dataavdelning.