Uppsatsen handlar om de så kallade gråzonsbarnen. Detta innebär de elever som ofta inte har någon diagnos men som ändå har svårt att uppnå kunskapsmålen i skolan. Uppsatsen fokuserar på arbetet med gråzonsbarnen och hur lärarna arbetar för att inkludera alla sina elever i undervisningen och hur de gör för att anpassa undervisningen så att alla elever har en chans att uppnå högsta möjliga nivå. Undersökningen innefattar även de digitala hjälpmedel lärarna använder sig av i undervisningen. Dessutom vilka resurser skolorna har till arbetet med dessa elever och vilka svårigheter som uppkommer om resurserna inte är tillräckliga.

AbstraktBakgrund: För att vårdas inom sluten tvångsvård ska en allvarlig psykisk störning föreligga. Tvångsåtgärder fick endast ske när det förelåg risk för att patienter skadar sig själv eller andra och då skonsamt och med hänsyn till patienten. Tvångsåtgärder väckte starka känslor, och etiska dilemman var vanligt förekommande. Tvångsåtgärders inverkan på patienter över tid var oklar, likaså vad som är tvång och inte. Syfte: Belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrisk tvångsvård.

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrån följande termer: liv, lust och gemenskap, där kvinnans subjektiva kropp, självbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingår. Syftet är att ta reda på hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som används är en litteraturstudie.

Introduktion: Anmälningar gällande bemötande till patientnämden är inte ovanligt, år 2010rörde ca 33 % av dessa frågor bemötande. Det handlade ofta om kontinuitet, att känna sigifrågasatt, inte lyssnad på eller trodd och om att inte bli behandlad som en individ. Syfte: Syftetmed denna litteraturstudie var att ta reda på möjligheter och svårigheter på vad som är ett gottpatientbemötande, ur ett sjuksköterske-och patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie.Resultat: Både sjuksköterska och patient måste vilja skapa en relation med varandra. Att kännaförtroende för varandra och att patienten kände att sjuksköterskan var kompetent, visade sigvara en förutsättning och ledde till att patienten kände trygghet.

Syftet med denna uppsats är att genom patientjournaler undersöka hur mentalpatienter har behandlats vid Lunds hospital under åren 1879,1896 samt 1916. Det som undersökts är vilka personer som intogs för vård, vilka intagningsskälen var, vilken diagnos som tilldelades de intagna samt vilken behandling de sinnessjuka fick. Källmaterialet har bestått av patientjournaler från avgångna patienter och detta material finns på Arkivcentrum Syd i Lund. Metoden som jag använt mig av har gått ut på att gå igenom journalerna och undersöka vilka diagnoser som tilldelades de sjuka, hur långa vistelsetiderna var, kvinnornas ålder och civilstånd, vilka intagningsorsakerna var samt vilka behandlingar och mediciner som ordinerades. Resultaten av undersökningen räknades sedan ihop och sammanställdes i tabeller vilka ligger som bilagor i arbetet.

Idag är cancer den andra vanligaste dödsorsaken i Sverige. För att kunna hjälpa patienterna som inte kommer att överleva en obotlig cancer diagnos, behövs bland annat erfarna sjuksköterskor inom palliativ vård. Den palliativa vården syftar till att lindra symtom för att patienten ska uppnå en god livskvalitet. Syftet med studien var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva betydelsefulla faktorer för god palliativ vård och sjuksköterskans upplevelse av dessa faktorers betydelse för den palliativa vården av vuxna personer med cancer och deras närstående. En kvalitativ litteraturstudie valdes som metod där 8 kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys.

Bakgrund: Över 150 000 människor i Sverige behandlas årligen för hjärt- och kärlsjukdom. En vanlig form är ateroskleros, åderförkalkning. Av alla de som idag avlider på grund av annan orsak än naturligt åldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer är aortaanerysm, mera känt som ?pulsåderbråck?.

Varje dag drabbas människor av ohälsa och en del behöver uppsöka akutsjukvård för att få hjälp att bemästra sin situation. Det är av stor vikt att få information om sin situation, diagnos, behandling och egenvård för att klara av sin ohälsa. Enligt den svenska Hälso- och sjukvårdslagen och enligt riktlinjer från Socialstyrelsen är vårdpersonal skyldig att ge patienter information. Att få information har enligt tidigare studier ett nära samband med att känna delaktighet i sin vård och med högre patienttillfredsställelse. Syftet med den här litteraturöversikten var att undersöka betydelsen av att få information som patient på en akutmottagning.

Meticillinresistenta Stafylokockus aureus (MRSA) är resistenta stammar av den vanliga bakterien Stafylokockus aureus (S. aureus). MRSA upptäcktes första gången 1961 i England och har sedan dess brett ut sig över hela världen. På sjukhus sprids MRSA mellan patienter via sjukvårdspersonalens händer till följd av bristande hygienrutiner och i samhället sprids bakterierna där människor lever och umgås tätt. En av de viktigaste förebyggande åtgärderna är isoleringsvård, vilken ofta upplevs som negativ.

Den som har en kronisk sjukdom är beroende av andra människor för att kunna hantera det dagliga livet. Genom sundare livsstil med tobaksavvänjning, motion och bättre mat, kan en del kroniska sjukdomar förebyggas och lindras. För att stödja patienter ges patientundervisning i olika former. Med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv utgör patientens skildring av sin vardag grunden för vården. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa hur personer med kronisk sjukdom upplevde patientundervisning.

På grund av placentans uppbyggnad hos häst överförs inga immunoglobuliner under dräktigheten utan föl föds immunokompetenta men immunförsvaret är samtidigt otillräckligt utvecklad. Sepsis är därför en vanlig orsak till neonatala dödsfall. Tills den förvärvade immuniteten har hunnit utvecklas är fölet därför i stor utsträckning beroende av den medfödda immuniteten för att försvara sig mot patogener. Tidigare studier har visat att intag av kolostrum är viktigt för att förhindra sjukdom hos det neonatala fölet och denna positiva effekt har framför allt tillskrivits IgG. Kolostrum innehåller dock flera nyttiga och viktiga komponenter, såsom cytokiner, enzymer och hormoner samt olika cellulära komponenter. IgG stöttar den medfödda immuniteten som opsonin på inträngande patogena agens, vilket underlättar fagocytos av neutrofiler. Även komplementfaktorer har denna funktion, men verkar inte överföras via kolostrum och möjligtvis kompenserar IgG för den bristande endogena komplementsyntesen.

The purpose of this study was to develop a reliable molecular-genetic method to determine the different species of helicobacter in dogs. The study is part of a larger project to map the prevalence of Helicobacter spp in healthy and sick dogs in Sweden, and to determine the possible connection of Helicobacter spp infection with gastrointestinal diseases in dogs. Several published studies have reported on the prevalence of Helicobacter spp in dogs. The problem is that three of the most common species are so alike that a 16SrRNA-PCR with sequencing is not able to differentiate between them. In this study, DNA has been purified from samples and then a Multiplex PCR has been performed. Multiplex PCRs use multiple primers in one single PCR.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur HIV-positiva människor har organiserat sina vardagsliv före och efter att de fått kännedom om sin diagnos. För att kunna förstå och analysera deltagarnas vardagslivsuppfattningar har den realistiska livsformsanalysen tillämpats.För att kunna förstå och förklara förändringsprocessen som pågår inom en individ som har fått kännedom om att han är HIV-positiv så har vi tillämpat en teori om kris och utveckling. För att kunna besvara syftet med undersökningen så har vi intervjuat personer som vi fått kontakt med via intresseorganisationer och olika nätforum.Vi har analyserat och bearbetat de historier som ligger till grund för denna uppsats, vilket har resulterat i tre huvudsakliga slutsatser. Den första slutsatsen handlar om att en individ som gått igenom krisbearbetning av HIV har förstärkt sina livsplaner och förtydligat de mål som han hade före kännedom. Vi kan alltså argumentera för att HIV har förstärkt deltagarnas livsformsideologier.Den realistiska livsformsanalysen har inte beprövats på samkönade par tidigare och det var inte det som var den centrala delen i undersökningen heller men här har ett oväntat resultat uppenbarats.

Backgrund: Staphylococcus aureus förmåga till resistensutveckling mot antibiotika utgör ett globalt problem, samtidigt är andelen patienter med MRSA i Sverige relativt få i jämförelse mot andra länder i Europa och världen. Tidigare forskning har visat att sjukvårdspersonal som vårdar patienter med MRSA beskrivit att de varit obekväma i mötet med dessa patienter. Det har även framkommit att sjukvårdspersonal uppvisat brister i tillämpandet av gällande riktlinjer och rutiner i vården av patienter med MRSA.Syfte: Syftet var att undersöka individers upplevelser av att vara bärare av MRSA.Metod: Arbetet har utformats inom ramar för en litteraturöversikt. Tio artiklar inkluderades i litteraturöversiktens resultat hämtade från databasen CINAHL Plus with Full Text.Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom att individer med MRSA upplevde att bemötandet från vårdpersonal varit ovärdigt samt att vårdpersonal uppvisat ett avståndstagande i kontakten med individerna.  Individer med MRSA kände sig ovälkomna och oönskade inom sjukvården. Vidare framkom att individer med MRSA förknippade sitt bärarskap med negativa känslor.Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Travelbees teori om mellanmänskliga relationer samt relaterades till annan vetenskaplig litteratur.

One of the most important goals of school is to teach children how to read and write. But there are also children with great problems in reading and writing/dyslexia at school. In the Swedish School Plan you can, for example, read that one of the school?s most important goals is to give these children with special needs the help that they need.This study will investigate how six young people with reading and writing problems/dyslexia experienced the first nine years at school. There has been very little research regarding students´ experiences of having reading and writing problems/dyslexia early in school, which is strange because school is a place where children spend most of their time.