Författarnas Namn: Christina Stenberg Lovisa LindbergTitel: Förskoleklassen ? i gränslandet mellan förskola och skola.          En studie om omgivningens förväntningar och påverkan på förskoleklassens              pedagogik.Engelsk titel: Pre-school class ? at the intersection of pre-school and school                         A study of the expectations and its impact on the pre-school class                           pedagogy.                                                                                      Sidantal: 41_____________________________________________________________________Syftet med studien är att undersöka och problematisera omgivningens förväntningar på förskoleklassens uppdrag samt undersöka om och i så fall hur dessa förväntningar påverkar förskoleklassens verksamhet. Undersökningsmetod som används är kvalitativ samtalsintervju (intervjuer där respondenter och intervjuare sitter tillsammans och samtalar om frågorna) utifrån ett fast frågeschema med öppna frågor.

Det patent som ligger till grund för det här examensarbetet är taget av en man vid Namn Waldemar Plan. Patentet innefattar en sängkonstruktion som han tog fram på 1990-talet. Patientsängen har en inbyggd toalett och dess målgrupp är sängliggande patienter som inte av egen kraft kan ta sig till toaletten. För dessa personer erbjuds i dag det så kallade ?bäckenet?, vilket är ett hjälpmedel som gör att personen i en helt onaturlig ställning tvingas tömma tarmen, med risk för att delvis ligga i sin egen avföring.

Detta examensarbete genomfördes på ABB Power Technologies AB i Ludvika. ABB vill överbrygga gapet mellan industri och informationsteknologi för att få de båda delarna att arbeta integrerat. ABB kallar detta koncept för Industrial IT (IIT). Ett krav från koncernledningen är att alla produkter ska vara certifierade enligt nivå 0, som är det första steget i IIT: s certifieringsprocess. Målet var att utföra en kravspecifikation på ett system som ska kunna leverera certifierad produktinformation enligt IIT-standard.

Denna studie jämför hur kommentarer till nätartiklar på Aftonbladet.se har förändrats från 2010 till 2011 vad gäller innehåll, språk och ton. Mellan dessa år har systemet för kommentering ändrats på Aftonbladet.se, från att det 2010 krävdes registrering och att kommentatorn fick välja ett valfritt alias, till att kommentering sker via ett redan registrerat Facebook-konto med kommentatorns riktiga Namn.Studiens syfte är att ta reda på hur diskussionerna och språket i kommentarsfälten påverkas när kommentatorn inte längre får vara anonym.Med kvantitativ innehållsanalys undersöks två artiklars kommentarer per dag under en vecka, 14 till 20 oktober 2010 och 2011, 14 artiklar från varje år. Urvalet av artiklar utgår från vilka artiklar som topplacerats i Aftonbladets pappersupplaga samma dag. Totalt har 1452 kommentarer undersökts med 28 variabler. Variablerna berör bland annat huruvida kommentaren är kritisk, om den svarar på en annan kommentar och om den innehåller stavfel eller andra språkliga misstag.

Enligt svenska skrivregelsnormer ska Namn på veckodagar och månader skrivas med liten begynnelsebokstav: onsdag. På senare tid har dock ett ökat bruk av stor begynnelsebokstav observerats, och i den här uppsatsen undersöks bruket av stor begynnelsebokstav i veckodags- och månadsNamn. Syftet är att ta reda på om det är någon skillnad i bruket över tid, i texter med olika grad av formalitet samt med hänsyn till skribentens ålder. Materialet till undersökningen har hämtats från korpussamlingen Korp och databasen Skrivbanken.Fram till i början av 1900-talet var tyskan det språk som hade störst inflytande på det svenska språket. Att svenskan fram till i början av 1900-talet verkar ha använt stor begynnelsebokstav på veckodags- och månadsNamn kan därför kanske förklaras av tyskans bruk av stor begynnelsebokstav på substantiv.

Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om huruvida pedagoger interagerar lika eller olika med sina elever utifrån ett könsperspektiv. För att uppnå denna fördjupade förståelse observeras tre pedagogers beteende i olika lärandesituationer, men med samma barngrupp.  Med andra ord är det de berörda pedagogernas beteende och bemötande gentemot eleverna som undersöks och inget fokus läggs på eleverna. De metoder som används under studiens gång är av etnografisk karaktär då dessa är de bäst lämpade metoderna för att ta reda på hur verkligheten, i detta fall skolan där undersökningarna görs, faktiskt ser ut. Detta sker genom observationer samt kompletterande intervjuer för att få en klarare bild av hur pedagogerna i fråga tänker angående jämställdhet. Den kvalitativa aspekten av jämställdhet, som är i fokus under detta arbete, innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter när det kommer till saker i vår vardag.

Realityshower och dokusåpor tar allt större plats i våra tv-tablåer och är under ständig debatt. Programmen sänds numera på prime time och finns hela tiden tillgängliga via internet. Just nu är dokusåpan Paradise Hotel mest aktuell och har fått utstå mycket kritik. Detta på grund av de stora mängder alkohol som deltagarna dricker samt programmets inslag av sexuell karaktär.  Genrens Namn, reality-tv, ger sken av att det är verkligheten som speglas i programmen, men hur verkligt är egentligen det vi får se? Hur stor makt har produktionsbolaget över deltagarna och hur redigeras det filmade materialet för att locka tittarna? Det är frågor som den här uppsatsen syftar till att försöka besvara.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt Namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under Namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest.Detta är en undersökning om vad dessa fyra partier har fått offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om något eller några partier har fått åsidosätta större del politik än resterande partier. Den beroende variabeln är därmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgångspunkten.

Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.

Syfte: Denna studie har två huvudsyften, ett praktiskt och ett akademiskt. Det praktiska huvudsyftet är att genomföra en utvärdering av e-tjänsten Nationella Exjobb-poolen (?xjobb.nu?) som drivs av Verket för Högskoleservice (?VHS?). Kopplat till detta har vi haft vårt akademiska huvudsyfte som varit att utvärdera hur väl tre metoder (?Effektstyrning?, ?DEVIS? och ?Expertutvärdering?) passar för att utvärdera en existerande e-tjänst.Frågor: Vi har utgått från tre forskningsfrågor som med grund i vårt syfte är uppdelade i akademiska och praktiska frågor med inriktning på att utvärdera användbarheten hos en e-tjänst och hur användbara de tre metoderna är för utvärdering av e-tjänst.Forskningsmetod: Vår studie har varit till största delen kvalitativ med inslag av kvantitativ metod och har haft en induktiv ansats.

På den svenska marknaden saluför idag (år 2006-2007) fyra företag ett antal dietfoder till katt och hund. För de indikationer som ingår i denna studie finns det sammantaget 80 foder för hund och 69 för katt; från Specific (n = 12 katt, n= 13 hund), Royal Canin/Waltham (n=18 katt, n=24 hund), Eukanuba (n=11 katt, 12= hund) och Hills (n=27 katt, n=30 hund). De indikationer som behandlas i detta arbete är foder för övervikt, diabetes mellitus, gastrointestinala sjukdomar, dermatologiska rubbningar (t ex foderöverkänslighet), urinsten, njursjukdomar, postoperativ vård, leversjukdomar, hjärtsjukdomar, tandsjukdomar, foder för åldrande och för cancer. Huvudsyftet med examensarbetet var att få en överblick över jämförbara dietfoder för ett antal olika indikationer. I bilaga 3 och 4 är näringsinnehåll respektive råvaror mellan olika foder jämförda.

Denna uppsats har fokus på platser som är möjliga att tala om som mellanrum. Till skillnad från planerade och kontrollerade platser i staden, talas det ofta om mellanrum som oplanerade, okontrollerade och övergivna platser. Enligt forskning av mellanrum, präglas dessa platser av en rad olika motsättningar. Arkitekter och planerare har en tendens att se på mellanrum som överblivna platser utan värde och som en markreserv i väntan på en framtida stadsutveckling. Trots detta används dessa platser av människor, som snarare ser på mellanrum som värdefulla platser och som en slags frizon för människor och aktiviteter som inte ges något utrymme på planerade och kontrollerade platser i staden.

BakgrundInom hälso- och sjukvården är en bra och fungerande kommunikation mellan medarbetarn aen av de viktigaste förutsättningarna för god och säker vård, då bristande kommunikation är en av de främsta orsakerna till vårdskada. Genom att tillämpa kommunikationsverktyget Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation [SBAR] kan kommunikationen effektiviseras och patientsäkerheten kan öka enligt flera studier. SBARär en lättanvänd och konkret modell som är användbar vid överrapportering och ger vårdgivare en möjlighet att enkelt sammanfatta viktig patientinformation.SyfteSyftet med denna studie var att utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv beskriva sjuksköterskans följsamhet av kommunikationsverktyget SBAR vid muntlig överrapportering på en akutmottagning.MetodMetoden som användes var en direkt, strukturerad, icke-deltagande observationsstudie.Studien ägde rum på en akutmottagning där totalt 28 observationer av muntlig överrapportering genomfördes. Ett observationsprotokoll utformat utifrån akutmottagningens modifierade SBAR-modell användes under observationerna.ResultatVid de observerade överrapporteringarna rapporterades i genomsnitt 5,2 kategorier utav observationsprotokollets 30 möjliga under samma överrapportering. Resultatet visade att patientens Namn, sökorsak och symtom rapporterades i de flesta fallen.

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka vad som händer med en bok när den överförs till film. Min huvudfråga i detta arbete är att, genom att jämföra boken Harry Potter och de vises sten med filmen, ta reda på om någonting, och i så fall vad som har förändrats när boken blev film. De frågor jag ställer mig för att kunna besvara syftet är: Hur långa är kapitlen i boken (antal sidor) och i filmen (antal minuter och klipp)? Vad från boken finns inte med i filmen? Vad har man valt att inte ha med? Vad har man lagt till i filmen? Vilka sekvenser? Är det någonting man har ändrat vid överföringen från boken och i så fall vad? Metod: Jag kommer i denna uppsats att använda mig av en kvalitativ metod. Syftet med en sådan är att skaffa sig en djupare kunskap än den man får genom till exempel kvantitativa analyser.